Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell privaträtt - Speciell testamentstagare - Species - Species facti - Specieköp - Specificera - Specificum el. Specifikt läkemedel - Specifik - Specifikation - Specifikationsköp - Specifikt värme el. Egentligt värme - Specifik vikt, Egentlig vikt, Täthet - Specimen - Speckbacher, Joseph - Spectator, The - Speculum - Speculum regale - Speculum virginum - Speditör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Speciell testamentstagare—Speditör
209
handlas vissa delar av s. som fristående
discipliner (handels-, växel- och sjörätt), och
övriga delar tillhöra antingen den allmänna
privaträtten (civilrätten) el. förvaltningsrätten,
som till följd härav får delvis annan karaktär
än i svensk doktrin. S. såsom näringsrätt
indelas i lantmanna- och
stadsmannanäringar-nas rätt, av vilka den förra innesluter bl. a.
den synnerligen omfattande skiftes-, vatten-,
skogs- och gruvrätten; till s. räknas även
försäkrings-, bank- och industrirätt, s. k.
immateriell förmögenhetsrätt m. m.
Handelsrätten är delad mellan civilrätten och s. Rid.*
Speciell testamentstagare, jur., den som
erhållit ett legat (se d. o.).
Spe’cies, lat., art, sort.
1. Räknesätt. JfrQuattuor species.
2. (Biol.) Dets. som art (se d. o.).
3. (Farm, med.) Kryddor, till små
fragment el. grovt pulver sönderdelade växtdroger.
De användas mest till beredning av infusioner
el. teer för in- el. utvärtes bruk, mera sällan
till grötar el. fuktiga omslag. Förr användes
s. till att, insydda i påsar av tyll,
»kryddpå-sar», bäras inpå kroppen över hjärttrakten,
i »maggropen» el. dyl. C. G. S.
Species fa’cti, lat., jur., framställning av
de tilldragelser, varpå ett mål är grundat.
Speciesköp, jur., köp av individuellt
bestämt löst gods. Motsatsen är genusköp el.
leveransavtal (se d. o.). Jfr Köp.
Specificera, uppräkna med noggrann
angiv-ning av olika slag; noga ange.
SpecFficum el. Specifikt
läkemedel, läkemedel, som på ett särskilt kraftigt
sätt påverkar en viss sjukdom el. ett visst
symtom vid en särskild sjukdom men ej har
på långt när så god effekt vid en annan
sjukdom. Som s. betecknas t. ex. kvicksilver vid
syfilis eller kinin vid akut malaria. C. G. S.
Specifik, utmärkande, egendomlig,
karakteristisk, särskilt tillhörig, grundad på en
säregen naturlig beskaffenhet, egentlig. —
Specifika sinnesenergien, fysiol., se
Sinnesorgan 1. — Specifikt
läkemedel, med-, se S p e c i f i c u m.
Specifikation (mlat. specificätio). 1.
Omständlig förteckning el. uppräkning. — 2.
(Jur.) Förarbetande, förfärdigande av något
nytt, eg. av råämne, som tillhör annan.
Under vissa villkor tillfaller äganderätten till
detta nya den, som förfärdigat det. God tro
kräves ej nödvändigt för
äganderättsförvär-vet (arbetet är förvärvsgrunden); däremot
be-gäres det, att arbetet skall vara mera värt
än råämnet. Direkt tillämpliga lagregler om
s. saknas nästan alldeles i svensk rätt. C. G.Bj.
Specifikationsköp, jur. och hand.,
leveransavtal (se d. o.), i vilket dimensioner el. andra
egenskaper hos det gods, som skall levereras,
ej bestämts, utan köparen äger välja mellan
olika slag. Förrän säljaren genom s. k. s p
e-cifikationsuppgift (sorteringsuppgift)
fått besked om detta köparens val, kan
leverans ej äga rum. C. G. Bj.
Specifikt värme el. Egentligt värme,
det antal värmeenheter (se K a 1 o r i), som
måste tillföras en massenhet av ett ämne för
att höja dess temp. 1 grad. Bestämmandet av
s. kallas kalorimetri och sker med
användande av en k a 1 o r i m e t e r (se d. o.).
