Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spetsbock—Speyer
241
detta skede av A. Hoel, O. Holtedahl, G.
Isach-sen m. fl. finnas i Norsk Geogr. Årbok fr. o. m.
1911, i Norske Videnskapers Selskaps Skrifter
fr. o. m. 1911 och Skrifter utgivna av Norges
Svalbard- og Ishavs-Undersökelser o. s. v.
Särskilt må nämnas A. Hoel, »Coal deposits and
coal mining of Svalbard (Spitzbergen and Bear
island)» (1925) och »Resultater av de norske
statsunderstöttede Spitsbergen expeditioner»
(i Det Norske Videnskapsakad., Oslo 1925 och
1929). S:s äldsta historia behandlas av sir M.
Conway i »No man’s land» (1906). G. D. G.
Spetsbock, zool., se O r y x.
Spetsbyxor, långbyxor med avsmalnande
form nedåt. De knäppas el. snöras om
underbenet och bäras nedstuckna i skorna.
Spetsbåge, Spetsbågsstil, byggnk., se B å g e
4 och Gotik.
Spetsglans, miner., se Antimonglans.
Spetsgård, »ringen», vaktmanskapet, som
inneslöt avrättningsplatsen. I städer och
militärorter utgjordes s. av militär, i
landsorten av allmoge med stavar (fsv. spetz,
pik). G. O. G.
Spetshundar, zool., se Hundraser, sp. 132.
Spetskatarr, med., se
Lungtuberku-1 o s, sp. 359.
Spetskula, se Projektil.
Spetsmjöl, avfall, som avskiljes vid
sädes-kärnans putsning på borstmaskiner och
spets-ning före målningen till mjöl el. gryn. S.
består av sädeskornens hårklädda spetsar,
skaldelar och vidhäftande föroreningar. Det
blandas mest i det vid målningen frånskilda
kliet för användning till foder, huvudsaki. för
svin (»svinmjöl»). H. J. Dft.
Spetssöm, se Spetsar.
Spetstapp, mek., se Axeltapp.
Spetsurladdning el. Stilla urladdning,
se Elektriska urladdningar, sp. 621.
Spetsvivlar, Apioninae, underfam. av
viv-larna. S. äro små, vanl. omkr. 2—3 mm,
oftast mörkfärgade. Larven av
klöver-spetsviveln, Apion apricans, kommer
klöverblommorna att vissna i förtid. I. T-dh.
Spettkaka, skånsk toppformad gilleskaka av
ägg, potatismjöl och socker, bakas kring ett
vridbart träspett framför öppen eld. D-e.
Spettplantering, skogsv., se
Skogsplantering.
Spetälska (av mlty. spetål, sjukhus, under
medeltiden mest för s.; lat. le’pra), kronisk
sjukdom, karakteriserad av fläckiga, knöl- el.
biåsaktiga utslag på hud el. slemhinnor, ibland
med sårbildning och med angripande av
nerverna. S. orsakas av den av norrmannen G. H.
A. Hansen (se d. o.) 1872 funna leprabacillen.
S:s överförande gynnas av armod och
trångboddhet och sker direkt från människa till
människa, sannolikt endast efter mycket lång
tids samvaro. S. är ej ärftlig; nyfödda, som
genast borttagas från den sjuka modern,
förbli friska. Inkubationstiden är mycket lång:
3—10 års latent sjukdomstillstånd kan
föregå de första sjukdomstecknen: obetydlig
feber, ihållande snuva, huvudvärk m. m. Man
särskiljer två huvudformer av s., den
knö-liga (lepra tuberosa) och den anestetiska (lepra
maculo-anestetica). Vid knölformen uppträda
först pigmenterade fläckar med nedsatt
temperatur- och smärtsinne. Småningom komma
i samband med temperaturstegring och
körtel
242
ansvällning hudinfiltrationer, 1 e p r o m, som
sammanflyta till oregelbundna bildningar,
ögonbryn och skägg falla av (ej huvudhår),
och ansiktet blir oigenkännligt (facies
leon-tina). På fingrar och tår uppträda sår;
slemhinnor angripas, särskilt i näsa och strupe,
vilket sista medför en hes, tonlös röst.
