Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
Sparre, U. L. C.—Sparris
200
Sparreholms slott.
Hemkommen deltog han i kriget mot
Danmark. I de inre politiska striderna från 1680
var S. verksam som oförskräckt ledare av den
fruktlösa oppositionen mot förmyndarräfsten
och reduktionen. Samtidigt som han förde
rådsaristokratiens talan, var han dock
anhängare av en stark konungamakt och fick
av Karl XI mottaga flera utmärkelser. Jfr
B. Fahlborg, »Sveriges yttre politik 1660—
1664» (1932). G. J-n.
Sparre, Ulf Lars Carlson, frih.,
militär (f. 1864 10/2); jfr släktövers. Blev
underlöjtnant vid Svea artilleriregemente
1882, var lärare vid Krigshögskolan 1900
och 1902—06, blev
överste och chef för
Upplands art.-reg:te
1913, generalmajor,
generalfälttygmästare
och inspektör för
artilleriet 1919,
generallöjtnant 1926 och fick
avsked från
krigstjänsten 1929. S.
räknades under sin
tjänstetid som en av
artilleriets främsta krafter
och togs flitigt i bruk
som sekr., led. av och
ordf, i artillerikommittéer o. dyl. Som
mångårig chef för artilleriets skjutskola och
sedermera som inspektör verkade han kraftigt för
skjutskicklighetens höjande och för svenska
artilleriets anpassning efter de nya
skjuttekniska metoder, som föranletts av
världskriget. I offentligt uppdrag har han
företagit åtskilliga resor till utlandet, bl. a. till
österrikiska fronten 1917. S. har skrivit flera
bemärkta uppsatser i militära tidskrifter.
Led. av Krigsvet.-akad. (1904). G. af W-dt.
Sparreholm. 1. Municipalsamhälle i
Hyl-tinge socken, Södermanlands län, vid V.
stambanan; 53 har land, 666 inv. (1932). Har
livlig handel och industri, bl. a. Backa-Hosjö
a.-b:s (se d. o.) huvudanläggningar samt
båtförbindelser på Båven. Tax.-värde å fastighet
1,601,800 kr. (1932), tax. inkomst 428,680 kr.
2. Egendom i Hyltinge socken,
Södermanland, naturskönt belägen vid Båvens
nordligaste vik; 1,406 har, därav 325 har åker;
tax.-värde 561,900 kr. (1932). Blev redan 1634
säteri under namnet Hyltingenäs, fick 1643
namnet S. efter landshövding G. Bengtsson
Sparre, vars ätt S. tillhörde till 1757, köptes
av Ulrika Charlotta De Geer, född Taube, och
tillföll hennes andre man, sedermera
generalen frih. J. W. Sprengtporten (d. 1795), som
utvidgade S. betydligt, uppförde det ståtliga
slottet och påbörjade de storslagna
parkanläggningarna, fullbordade av sonen J. W.
Sprengtporten (d. 1875). Såldes av dennes
dotterdotter och hennes man, G. H. Celsing, till
greve G. F. Bonde och av denne 1893 till nuv.
ägaren, kammarherre E. Dickson.
Sparrgren, Lorens Svensson, målare
(1763—1828). Blev 1780 elev vid Konstakad.
och handleddes där
särskilt av Hilleström.
1788 reste S. till Kina
för att lära sig
glasmålning; hans
glasmålningar med
kinesiska figurmotiv
finnas i Nationalmuseum.
1796—1803 vistades S.
i Paris och var vid
hemkomsten en
miniatyrmålare, som snart
erkändes som den
främste i Sverige. Han
blev 1800 led. av
Konstakad., 1805 vice och 1810 ord. prof. S.
målade många samtida personer. Ett av hans
självporträtt (1800) finnes
i Konstakad. (se bild), ett
annat i Nationalmuseum,
som äger flera av S:s
miniatyrporträtt. -rn.*
Sparris, Aspa’ragus, till
fam. liljeväxter hörande
släkte med lång jordstam,
grenig stjälk och barrlika
el. tillplattade, smala
fyl-lokladier. Frukterna äro
bär. A. officinalis växer
vild el. förvildad på
sandiga havsstränder i s.
Sverige och odlas som
köks-växt på rikt gödslad
sandjord. De hos odlade raser
köttiga ungskotten
avskäras, innan de nått över
marken och blivit gröna,
och utgöra kokade en högt
uppskattad läckerhet. De
innehålla ett egendomligt,
Sparris, Asparagus
officinalis. a
blomma, b gren med bär,
c rot med skott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
