Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
Spee—Spegel
212
Spee [Jpè], Maximilian von, greve, tysk
viceamiral (1861—1914). Var vid
krigsutbrottet 1914 chef för tyska östasiatiska
eskadern. som sedan juni 1914 bedrivit övningar vid
de tyska
Söderhavs-öarna. Vid försök att
runt Sydamerikas
sydspets uppnå
europeiska farvatten
besegrade han (nov. 1914) en
brittisk eskader vid
Coronel (se d. o.) men
blev (dec. s. å.) med
större delen av
eskadern nedkämpad i
sjöslaget vid
Falklands-öarna (se d. o., sp. 65
—66). -—- Litt.: H.
Kirchhoff, »Maximi-
lian Graf von S.» (1915); H. Pochhammer,
»Graf S:s letzte Fahrt» (1918). ö-g.
Spegel, varje blank yta, som reflekterar
ljuset i överensstämmelse med
reflexionslagar-na (jfr Reflexion). Spegelbildens läge,
form och storlek kunna beräknas ur s:s form.
Med avseende på formen indelas s. i plana och
buktiga. I en planspegel avbildas varje
lysande el. belyst föremål så, att bilden av
varje dess punkt faller bakom s. på det ställe,
som med tillhjälp av nyss nämnda lagar
bestämmes. Låt SS’ (på
bild 1) föreställa en
s. med den speglande
ytan vänd åt höger
och L en lysande
punkt framför
densamma. Alla från
denna punkt utgående
strålar (La, Lb, Lc)
reflekteras på grund
av reflexionslagen så,
som om de utginge
från punkten L’, som
ligger på en från L
vinkelrätt mot ytan
fälld linje (normal), belägen lika långt bakom
s., som L ligger framför densamma. Ett öga(ö),
som träffas av de reflekterande strålarna, får
därför intrycket av att ljuset utgår från L’.
Då något ljus i verkligheten icke kommer
från L’, säges denna punkt vara en
skenbild el. virtuell bild till L. Härav följer,
att bild och föremål ha samma form och att
de äro symmetriskt belägna i förhållande till
spegelplanet. Planspeglar göras mest av glas,
försilvrat på ena ytan, men även av metall, som
slipas och poleras. Om två planspeglar ställas
i vinkel med varandra, uppstå av ett föremål,
som placeras i denna vinkel, flera bilder,
vilkas antal rättar sig efter vinkelns storlek. —
Av buktiga s. är den sfäriska vanligast.
Den utgöres av ett stycke av en sfär, som är
speglande antingen på konkava sidan (k o
n-k a v s., se bild 3) el. på konvexa sidan (k o
n-v e x s., se bild 4). Den linje, som förenar
sfärens medelpunkt med s:s mittpunkt, kallas
s:s huvudaxel (ac). En skärning av s.
medelst ett plan genom huvudaxeln kallas
ett huvudsnitt (meridiansnitt el.
principalsnitt). Om strålar, som utgå
från en mycket avlägsen lysande punkt, t. ex.
en punkt på solen, och som därför äro
att anse för parallella, falla på en konkav
s. parallellt med dess huvudaxel,
sammanträffa de efter reflexionen i s:s
brännpunkt el. fokus, f, belägen på halva
avståndet, af, från s. till den sfäriska ytans
medelpunkt, c (se bild 2). Träffas däremot
en konvex s. av parallella ljusstrålar i huvud-
Bild 2. Konkav spegel.
Bild 3. Konvex spegel.
axelns, ac, riktning (se bild 3), spridas de
efter reflexionen, som om de utgått från den
virtuella el. skenbara brännpunkten, f,
belägen på halva avståndet mellan s:s
medelpunkt, c, och dess yta. Brännvidden, som är
reell (positiv brännvidd) vid den
konkava s. men virtuell (negativ
bränn-vidd) vid den konvexa, representeras av
linjen af i de båda figurerna. Ligger den lysande
punkten på ändligt avstånd framför s.,
uppkommer en reell el. virtuell bild, vars
avstånd från spegelytan icke sammanfaller
med brännvidden. Genom följ, konstruktion
kan man bestämma bildpunktens läge. Från
den lysande punkten
p dragas två strålar
till den konkava s.
(se bild 4), den ena,
pn, genom s:s
medelpunkt, c, den
andra, pm, parallellt
med huvudaxeln.
Den förra
reflekteras tillbaka i sin
egen riktning, np, den senare passerar efter
reflexionen s:s fokus, f. De reflekterade
strålarna träffas därför i q, som är
bildpunkten till p. Är s.
konvex (se bild 5),
reflekteras strålen
pm i riktningen
mr, liksom om den
utgått från den
virtuella
brännpunkten f. Således c
träffas väl icke de
reflekterade
strålarna mr och np,
men förlängda
bakom s. skära de var-
andra i punkten q, som är p:s virtuella
bildpunkt. — Genom att utföra konstruktionen
dels för olika punkter på samma föremål, dels
för olika avstånd mellan ett föremål och s.
finner man, att en konkav s. ger reella, omvända
bilder, när föremålet ligger utanför
brännpunkten, att dessa bli förstorade, när föremålet
ligger innanför, och förminskade, när detta ligger
utanför s:s medelpunkt. Ett föremål däremot,
som ligger innanför brännpunkten till en
konkav s., avbildas virtuellt, upprätt och
förstorat. I en konvex s. äro bilderna alltid
virtuella, upprätta och förminskade. Mellan sfä-
Bild 1. Planspegel.
Bild 4.
Bild 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