Anmärkningsvärd är den regelbundenhet hos
210
s., som funnits av Dulong och Petit (se vidare
A t o m v ä r m e). L. A. F.*
Specifik vikt, Egentlig vikt,
Täthet, det tal, som anger förhållandet mellan
massan av en volym av ett ämne och massan
av samma volym rent vatten vid dess största
täthet (4° C). För gasformiga ämnen brukar
man ofta med s. mena samma förhållande men
med luft av gasens tryck och temp. till
normalsubstans. S. är i förra fallet praktiskt
taget lika med substansens volymvikt
och brukar uttryckas i g/kbcm el. ton/kbm.
S. hos vätskor och fasta kroppar kan
bestämmas med hjälp av en a r e o m e t e r el. en
pyknometer (se dessa ord). Vätskors s.
kan man även bestämma genom att använda
kommunicerande rör, en metod, som särskilt
är användbar, då det gäller att följa
förändringen av s. med temp. Den ena skänkeln
hålles då vid konstant temp., den andras
temp. varieras, medan samma ämne är fyllt
i båda skänklarna (se Kommunicerande
kärl). Gasers s. kunna bestämmas genom
direkt vägning i ett kärl, ena gången fyllt
med gas, andra gången med luft, varvid dock
temp. och tryck noga måste beaktas. — Följ,
värden på s. märkas: fasta ämnen: osmium
22,5, platina 21,4, guld 19,2, bly 11,3, silver
10,5, koppar 8,9, järn 7,7, aluminium 2,7, is
0,917, litium 0,53 och kork 0,2; vätskor:
kvicksilver 13,6, vatten vid 20° C 0,998 och
petroleum 0,8; gaser (i förhållande till luft): klor
2,49, kolsyra 1,53, ammoniak 0,596, helium 0,138
och väte 0,0695. Jfr Alkoholometer. J. T.
Spe’cimen (plur. speci’mina), prov; examens-,
kompetensprov. — Verb: Speciminéra.
Speckbacher [/pä^ba^or], J o s e p h, tyrolsk
frihetshjälte (1767—1820). S. ledde vid
tyro-larnas uppror på våren 1809 anfallet mot den
bayerska garnisonen i Hall och stred sedan
under A. Hofer (se d. o.). Han medverkade vid
Tyrolens återerövring av österrikarna 1813. —
Biogr. av E. Kiechl (1912). B. E-r.
Spectator, The [öa spektei’to], engelska
tidskrifter. — 1. Se S t e e 1 e, R. — 2.
Konservativ veckotidskrift, gr. 1828, inflytelserik
genom politiska artiklar och litteraturkritik.
Spe’culum, lat., spegel; med., rörformigt
instrument, som man inför i t. ex. näsan, örat
el. slidan för att kunna undersöka och
behandla mera djupt liggande delar.
Spe’culum regäle, lat., se
Konungaspe-geln.
Spe’culum vfrginum, lat., »jungfruspegel»,
medeltida didaktisk-asketisk traktat, övers,
från latin till sv. mot slutet av 1400-talet.
Den utgör en i samtalsform gjord skildring av
en klosterjungfrus vandring från novisstadiet
till den fullkomliga heligheten. S. består av 12
särskilda böcker. Den okände förf, var munk i
benediktinklostret Hirsau i Bayein och levde
omkr. 1100. Den svenska övers, är gjord i
Vadstena omkr. 1480 av prästmunken M
a-thias Laurentii (Mats Larsson),
som tillhörde klostret 1453—86. Den är utg.
1897—98 av R. Geete i Sv.
Fornskrift-sällska-pets Samlingar (bd 31). R. G.*
Speditör, agent, som på order av en
varuägare ordnar med varans försändande till
destinationsorten. Som ersättning härför
utgår dels gottgörelse för havda kostnader, dels
provision. — S p e d i t i ö n, varuavsändning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
