Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
Spiegel—Spik tunna
246
Spiegel [JpFgol], Friedrich von, tysk
orientalist (1820—1905), prof, i Erlangen 1849
—90. S. utgav en mängd arbeten, särskilt
inom iransk filologi, viktiga på grund av hans
förtrogenhet med inhemsk tradition. Bland
dessa böra nämnas Avesta (text, 2 bd,
1853—-58; ty. övers., 3 bd, 1852—63), »Einleitung
in die traditionellen Schriften der Parsen» (2
bd, 1856—60) och »Eränische
Alterthumskun-de» (3 bd, 1871—78). J. Ch-r.
Spiegelberg [JpFgølbärk], Wilhelm, tysk
egyptolog (1870—1930). Blev 1899 e. o., 1907
ord. prof, i Strassburg och 1923 prof, i
München. S. var en av de främsta kännarna av
de senegyptiska demotiska texterna. 1925
utgav han sin normgivande »Demotische
Grammatik». Vid hans död förelåg en demotisk
»Handwörterbuch» färdig i manuskript. S.
utgav dessutom bl. a. »Arbeiter und
Arbeiter-bewegungen im Pharaonenreiche unter der
Ramessiden» (1895), »Der ägyptische Mythus
vom Sonnenauge» (1917), »Koptisches
Handwörterbuch» (1921), »Die Glaubwürdigkeit von
Herodots Bericht über Ägypten im Lichte der
ägyptischen Denkmäler» (1926). G-d L-n.
Spieler [JpITar], Spihler, Mathias, tysk
arkitekt (d. 1691), verksam i Stockholm vid
uppförandet av Katarina kyrka o. a.
byggnader, som ritats av Jean De la Vallée (S.
var dennes måg). Kungsholms kyrka är
anlagd efter S:s ritningar (1672—89). E. L-k.
Spielhagen [.fpiT], Friedrich, tysk
författare (1829—1911). Debuterade 1857, vart
berömd genom romanerna »Problematische
Naturen» (1860; sv. övers. 1875) och dess forts.
»Durch Nacht zum
Licht» (1861; sv. övers.
1876—77), »In Reih’
und Glied» (1866),
»Hammer und
Am-boss» (1869; sv. övers.
1870) m. fl. På
1880-talet var hans roll
utspelad. Skrev även
verk om romanens
teori och teknik (1883
och 1898) samt
själv-biogr. »Finder und
Erfinder» (2 bd, 1890
—91). Sami, romaner
i 28 bd 1900—04. Monogr. av V. Klemperer
(1913) och Martha Geller (1917). R-n B.
Spiering [/pTr-], Pieter, se Silfvercrona.
Spiess [Jpis], Adolf, tysk
gymnastikpedagog (1810—58). Urspr. teolog, 1848—55
verksam i Darmstadt som ledare för den hessiska
skolturnen (jfr Turnväsen). S. kan
räknas som grundläggare av den tyska
skolturnen; han skrev flera läroböcker i ämnet. —
Biogr. av H. Schmeel (1910). Å. S-n.
Spiggsläktet, Gastero’steus, tillhör de
tagg-feniga benfiskarna och omfattar små, täml.
långsträckta former, hos vilka ryggfenan är
upplöst i ett antal taggar. De äro livliga,
rovgiriga fiskar, som leva i både sött och salt
vatten. Hanarna bygga under lektiden
muff-liknande bon, vari honorna lägga rom. Äggen
liksom det späda ynglet bevakas och skyddas
med stort mod av hanen. I Sverige finnas två
arter. Storspiggen, G. aculeatus, med
3—4 ryggfentaggar, intill 10 cm lång, är
vintertiden ovan blågrön, under silvervit. Under
lektiden äro honorna ovan brunaktiga med
mörka tvärband, på sidorna gula, hanarna
under röda. Den förekommer allmänt runt
kusterna och i många insjöar. Småspiggen,
G. pungitius, har 7—11 fentaggar och blir
högst 8 cm lång. Ovan är den grönaktig,
under silverglänsande. Den förekommer över
hela Sverige. Om tångs piggen se d. o. T. P.
Spik, långsträckt, kilformigt el. runt
redskap av järn el. annan metall, som indrives
med hammare för att fastsätta el.
sammanfoga föremål. Efter tillverkningssättet skiljer
man på smidd s., klippspik, trådspik och
(sällan förekommande) gjuten s. — Smidd
s. tillverkas för hand el. med maskinhammare.
Materialet, som vanl. är fyrkantigt, uträckes,
så att en ansats bildas mot städkanten,
varefter s. avhugges bakom det blivande huvudet
och detta slås för hand i ett s. k. nageljärn. —
Klippspik framställes genom att ämnen
utklippas ur plåtstrimlor av en bredd, motsv.
s:s längd. — Tillv. av s. k. presspik är
närbesläktad med klippspikstillverkningen.
Bearbetningen efter klippningen sker dock i
varmt tillstånd. — Trådspik och
trådstift (»parisstift») tillverkas av hårddragen,
vanl. fyrkantig järntråd i automatiska
maskiner. — Gjuten s. tillverkas av gjutjärn,
brons och zink etc. — Bland mera speciella
arter av s. böra nämnas häst skosöm, som
äro breda och tunna och vanl. med skarpt
tillspetsade huvuden. — Tenlikor,
tapetserar- el. möbelstift äro täml. korta
med stora, ofta ornerade huvuden av
mässingsplåt el. dyl. — Häftstift tillverkas
med mässingshuvud och järnstift el. h. o. h. av
järnplåt. — Formstift (25—175 mm) äro
långa, smala trådstift med tunt, platt huvud,
som användas i gjuterier. O. B-n.
Spikblad, bot., se Hydrocotyle.
Spikharmonika, instrument med korta
stålstavar (spik) anordnade i halvcirkelform på
en träskiva; spelas med stråke. Täml. allmän
i slutet av 1700-talet i Nordeuropa, populär
även hos Sveriges allmoge (1800—50). T. N.
Spikklubba. 1. (Bot.) Datüra, släkte av
fam. Solanaceae, karakteriserat av stora, vanl.
vita blommor med trattformig krona.
Samtliga omkr. 15 arter äro giftiga. En enårig med
upprätta, taggiga kapslar, D. Stramonium
(antagl. från Orienten), har länge odlats som
prydnads- och medicinalväxt och finns
förvildad vid gårdar i s. och mell. Sverige.
Bladen, som fortfarande äro upptagna i Sv.
far-makopén, innehålla flera alkaloider, främst
hyoscyamin och a t r o p i n. Som
prydnadsväxter på kalljord användas även andra
arter, t. ex. D. metel (från Medelhavsländerna)
med hängande kapsel. Trädartade s. med
stora, hängande blommor odlas i växthus och
boningsrum. Jfr bild 1 på färgpl.
Solanaceae. G. M-e.
2. Vapen, dets. som morgonstjärna (se d. o. 3).
Spikolja, Aethero’leum spwae, flyktig olja,
beredd genom destillation ur blomaxen hos
Lavandula latifolia. S., som väsentl. består
av cineol (CioHisO), har kamferliknande lukt
och nyttjas i liniment o. dyl. C. G. S.
Spiktramp, veter., se Hovlidanden, sp. 63.
Spiktunna, en vid verkställande av
dödsstraff i äldre tider använd tunna, där spikar
voro inslagna, så att spetsarna stucko ut i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
