Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
Sparvsläktet—Specialstål
206
Sparvsläktet, Pa’sser, tillhör fam. finkar av
fågelordn. tättingar och utmärkes av att
näbben är tjock med böjd rygg, varjämte
övernäbbens kanter äro inböjda. Kroppen är
kraftig, vingarna breda. Av de 50 arterna
från Europa, Asien och Afrika häcka två i
Sverige, båda stannfåglar. Gråsparven el.
hus-fin k en, P. domesticus, utmärkes av mörkgrå
hjässa, svart rygg med rödbruna
fjäderkan-ter och vingar med ett vitt tvärband. Hanen
har ett rödbrunt band bakom ögat och en
stor svart fläck på strupen. Längden är
15—-18 cm. Den förekommer vid människoboningar
och i odlade trakter över hela Sverige, ehuru
mindre allmänt i Lappland. Där den
förekommer i större antal, gör den skada genom
att förtära knoppar, späda plantor och
mognande säd, varjämte den fördriver ädlare
småfåglar från deras bon. En viss nytta gör den
dock som glupsk insektätare. Den har införts
i Amerika och Australien och där blivit en
verklig landsplåga. P i 1 f i n k e n, P.
monta-nus, liknar föreg. art men igenkännes på den
rödbruna hjässan och två vita tvärband på
vingen. Huvudets sidor äro vita med en svart
fläck (ej enfärgat grå som hos föreg. art).
Den är allmän upp till Dalälven. Boet bygges
i ihåliga träd. Den lever huvudsaki. av
insekter. Jfr Gulsparvsläktet. T. P.
Spasm, plur. s p a s m e r (av grek. spasmo’s.
kramp), liktydigt med kramp (se d. o.). —
Adj.: Spasmodisk och S p a’s t i s k.
Spa’smus glo’ttidis, med., en vid vissa
sjukdomstillstånd uppträdande kramp i
stäm-bandsmuskulaturen med slutning av
ljudspringan (glottis), vilket innebär en
avstängning av luftvägarna. V. Nsl
Spa’stisk parès och Spa’stisk spinälparalys,
med., se Latera Iskleros.
Spätel, farm., spadformigt litet verktyg (av
metall, porslin el. glas) till utbredning av
plåster m. m. Till finare kemiska arbeten
Sparvhök, Accipiter nisus.
Gråsparv, Passer domesticus, och (borterst) pilfink,
P. montanus.
brukas ibland s. av platina. S. (även kallat
s p a k t e 1) begagnas ock av målare.
Spa’tha, bot., dets. som hölster, se
Blomställning, sp. 568.
Spa’tium, lat., rymd, (mellan)rum. —
Spatiös [-tsio’s], rymlig, utbredd.
Spatt, företrädesvis hos hästen
förekommande kronisk torr inflammation mellan
små-benen, de s. k. glidlederna, på hasens inre
sida. Genom benavsättningar på hasens
insida och mellan småbenen uppstår oftast en
bensvulst på hasens inre kontur, s. k. s p a
1t-k n ö 1. Stundom håller sig inflammationen
blott till själva ledytorna utan att ge sig till
känna genom ytliga nybildningar av ben, s. k.
dold s. S. uppstår genom vrickning el.
överansträngning av leden. Hästar med svaga
el. felaktigt byggda hasar angripas lättare.
Som dylika felaktiga basformer lätt gå i arv,
kan en viss disposition för s. ärvas, ehuru s.
ej är ärftlig. S. ger sig först till känna
genom att hästen haltar. Spatthältan
kännetecknas av att den alltid är starkast i börjar,
och i lindriga fall kan alldeles försvinna, då
hästen hållits i rörelse en stund. S.
behandlas med skarpa salvor el., verksammast,
bränning med glödande järn; hästen bör därvid
sparas från allt arbete minst 4—6 veckor. —
Om vattenspatt se Fyllda pannor
och Has; om h a r s p a 11 se H a s. E. T. N.
S. P. D., astron., se Polardistans.
Speaker [spPka], eng. underhusets talman,
se Parlament, sp. 684.
Specerier, kryddor (jfr Species 3), socker,
kaffe etc.
Specht [Jpä^t], Friedrich, tysk
djurmålare (1839—1909). S. utgav flera samlingar
djurteckningar samt illustrerade Brehms »Das
Thierleben» och Martins »Illustrierte Natur
geschichte der Thiere». G-gN.*
Special-, S p e c i e’l 1, särskild; som avser
något visst el. enstaka; fack-, undantags-. —
Specialisera, beteckna, bestämma
(delar, enskildheter) var för sig; specialisera sig
på, särskilt ägna sig åt el. studera. — S p
e-c i a 1 i’s t, fackman på ett särskilt område. —
Speciäliter, särskilt. — Specialitet,
särskilt fack; egendomlighet.
Speeialhandel omfattar i statistiskt
hänseende i regel alla varor, som vid införsel
ingå på och vid utförsel komma från den
inhemska fria marknaden. Jfr
Generalhandeln. K. H. A.
Specialstål, legering av järn som
huvudbe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
