Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Sparre, A.—Sparre, C. G.
192
arbeten i ballistik, mekanik och geometri.
— Johan, Lars och Peder Eriksson S:s
(se ovan) brorson landshövdingen i
Södermanland frih. Erik Carlsson S. (1628—
78; var fader till frih. Carl Wilhelm S.
(1661—1709), som var en av holländarnas
bästa generaler i spanska tron föl jdskriget
och dödligt sårades vid Malplaquet. Erik
Carlsson S:s halvbror riksrådet frih. Axel
Carlsson S. (1620—-79) blev 1664
president i Wismarska tribunalet, var 1665—73
överståthållare i Stockholm och återtog
sedan presidentämbetet. Hans son Axel S. (d.
1728; se nedan) blev greve 1720 (slöt sin ätt).
Dennes halvbror Erik S. (d. 1726; se nedan)
blev 1719 greve S. af Sundby; hans son
greve Axel W rede-Spar re (1708—72),
president i Krigskollegium 1768 och
överståthållare 1770, slöt på manssidan denna gren.
Om greve Axel S:s (d. 1728) helbrors son frih.
Conrad S. och dennes halvbrors son frih. Carl
S. (d. 1791) se nedan. En halvbror till den
sistnämnde var frih. Fredrik S. (se nedan),
som 1797 blev greve (ätten utdöd på
manssidan 1812). — Greve Axel S:s (d. 1728)
helbrors son och Conrad S:s kusin var Claes
S. (se nedan), som 1719 blev greve S. af
Söfdeborg. Dennes son den framstående
militären greve Johan S. (1715—91) gick
i österrikisk och fransk tjänst, blev svensk
överste 1759, utmärkte sig i pommerska
kriget, var Gustav III :s generaladjutant vid
revolutionen 1772, blev s. å. generalmajor och
kommendant på Sveaborg samt 1778
generallöjtnant. Om hans sonson greve G. A. V. S.
och dennes brorson greve N. G. A. S. se
nedan. Greve Johan S :s brorson greve G u s t a f
Adolf S. (1746—94) på Kulla-Gunnarstorp
var en framstående konstsamlare (jfr
Vanås). Om greve Johan S:s brorsons
sonson greve E. J. Ph. S. och dennes faders
kusin greve P. G. S. se nedan. Den
sistnämndes son greve Per Ambjörn S. (1828—
1921), känd som mekanisk uppfinnare, var
fader till greve L. P. S. (se nedan). — Adliga
ätten S. (af Rossvik) och grevliga ätten S.
(af Söfdeborg) fortleva. Av friherrliga ätten
S. lever en gren, härstammande från en
helbror till greve Axel S. (d. 1728). Till denna
gren hörde frih. Knut Johan U 1 f s son
S. (1835—1929), som 1887 blev överdir. vid
Statens järnvägar och var landshövding i
Jämtlands län 1895—1906, och hans son
amiralen frih. Ulf Carl Knutsson S. (1866
—1928). Om dennes kusin generallöjtnanten
frih. U. L. C. S. se nedan. B. H-d.
Sparre, Axel, greve, krigare, målare (1652
—1728), halvbror till greve Erik S. (d. 1726);
jfr släktövers. Efter utbildning i svensk och
holländsk tjänst återgick S. i svensk tjänst
1675, blev överste för Västmanlands reg:te
1699, generalmajor 1705, generallöjtnant 1710,
general av infanteriet 1713, greve 1720 och
fältmarskalk 1721. S. var en skicklig general
och tilldragande genom sitt goda humör,
skämtsamma lynne och talanger i övrigt. Han
var också livligt uppskattad av Karl Xll, av
vilken han i Turkiet målade ett för sin likhet
med originalet högt skattat porträtt (förvaras
på Gripsholm). Han deltog i fälttågen i ö.
1700—09 (Düna, Kliszöw, Fraustadt, Poltava),
följde konungen till Turkiet, blev fången i ka-
labaliken i Bender, stannade på hemmarschen
från Turkiet i Hessen, där han var envoyé
1716—17. Efter hemkomsten verkade han för
Fredriks av Hessen val till konung.
Rapporter och brev från S. äro tryckta i A.
Quen-nerstedt, »Karolinska krigares dagböcker»,
12 (1918), och i Hist. Tidskr. 1900. Wdt.
Sparre, Bengt Erland Franc-, greve,
ingenjörofficer (1774—1837); jfr släktövers.
Blev överste vid Fortifikationen 1807 och chef
1812 samt generalmajor 1813 och
generallöjtnant 1826. Ilan blev frih. 1815 och greve
(ointroducerad) 1833. S. var 1806
fortifika-tionsbefälhavare i Stralsund, tills fästningen
utrymdes, tjänstgjorde 1813—14 som
ingenjörbefälhavare vid svenska armén i Tyskland.
Insiktsfull och energisk, bidrog han att höja
det svenska fortifikationsväsendet. S.
påbörjade 1820 anläggandet av Karlsborg (se d. o.).
Vid Karlskrona påbörjades 1822 av honom
föreslagna förstärkningsarbeten. S. var den
egentlige upphovsmannen till det 1837
stiftade Svenska nykterhetssällskapet. Led. av
Vet.-akad. (1836). L. W son M.*
Sparre, Carl, frih., riksråd (1723—91),
halvbror till greve Fredrik S.; jfr släktövers.
Efter utländsk krigstjänst blev S. under
pommerska kriget chef för krigskommissariatet
samt 1763 efter
fadern landshövding i
Gävleborgs län. Här
verkade han med nit
och erkänd framgång
för vägbyggen,
vattenregleringar, förbättrad
skogshushållning m.
m. Frän 1773 till sin
död överståthållare i
Stockholm,
utvecklade han i
huvudstaden en storartad
nydanande verksamhet
särskilt på
stadspla
neringens område. Han lät ordna Gustav
Adolfs torg med omgivningar; ett flertal
offentliga byggnader, broar och monument
tillkom. S., som från 1755 deltagit i
riksdags-politiken och blivit en av hattarnas ledare
men tidigt ådagalagt sympatier för Gustav
Ill:s revolutionsplaner, blev dec. 1775
riksråd och var från 1776 efter F. C. Sinclair
den ledande kraften i krigskonseljen. De
stora gustavianska försvarsreformerna, ss.
omorganisation av krigsledningen, det finska
försvarets upphjälpande och införandet av
passevolansavgift, genomfördes helt eller
till stor del under hans energiska ledning.
Mångsidigt begåvad framför allt som
organisatör, var han emellertid även ytlig och
egennyttig. Efter att ha åtföljt konungen på
dennes utlandsresa 1783—84 fann han sig vid
hemkomsten undanträngd av sin medhjälpare
J. C. Toll. Led. av Vet.-akad. (1774) och
kansler för Åbo univ. (1776). T. S-g.
Sparre, Carl Gustaf, frih., politiker
(1688—1741), sonson till Carl Larsson S.; jfr
släktövers. Deltog i stora nordiska kriget och
blev generalmajor 1732. 1719 utsågs S. av
drottningen mot rådets önskan till sändebud i
London. Han blev senare en förbindelselänk
mellan den svenska oppositionen och den
engelska samt föranleddes därför att begära
av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
