Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spiktunna - Spilhammar, Johan Reinhold - Spillkråka - Spillvatten - Spillånga - Spin - Spinacia - Spinacidae - Spinal - Spinalganglier - Spindel - Spindelapor - Spindeldjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
Spilhammar—Spindeldjur
248
Bild 1. Hona av korsspindel, Araneus diadematus,
öppnad från sidan och underifrån, ch chelicerer
(man-dibler), p pedipalper (maxillarpalper), 1—4 de fyra
benparen på cephalothorax, a ögon, g bröstganglier,
sp spinnkörtlar, w spinnvårtor, ov äggstock, l
lungsäck (öppnad).
tunnans innersida. I s. inlades den dömde,
varefter tunnan släpades av hästar el.
rullades utför en brant. S:s förekomst i
germanska länder bestyrkes endast genom
folkvisor (»Liten Karin») och folksagor. G. O. G.
Spilhammar, Johan Reinhold,
skolman, tidningsman (1836—1922), fil. kand, i
Uppsala 1865, var 1868—72 adjunkt i
Stockholm, 1866—78 medarb. i Nya Dagligt
Allehanda och 1879—sept. 1884 Aftonbladets
huvudred. Dec. 1894—30 juni 1912 var S. red.
av Post- och Inrikes Tidningar.
Spillkråka, zool., se Hackspettar.
Spillvatten, i renhållningstekniken
förorenat avloppsvatten; vid affärstransaktioner
hemlig provision el. vinstandel, särskilt då
tagande el. givande av ersättning strider mot
allmänt gängse affärsmoral. G. H-r.
Spillånga, zool., se Torskfiskar.
Spin, se Flygning, sp. 647, med bild.
Spinäcia, bot., se Spenat.
Spinäcidae, zool., se Hajar, sp. 285.
Spfnaker, sjöv., se Segel.
Spinäl (lat. spinälis, av spina, ryggrad), vad
som har avseende på ryggraden el.
ryggmärgen. — Spinal muskelatrofi, med.,
se Ryggmärgssjukdomar, sp. 1283.
— Spinalsystem, ryggmärgen och
samtliga från den utgående nerver.
Spinälga’nglier, anhopningar av nervceller,
tillhörande ryggmärgens bakre rötter (se
Ryggmärg). S. ligga längs ryggmärgen,
inneslutna mellan kotorna, och kallas även
intervertebr algan glier. S. I-r.
Spindel. 1. (Mek.) Dets. som axel el. annan
långsträckt roterande del i en mekanism,
arbetsmaskin el. dyl. Jfr Spinning.
2. (Zool.) Se Korsspindeln och
Spindeldjur.
Spindelapor, zool., se Klängapor.
Spindeldjur, Arachnoidea, en klass av
leddjurens (se d. o.) stam, som omfattar ett
antal ordningar av rätt avvikande byggnad.
Gemensamt för de flesta av dem är, att kroppen
genom en djup insnörning är uppdelad i två
delar, cephalothorax och abdomen. Abdomen
bär inga ben, och segmentgränserna äro ofta
otydliga; när de äro tydliga, ss. hos
låcke-spindlarna, varierar antalet mellan 6 och 8,
och hos de äkta skorpionerna (se d. o.)
urskiljas 13 segment. Cephalothorax består av
minst sex segment, varje med ett
extremitetpar. De båda främsta bilda mundelarna och
utgöras av chelicererna och p e d i p a
1-p e r n a. De förra äro två- el. treledade och
antingen utbildade till en tång, el. också är
sista leden utbildad till en kraftig klo, försedd
med en giftkörtel (egentliga spindlar). S.
bruka ofta sammanföras med
moluckkräf-torna och de utdöda, under silurtiden
talrika jättekräftorna (Gigantostraca) till
en gemensam grupp, Chelicerata. Chelicererna
äro långsträckta, antingen försedda med
tugg-yta på basalledens insida, el. också äro de
utbildade till stora kräftkloliknande tänger
(skorpioner och klokrypare). Benen äro 4 par och
sjuledade, sista leden bär 2 klor. — S:s
tarmkanal utmärkes av att mittarmen har 3—5
par stora utstjälpningar el. blindsäckar. Två
slags exkretionsorgan förekomma. Matstrupen
omges av en s. k. svalgring. S. sakna
fasettögon, deras synorgan utgöras av punktögon
(oceller, se d. o.). Andningsorganen utgöras
dels av knippen av trakéer, motsv.
insekternas, dels av s. k. trakélungor, vilka bestå av
pariga, i bakkroppen belägna säckar, som
öppna sig utåt genom ett springformigt andhål el.
stigma. S. indelas i följ, ordn.: kvalstren
(Acarina; se Kvalste r), fästingar
(Ixo-didae; se Fästingar), låckespindlar
(Phalamgiidae), klokrypare
(Pseudoscor-pionidea; se Klokrypare),
ledspindlar (Solifugae), egentliga spindlar
(Araneae), gisselskorpioner
(Pedipal-pi) och skorpioner (Scorpionidea; se
Skorpioner). Kvalster och spindlar bruka
sammanföras till underklassen Sphaerogastres,
alla övriga till underklassen Arthrogastres.
Låckespindlarna, även kallade Helga
högben, utmärkas av sina ofantligt långa benpar.
De sakna trakélungor och spinnvårtor; de äro
nattliga rovdjur. Vanliga 1 å c k e s p
in-de 1 n (Phalangium opilio) förekommer
allmänt i Sverige. — Ledspindlarna (även
kallade skorpionspindlar) ha fått sitt
namn av att de 3 bakersta segmenten av
cephalothorax ej äro sammansmälta.
Ledspindlarna äro nattliga rovdjur. De finnas i s.
Ryssland samt i de varma länderna. —
Gisselskor-pionerna likna ledspindlarna i vissa
avseenden, men deras cephalothorax är dock
hopsmält som hos de egentliga spindlarna.
Gissel-skorpionerna finnas i tropikerna.
Egentliga spindlar, Araneae,
utmärkas av att abdomen är mer el. mindre
klotformigt uppsvälld, oledad, mjukhudig och
förenad med cephalothorax genom en myc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
