Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
Specialvapen—Speciell privaträtt
208
ståndsdel med tillsatsämne(n), bibringande
speciella (från kolstålets skilda) egenskaper (jfr
Järn, sp. 23, och Ferrolegeringar).
1. Nickelstål äro vid låg kolhalt
per-litiska upp till 10 % nickel (»irreversibla»
nickelstål), austenitiska över omkr. 30 %
(»re-versibla»). De förra utmärkas genom särskilt
hög hållfasthet och seghet, varför de användas
(vanl. med 3—4 % nickel) för konstruktioner,
som utsättas för starka påkänningar, ss.
axlar. Oftast nyttjas för dylika ändamål
dessutom en tillsats av 0,5—2 % krom, k r o
m-nickels t å 1 (kolhalt vanl. 0,1—0,3 %).
Dylikt med omkr. 1 % krom har vidsträckt
användning för sätthärdade delar (se S ä
1t-h ä r d n i n g). De austenitiska ha hög
tänjbarhet, slaghållfasthet och motståndskraft
mot korrosion. Viktigast är, på grund av sin
försvinnande värmeutvidgningskoefficient,
legeringen med 36 % nickel (se I n v a r); vid
78 % nickel förefinnes exceptionellt hög
magnetisk permeabilitet: p e r m a 11 o y.
2. Kromstål. En mindre kromhalt
medför, att härdat kolstål får mycket finkornigt
brott och att härdning äger rum även vid
lägre avkylningshastighet (stålen kunna, åtm.
vid viss nickelhalt, anta härdning enbart
genom luftsvalning, självhärdande s.).
Stål med omkr. 1 % krom användas i stor
utsträckning till eggverktyg, kulor och ringar
i kullager m. m. Om högre kromhalter se
nedan 7.
3. Manganstål med 11—14 % mangan
och 1,0—1,3 % kol är austenitiskt och
ut-märkes genom mycket stort motstånd mot
avnötning. Det nyttjas till käftar i
malmkrossar m. fl. för stark nötning utsatta
kon-struktionsdelar (jfr Hadfield); nyttjades
under världskriget för soldathjälmar o. dyl.
på grund av stor motståndskraft mot
slag-påkänningar (dock med viss kiselhalt).
4. Snabbstål el. snabbsvarvstål,
stål, som på grund av särskild kemisk
sammansättning erhållit egenskapen att bibehålla
sin hårdhet vid avsevärt högre temp. än
vanligt kolstål. Den i härdat kolstål redan vid låg
temp. skeende anlöpningen (se An löp a) sätter
en gräns för den arbetshastighet, som kan
tillåtas vid ett verktyg, t. ex. ett svarv- el.
hyvelstål av kolstål. En tillräckligt hög halt
av volfram el. molybden tills, m. krom har
visat sig stabilisera det härdade tillståndet i
stålet, så att detta bibehåller sin hårdhet
även vid högre temp. Dylikt s. k. T a y 1 o
r-Whitestål förevisades i Europa f. ggn på
världsutställningen i Paris 1900 och väckte
där utomordentligt uppseende. Inom kort
tillverkades liknande stål, s. k.
snabbsvarvstål el. snabbstål (se
Härd-ni n g, sp. 301), i alla stålproducerande
länder. Framträdandet av dessa stål har lett till
en fullständig revolution inom den mekaniska
verkstadsindustrien, i det att
arbetshastig-heten och som följd därav produktionen vid
en verktygsmaskin kunnat mångdubblas. De
ursprungliga snabbstålen höllo vanl. 10—18
% volfram jämte 3—6 % krom; numera hålla
de i allm. 16—20 % volfram, 3—4 % krom
och intill 1 % vanadin, vilken senare tillsats
anses förbättra stålets egenskaper och
särskilt minska sprödheten. Stundom ges även
en halt av 0,2—1,5 % molybden liksom även
av kobolt. Ett modernt snabbstål kan med
bibehållen hårdhet uthärda en temp. av 600° C
el. t. o. m. därutöver.
5. Kiselstål, mjukt götjärn med 2—5 %
kisel och låg kolhalt (under 0,05 %), är på
grund av sina magnetiska och elektriska
egenskaper särskilt lämpligt till plåt för tillv. av
elektriska maskiner (dynamoplåt,
transformatorplåt o. dyl.). Lägre kiselhalt (inemot
1,5 %) ingår i fjäderstål, vanl. tills, m.
lika mycket mangan. Järn med 14—18 %
kisel har stor motståndskraft mot syror.
6. Magnetstål karakteriseras genom
5 % volfram el. 2 % krom; numera användas
ofta dessutom upp till 40 % kobolt (Honda).
7. Rostsäkert (»rostfritt») stål. Järn
med 14 % krom får ett mot röstning
skyddande passiverande (se Passivitet)
oxidskikt. Plåt av dylikt material med låg
kolhalt har fått stigande användning för talrika
ändamål, ss. husgerådsartiklar; vid kolhalt av
omkr. 0,3 % kan stålet härdas (knivar o. dyl.).
Rostsäkerhet och även motståndskraft mot
syror ökas med stigande kromhalt och genom
nickeltillsats; stål med t. ex. 18 % krom och
8 % nickel nyttjas numera i stor
utsträckning, trots hög kostnad.
8. Eldhärdigt stål. Genom ännu större
tillsats av krom, resp, nickel, ss. 25 % krom
el. t. ex. 20 % krom och 30 % nickel, ev. även av
aluminium, kisel el. volfram, uppnås ökad
beständighet vid högre temp. mot oxidation och
även mot mekaniska påkänningar. Ventiler
till explosionsmotorer och delar till
ångturbi-ner utföras ofta av dylikt stål.
Jfr »Werkstoffhandbuch», utg. av Vereln
deutscher Eisenhüttenleute (1927 ff.).
C. B.; H. L-t.
Specialvapen el. Specialvapenslag,
krigsv., de trupper el. truppslag, som ingå i
en armé, med undantag av infanteriet.
Spécie, Species (jfr d. o.),
Specieriks-d a 1 e r, namn på 1 riksdaler i silver, präglad
enl. någon av myntordningarna av 1664, 1770
el. 1830, och på motsv. silvermynt på 4 rdr
rmt enl. 1855 års myntordning (jfr
Riksdaler, med bild). S. (s p e c i e d a 1 e r)
kallades även det danska och det norska
huvudmyntet i silver, innan guldmyntfot infördes
1873. I Sverige blev specieriksdalern
myntenhet 1766 och räkneenhet 1777, men 1855 års
myntordning fastställde räkneenheten till V*
av en rdr i silver. I Norge, där s. fortfor att
vara landets räkneenhet ända till 1875, ehuru
man där liksom i Sverige och Danmark redan
1873 övergått till guldmyntfot (med 5 s. i
guld som myntenhet), indelades den i 120
skil-ling. I Danmark, vars räkneenhet var V2
dansk species, kallad rigsdaler
(rigsbanksda-ler), indelades denna i 6 mark och marken i
16 skilling. Den danska s:s värde var = »1
Reichsthaler Hamburgerbanko». K. A. W.*
Speciedaler, se S p e c i e.
SpecieTl, se Special-.
Speciell privaträtt, jur., i Sverige använd
beteckning för den del av rättssystemet,
som avser reglering av enskildas närings- och
yrkesverksamhet, såvitt denna ger upphov
till särskilda privaträttsliga förhållanden,
ävensom övriga på grund av särskilda
omständigheter i högre grad detaljerade stycken av
privaträtten (se d. o.). I utländsk doktrin be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
