Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Sparkassa—Sparre
190
åriga örter med långa, jämnbreda blad och
enkönade vindblommor i klotrunda huvud.
Han- och honhuvud sitta på samma stånd, de
förra överst. I Sverige finnas 8 arter. Störst
(omkr. 1 m hög) är 8. ramosum, »pölvass». S.
Friesii, flotagräs, har flytande blad. G. M-e.
Sparkassa, ekonomisk förening (se d. o.),
som driver inlåningsrörelse (se t. ex.
Kooperativa förbundet, sp. 1183), oftast med
syfte att bereda lånemedel för visst ändamål,
t. ex. vissa egnahemsföreningar och
hyresgästföreningar med spar- och lånekassa för
medlemmarna. Sådan rörelse benämnes
sparkasse-rörelse och må bedrivas endast med
sparkasse-räkning och med medlemmar, enär 1911 års
banklag (§ 1) åt banker förbehåller
bankrörelse, i vilken ingår inlåning från
allmänheten på räkning, som av bank allmänneligen
begagnas, och 1923 års sparbankslag
förbehåller de enskilda sparbankerna i riket
beteckningen sparbank (se d. o.). — Litt.:
»Betänkande med utkast till lagstiftning om
ekonomiska föreningars rätt att driva
inlåningsrörelse» (1929). E. F. K. S-n.
Sparkasseräkning, se Bank, sp. 839, och
Sparkassa.
Sparkling hock [spä’klip hå’k], eng., ett
slags musserande Rhenvin. »Ilock» är en eng.
förk. för »Hochheimer».
Sparks [späks], J a r e d, nordamerikansk
historieskrivare (1789—1866), prof, i historia
vid Harvard-univ. i Cambridge, Massachusetts,
1839—49, därefter till 1853 univ:s rektor
(president). S. var banbrytande som samlare av
källmaterial till amerikansk historia. Hans
viktigaste arbeten gälla den amerikanska
frihetskampen: urkundspublikationen
»Diploma-tic correspondence of the american revolution»
(12 bd, 1829—30), »Life and writings of
George Washington» (12 bd, 1834—37) och
brevsamlingen »Correspondence of the
american revolution» (4 bd, 1853). Han utgav
vidare bl. a. »Library of american biography»
(25 bd, 1834—48). V. S-g.*
Sparkstötting, se K ä 1 k å k n i n g.
Sparlakan, se Bädd, sp. 395.
Sparlakansläxa, snubbor, som hustrun ger
sin man (i sängkammaren).
Sparlösa, socken i Skaraborgs län, Viste
härad, ö. om Grästorps köping; 30,26 kvkm,
940 inv. (1932). Slättbygd, som i ö. kantas
av Kedumsbergets utlöpare. 1,850 har åker,
671 har skogsmark. Egendom: Ulvstorp.
Kyrkan kallas Salem. Ingår i Levene, S., Longs
o. Slädene pastorat, Skara stift, Barne kontr.
Sparr [Jpar], OttoChristopher von,
frih., tysk krigare (1605—68). Blev 1651
bran-denburgsk generalfälttygmästare och
nyorga-niserade artilleriet. S. utmärkte sig i slaget
vid Warschau 1656, särskilt tredje dagen, då
han utdrev polackerna ur Pragaskogen. Som
generalfältmarskalk och överbefälhavare tog
han Demmin från svenskarna 1659, stred sedan
i Ungern och erövrade Magdeburg 1666. Wdt.
Sparre. 1. (Träv.) Fyrhugget virke om
3"—-S3//’ fyrkantsida. De minsta s. skeppas på
Afrika och kallas vanl. egyptiska s. De
vanligaste toppdimensionerna äro 3"X3", 3"X
4", 4"X4" och 4"X5". Även till Danmark,
Tyskland och England exporteras s. De
vanligaste dimensionerna därvid äro 3"X4", 4"X
4", 4"X5", 5"X5", 5"X6", 6"X6", 6"X7" och
7"X7". Numera sågas s. i avsevärd
utsträckning. W. E-n.*
2. (Her.) Se Sköld, sp. 1269 och bild 37.