Vid den anestetiska formen äro de leprösa
förändringarna lokaliserade huvudsaki. till de
perifera nerverna och åstadkomma fläckar på
huden, känslolösa — anestetiska — områden,
nervsmärtor, atrofier m. m. Genom
upphävandet av det skydd, som känseln utgör,
uppkomma lätt skador: sår och gangrän kunna uppstå,
som kunna leda till avstötning av tår,
fingrar och t. o. m. hand el. fot (lepra mutilans).
ögonen kunna insjukna, medförande blindhet.
För sjukdomens behandling ha
Chaulmogra-olja och dess derivat visat sig verksammast.
Härtill kommer symtomatisk behandling av
lokalaffektionerna.
S. är sedan äldsta tider känd som ett av
mänsklighetens gissel. Den synes ha kommit
från Orienten och därifrån via
Medelhavsländerna spritt sig, så att den under medeltiden
var vitt utbredd i Europa. Redan på 600- och
700-talet började man lagstifta mot s. och
upprätta slutna sjukhus, s. k. leproserier.
Korstågen gynnade spridningen, och på
1200-talet kom den till Sverige och det övriga
Skandinavien. Allt strängare
isoleringsåtgär-der vidtogos, och redan från 1400-talet har s.,
frånsett smärre lokala härdar, försvunnit från
Europa. I tropiska och subtropiska länder i
Asien, Afrika, Centralamerika och n. ö.
Sydamerika räknar man ännu omkr. 2 mill.
lepra-sjuka. I Sverige upprättades 1867 ett
lepra-hem i Järvsö. 1873 funnos i Hälsingland, den
förnämsta leprahärden, 103 kända fall. 1 jan.
1933 hade landet 18 fall av s., av vilka 11
vårdades i Järvsö. E. L-g.
Spex (av lat. spectäculum, skådespel),
skämtsamt, ofta parodiskt stycke för amatörscenen.
S. uppstod vid mitten av 1800-talet i Uppsala
och omfattar dels uppsluppna farser, ofta med
ämnen ur studenternas liv, dels
anakronisti-ska dramer i historisk kostym, dels även
stycken, som närma sig operetten. De flesta äro
tillfällighetsstycken med aktuella
häntydning-ar. De äldsta uppfördes i Uppsala på
1850-talet. Senare studentspex äro bl. a. Ernst
Meyers »Erik XIV» (uppf. 1875), Hugo
Mont-gomery-Cederhielms, A. Kulls och K. A.
Forss-mans opera buffa »På Madagaskar» (tr. 1870;
många uppl.) och Lundastudenternas »Uarda».
S. representera en annars i litteraturen föga
tillvaratagen art av svensk humor. Jfr A.
Hackzell, »Några anteckningar om
upsalien-siska studentspex» (1923). R-n B.
Spey [spéi], flod i n. Skottland, genomflyter
under forsar och fall en s. v.—n. ö dalgång
och utmynnar i yttre delen av Moray firth;
längd 177 km, flodområde 3,360 kvkm.
Speyer [Jpäl’er], S p e i e r, huvudstad i
bayerska reg.-omr. Pfalz, vid Speyerbachs
inflöde i Rhen; 25,609 inv. (1925). S. är säte
för en katolsk biskop och evangeliskt
Lan-deskirchenrat. Celluloid-, sko-, choklad-,
cigarr- och tobaksfabriker, vinfabriker (sekt)
m. m. S:s hamn utbyggdes 1920—24 med en
industrihamn. — S:s huvudgata,
Maximilian-strasse, går i v.—ö. riktning från Altpörtel,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
