Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
Spirogyra—Spitteler
262
tingen Ornitodorus moubata; S. pallida
(upptäckt av Schaudinn och Hoffmann 1905),
syfilis’ (se d. o.) smittämne, som kan uppträda i
de flesta av människokroppens vävnader; S.
icterohaemorrhagiae (Inada), som är den
Weil-ska sjukdomens (se d. o.) smittämne. Slutligen
framkallas sannolikt ytterligare en rad
infektionssjukdomar hos människa av s., som
vidare blivit påvisade som smittämne i fråga om
ett antal infektionssjukdomar hos djur. II. D.
Spirogyra, bot., se G r ö n a 1 g e r, sp. 1175
och bild 1.
Spirometrl (av lat. spiråre, andas, och grek.
me’tron, mått), läran om växlingar i
lung-luftens volym. Dessa bestämmas delvis med
spirometer. Se vidare Andning, sp. 952 ff.
Spis, beteckning dels för öppen eldstad
(kamin; se E 1 d s t a d, sp. 547 ff.), dels för
apparat för tillagning av föda. Den sedan
åtskilliga årtionden i Sverige vanliga
vedspisen, som utföres av gjutjärn med från
framsidan tillgängligt vedrum, bredvidställd
bak- och stekugn samt överliggande plan
kok-häll med ringtäckta öppningar för kokkärlen,
har på senaste åren börjat undanträngas av
de nedannämnda.
I städer med leveranskraftiga gasverk kan
gasspisen (se d. o. och L y s g a s, sp. 443)
sägas ha slagit igenom. Den blir billigare i
drift än vedspisen, är snyggare och
lätt-sköttare.
1 tättbebyggda samhällen, som sakna gas,
har den elektriska s. vunnit spridning. Två
huvudtyper finnas, ackumulerande och
direktverkande. Den förra står inkopplad större
delen av dygnet, och strömmens värme
ackumuleras i en järnklump med hög temp., som
åter avkyles, när s. användes. Vanl. finnas en
el. flera kokplattor samt ett varmskåp, som
ständigt hålles vid omkr. 90° C. För stekning
och bak finnes då särskild direktverkande ugn
el. annan anordning. På den direktverkande
s. slås strömmen till, när s. skall användas,
och slås ifrån, när matlagningen är avslutad.
Den elektriska s. blir ofta något dyrbarare
i drift än andra typer men är den snyggaste
av dem alla samt såsom direktverkande
synnerligen lättskött. Se vidare Elektrisk
uppvärmning.
Agaspisen kan betecknas som en
ackumulerande s., eldad med koks. Den har två
kokplattor, ständigt varm stekugn, ständigt
varmt varmskåp samt varmvattenreservoar.
Den är den dyraste av samtliga typer i
inköp men drager lägsta bränslekostnaderna.
Den sotar ej nämnvärt kokkärlen och liknar
däri den elektriska s. Den kan kompletteras
med varmvattenberedare.
IVA-spisen eldas med ved, och genom
en särskild f örbrännin gsacceler
a-t o r (förbränningspåskyndare) ernås, att
kokning kan ske ovanpå ett par särskilda
kokplattor, alltså utan nedsotning av kärlen,
samtidigt som dock bränsleekonomien är bättre
än vid den vanliga vedspisen. H. A. L-g.
Spis, boktr., se Korrektur, proven på
sp. 1238.
Spithead [spi’the’d], ö. delen av farvattnet
mellan Wight och eng. kusten; bildar den
yttre redden för Portsmouths krigshamn.
Spitta [Jpi’-], Friedrich Adolf
Wilhelm, tysk protestantisk teolog (1852—1924),
son till K. J. Ph. S.; prof, i Strassburg 1887,
i Göttingen 1919. Bland S:s många
exege-tiska, hymnologiska och liturgiska skrifter
märkas »Zur Geschichte und Litteratur des
Urchristentums» (3 bd, 1893—1907), »Der
Got-tesdienst des Urchristentums» etc. (3 bd, 1893
—1901), »Die Lieder Luthers» etc. (1905), »Die
synoptische Grundschrift in ihrer
Überliefer-ung durch das Lukasevangelium» (1912) och
»Die Auferstehung Jesu» (1918). (E. Nwn.)
Spitta [.fpi’-], Johann August
Philip p, tysk musikhistoriker (1841—94), son
till K. J. Ph. S. Blev prof, i musikhistoria
vid Berlins univ. 1875 och var därjämte från
1882 dir. för Hochschule für Musik. S:s
främsta skrift är en monogr. över S. Bach (2 bd,
1873—80). Han utgav flera kritiska uppl. av
äldre tyska mästare (Schütz’ samlade verk,
Buxtehudes orgelverk, kompositioner av
Fredrik den store m. fl.) med biogr. inledningar
(flera omtryckta i »Musikgeschichtliche
Auf-sätze», 1894). S. utgav tills, m. Chrysander
och G. Adler Vierteljahrschrift für
Musik-wissenschaft 1885—94. T. N.
Spitta [Jpi’-], Karl Johann Philip p,
tysk andlig skald (1801—59). Blev 1847
superintendent i Wittingen, 1853 i Peine och
1859 i Burgdorf. På den andliga lyrikens
område vann S. stor och välförtjänt berömmelse.
Hans »Psalter und Har fe» (2 dir, 1833—43;
många uppl.; sv. övers, av T. Lundberg, 1907—
09) har blivit en av de mest spridda
uppbyggel-seböckerna i Tyskland. Hans sånger lämpa sig
mest för den enskilda andakten, men många
ha införlivats med nyare tyska psalmböcker.
En icke obetydlig insats gjorde S. i väckelsen
i hannoverska landskyrkan vid 1800-talets
mitt. I »Nya psalmer» (1921) äro n:r 536 och
615 av S. — Jfr K. K. Münkel, »Ph. S.» (1861;
2:a uppl. 1892). E. M. R.*
Spitteler [Jpftølar], Carl, tysk-schweizisk
författare, Nobelpristagare (1845—1924). Var
1871—79 informator i Ryssland, 1879—85
lärare och 1885—92 tidningsman i Schweiz. 1880
—81 utgav S.
»Pro-metheus und
Epime-theus» (omarb. till
versepos 1924). De från
mytologien hämtade
namnen på diktens
gestalter bäras av väsen,
som genomleva av S.
fritt uppfunna öden.
Den stora, handlande
och lidande
personligheten är diktens hjälte
och manande ideal,
motsatsen mellan
hjältar och
hjordmänni
skor, själsstorhet och sinnlig njutning dess
patos; i flera hänseenden föregrep S. här
Nietzsches »Zarathustra». »Extramundana»
(1882) är allegoriska dikter om världens
uppkomst. »Schmetterlinge» (1889), »Balladen»
(1896) och »Glockenlieder» (1906) innehålla
reflekterande, episka och lyriska dikter.
»Gustav» (1892) är en prosaidyll, »Conrad, der
Leutnant» (1898; sv. övers. 1920) en mörk
och hård framställning ur samtidslivet. Skarp
litterär satir kännetecknar »Literarische
Gleichnisse» (1892). »Lachende Wahrheiten»
(1898) är en samling smärre uppsatser. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
