Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
Sparre, J. L.—Sparre, P. L.
198
—75 led. av Första kammaren. 1864 blev
han riksmarskalk. Han var en av sin tids
ledande konservativa politiker och torde
tidtals ha ägt stort inflytande hos Oskar I.
Han var bl. a. stor kännare av svensk
medeltida adelshistoria. Led. av Vet.-akad.
(1855). B. E-r; B. H-d.
Sparre, Johan Larsson, ståthållare (1551
—99), son till L. S. S. (d. 1554); jfr släktövers.
Stred under P. De la Gardie 1582 i ryska
kriget och sändes 1592 till Livland, Estland
och Finland för att mottaga trohetseden till
Sigismund. Då denne 1598 kom till Sverige,
blev S. ståthållare i Kalmar, som han efter
konungens avresa höll för dennes räkning.
Sedan S. på grund av livsmedelsbrist måst
uppgiva slottet maj 1599, lät hertig Karl 16 maj
s. å. halshugga honom m. fl. Jfr D. Toijer,
»Sverige och Sigismund 1598—1600» (1930). B. H-d.
Sparre, Lars Siggesson, riksråd och
marsk (omkr. 1490—1554); jfr släktövers.
Framträdde tidigast som en Sten Sture d. y.
närstående adelsjunker och var jämte Gustav
Vasa en av de svenska gisslomän, som
Kristian II vid underhandlingar med herr Sten
1518 trolöst bortförde till Danmark.
Omsider frigiven ur den danska fångenskapen,
hyllade han Kristian II, då denne 1520 satte
sig i besittning av Sverige, och sökte i april
1521 dämpa den mot Kristian utbrutna
resningen i Småland. Något senare anslöt han
sig emellertid till Gustav Vasa och var en av
dennes förnämsta militära medhjälpare i
befrielsekriget. I samband med Gustavs
tron-bestigning 1523 blev S., som redan förut
inträtt i riksrådet, den nyvalde konungens
marsk och kvarstod på denna post till sin
död. Han var även från 1525 hövitsman på
Örebro slott, över huvud var S. en av konung
Gustavs högstbetrodda män, flitigt använd
både i krigiska företag och i diplomatiska
eller eljest fredliga värv. Jfr K. B. Westman
i Kyrkohist. Årsskr. 1917. G. C-n.
Sparre (af Söfdeborg), Louis Per,
greve, målare och grafiker (f. 1863 3/s),
sonson till P. G. S.; jfr släktövers. Studerade
i Paris, begav sig 1890 till Finland,
grundläde 1897 i Borgå a.-b. Iris för
konstindustrien verksamhet och flyttade 1905 till
Helsingfors, där han upprättade en ritbyrå.
Han utförde dels porträtt (Henri Marteau,
greve C. M. Creutz, ärkebiskop Renvall m. fl.),
dels motiv ur allmogelivet (»Finsk bondflicka»,
Göteborgs museum, »Skidlöpare», »Kyrkfolk»,
»Middagsmål», Helsingfors galleri), dels
land-skapsstämningar från Finland o. a. länder,
dels stadsbilder från Borgå och Helsingfors.
1909 överflyttade S. till Stockholm, där han
utfört porträtt av bl. a. statsminister Chr.
Lundeberg, grosshandlare Herman Lamm
(1923) och fru Emma Zorn (1924) samt
»Vin-dragarlagets ålderman» (1922; Stockholms
stadshus). Till denna tid höra även bilder
från Visby och från Stockholm. 1898 utgav
han »Det gamla Borgå» (text och teckningar),
som bidrog till gamla stadens räddning från
hotande banalisering, och 1930 »Bland
Kale-valafolkets ättlingar». (E. L-k.)
Sparre (af Söfdeborg), Nils Gustaf
Alexander, greve, politiker (1834—1914),
brorson till G. A. V. S.; jfr släktövers. S.
blev 1859 ryttmästare vid Livgardet till
häst men tog avsked 1861 och ägnade sig
åt jordbruk, från 1888 på den av honom då
inköpta gården Mariedal i Skaraborgs län.
Han satt i landsting,
deltog i
ståndsriksdagar och var från 1870
led. av Första
kammaren. 1875—95 satt S.
i statsutskottet (ordf.
1883—95), där han
gjorde sig känd för
stor medlingsförmåga.
Han var vice talman i
Första kammaren 1891
(mars)—95 och
talman 1896—1908. Han
användes flitigt även
i kommittéer, bl. a. i
1895—98 års unionskommitté. S. var
sparsamhets- och försvarsvän, i tullfrågor frihandlare.
Sparre, Peder Eriksson, frih., riksråd
(1592—1647); se släktövers. Blev president i
Dorpats hovrätt 1631, riksråd 1633,
kansliråd 1634, lagman i Kalmar län och på Öland
1643 ävensom på Gotland 1645 samt president
i Göta hovrätt 1646; blev frih. 1647. S.
utförde flera diplomatiska uppdrag; bl. a. deltog
han i den resultatlösa fredsunderhandlingen
i Danzig 1630 och i underhandlingen med den
franske ambassadören d’Avaux i Stockholm
1635 samt for ensam i beskickning till
Danmark 1634. Under Kristinas
förmyndarregering spelade S. en rätt stor roll såsom
sakkunnig i diplomatiska ting. G. J-n.
Sparre (af Söfdeborg), Per Georg,
greve, författare (1790—1871); jfr släktövers.
Deltog som fänrik i
1808—09 ars Krig
(särades vid Sävar) och
som löjtnant i kriget
i Tyskland 1813—-14,
blev slutligen överste
och sekundchef för
Ma-rinreg:tet (1832—56).
— S. skrev »Den siste
friseglaren» (1832),
»Adolf Findling»
(1835), »Standaret»
(1847) och
»Sjökadet-ten i kung Gustaf
III:s tid» (1850),
his
toriska romaner i W. Scotts och Coopers stil,
vilka blevo populära. — Se E. Lindström,
»Walter Scott och den historiska romanen»
(1925). R-n B.
Sparre, Per Larsson, frih. (fransk
greve), krigare, diplomat (1628—92), bror till
Svante L. S. och Carl L. S.; jfr släktövers..
S. deltog i Karl X
Gustavs krig och blev
1674 rikstygmästare.
Han användes även
som diplomat: 1672
sändes han till
England för att erbjuda
svensk medling
mellan Ludvig XIV och
dennes fiender, och
sedan var han i flera år
ambassadör vid
franska hovet samt blev
fransk greve 1675.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