Sparre, danska ätter. Till en skånsk
adelssläkt (utdöd 1601), som förde 3 sparrar, hörde
bl. a. A a g e J e p s e n S. (omkr. 1462—1540),
som blev utvald ärkebiskop av Lund 1519 och
tjänstgjorde som sådan (utan påvlig
invigning) 1523—32. — En annan skånsk
adelssläkt, som förde 2 sparrar, spelade en roll i
Sverige med riksrådet Nils Clausson (se d. o.)
till Vik; den utdog 1521. Jfr Danmarks Adels
Aarbog 1918. B. H-d.
Sparre, svenska släkter. Sparren är
kanske den allmännast förekommande
vapenbilden i Sverige under medeltiden och fördes
av många olika, sinsemellan icke
befrynda-de frälsesläkter. Äldst av dessa är den
lysande Toftasläkten (på 1300-talet), som
utdog med marsken Karl Ulfsson (se d. o.).
Andra framstående Sparresläkter voro
knutna till Ängsö (se C. A. Klingspor och B.
Schle-gel, »Engsö», 1877) och till Vik
(se B. Schlegel, »Wijk», 1876), men
ingen av nämnda ätter bar
namnet S. — Den nu levande
Sparre-ätten, kallad Sundbysläkten,
härstammar från frälsemannen Sigge
Larsson, som nämnes tidigast
1396 och bodde i Västergötland.
Hans son riksrådet Lars
Sigges-son (d. 1473) var fader till riks-
rådet Sigge Larsson d. y. (d. 1509). Om
dennes son riksmarsken Lars Siggesson (d. y.)
se nedan. Namnet S. började användas av
dennes barn, bland vilka voro riksrådet Erik
Larsson S. och Johan Larsson S. (se nedan).
Den adliga ätten introducerades 1625 med
namnet S. a f R o s s v i k. E. L. S:s och J.
L. S:s äldre halvbror var stamfader i 6:e led
till B. E. S., som antog namnet
Franc-S par re (se nedan), blev frih. 1815 och
greve 1833 (ej introducerad; slöt själv sin gren).
Av E. L. S:s söner märkas Johan
Eriksson S. (1587—1632), lantmarskalk 1627,
Lars Eriksson S. (1590—1644),
lantmarskalk 1633—40, och Peder Eriksson S. (se
nedan), som 1647 blev frih. jämte riksrådet
E. L. S:s övriga då levande Sparreska
av-komlingar. Peder S :s son riksrådet frih.
Per S. (1633—69) var lantmarskalk 1660
och 1664 samt diplomat (jfr B. Fahlborg,
»Sveriges yttre politik 1660—1664», 1932). L. E.
S. (se ovan) var fader till landshövdingen frih.
Svante Larsson S. (1623—52), som var
lantmarskalk 1649 och vid utskottsmötet
hösten 1651, till riksrådet frih. Gustaf
Larsson S. (1625—89) och drottning
Kristinas gunstling Ebba S. (1626—62; »la belle
comtesse»), 1653 g. m. greve J. K. De la Gardie
(se d. o.), vidare till frih. Carl Larsson S. och
frih. Per Larsson S. (om dessa se nedan). En
son till Carl L. S. var frih. Thure
Carlsson S. (1654—83), som gick i holländsk tjänst,
utmärkte sig genom överdådig tapperhet i
kriget mot Frankrike, blev överste 1679 och
återkom till Sverige 1681. Om hans
halvbrors son frih. C. G. S. se nedan. Per
Larsson S. blev stamfader för en fortlevande
fransk grevlig linje. Hans ättling i 6:e led
greve Magnus Louis Marie S. (f.
1849 12/5), professor i Lyon, har skrivit många
Ätten
Sparres
vapen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
