Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Splintborrar - Split - Splits - Splitsknop - Splügen - Spodumen - Spohr, Ludwig - Spoilsystemet - Spokane - Spole - Spole, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
Split—Spole
268
även på fällda stammar. Mindre
frukt-trädssplintborren (Scolytus
rugulo-sus) är allmän på grenarna av fruktträd i s.
Sverige men angriper även slån, hägg, rönn
och hagtorn. I. T-dh.
Split, it. Spalato, stad i mell. Dalmatien,
Jugoslavien, huvudstad i banatet Primorje;
43,808 inv. (1931). S. är Jugoslaviens
förnämsta hamnstad, även örlogshamn, med järnväg
bl. a. till Zagreb (Agram), har cement-, likör-,
konserv- och såpfabriker, handel med vin,
olja, sydfrukter och trävaror m. m. I S.
hygieniskt forskningsinstitut, flera högre skolor,
arkeologiskt museum etc.
S. har uppvuxit i och kring det väldiga
palats (215 m långt och 175 m brett) kejsar
Diocletianus omkr. 300 e. Kr. här lät uppföra
åt sig, till planen efterbildande ett romerskt
läger. Palatset är ännu delvis väl bibehållet,
så murarna och den antika peristylen, fast
det under tidernas lopp undergått skiftande
öden och många av dess byggnader tagits i
anspråk för andra ändamål. Mausoleet har
sålunda förvandlats till domkyrka, och i
palatset ha inrättats bostäder, butiker etc.; 1926
bodde där 3,200 pers. — Litt.: Om
Diocletianus’ palats se monogr. på fr. av E. Hébrard
(1912), på ty. av F. Bulic och L. Karaman
(1929). A. A-t.
Splits, förening av två tåg genom ändarnas
sammanflätning; vid långsplits (a) sker
denna förening utan, vid kortsplits (b)
med ökning av tågets tjocklek. Andra slag
av s. äro ögonsplits (c), liksplits (d),
k a b e 1 s p 1 i t s (e) m. fl.
Splitsknop, se Märlspik.
Splügen [Jply’g9n], it. Spluga, alppass på
gränsen mellan Schweiz (Graubünden) och
Italien (Lombardiet); anses vanl. markera
gränsen mellan Väst- och östalperna, över S.
(passhöjd 2,117 m ö. h.), som förbinder
Hinter-rheins och Comosjöns dalar, ledde av
gammalt en huvudväg mellan Tyskland och
Italien; 1812—22 byggdes en tekniskt märklig
postväg över S.
Spodumèn, ett monoklint (se
Kristallsystem) kristalliserande, vanl. på
pegmatit-gångar uppträdande pyroxenmineral (se d. o.) av
litiumaluminiumsilikatet Li2O . A12O3.4 Si O2.
Hårdheten är 6,5—7 och spec. v. 3,1—3,2. S.
är grön- el. gråaktigt vit, ibland gul- till
smaragdgrön (hiddenit el. 1 i t i u m s m
a-r a g d) el. lilafärgad (k u n z i t). Klart
genomskinlig hiddenit och kunzit nyttjas som
ädelstenar (se även d. o.). N. Zn.
Spohr [Jpår], L u d w i g, tysk tonsättare
och violinist (1784 5/4—18 5 9 22/io). Blev
konsertmästare i Gotha 1806, företog vidsträckta
konsertresor, kom 1812 till Wien, där han
var kapellmästare till
1815, och var från 1817
teaterkapellmästare i
Frankfurt a. M. Från
1822 till sin död var
S. hovkapellmästare i
Kassel. Han blev i
Kassel en eftersökt
lärare och utbildade den
s. k. tyska
violintekniken med mindre vikt
vid passagespelet än
vid skön, ädel ton.
Mycket ansedd
dirigent. S. skrev utom
violinverk med orkester el. piano (främst
violinkonserten »Gesangscene») en mängd
kammarmusikverk, kyrkliga körer samt symfonier
men nådde högre *inom oratoriet (»Das jüngste
Gericht», 1811, och »Die letzten Dinge», 1826).
Inom operan hörde han till den klassiska
stilens främsta epigoner. Med »Jessonda» (1823;
Sthlm 1826) gjorde han sin främsta insats i
den tyska romantiska tonkonsten. Hans stil
urartade dock slutligen till maner. — Litt.:
Självbiogr. (2 bd, 1860—61); biogr. av H.
M. Schletterer (1881) och R. Wassermann
(1910). T. N.
Spoilssystemet [späFls-], den i U. S. A.
till-lämpade seden, att stats- el. unionsämbeten
utdelas till det vid de politiska valen, främst
presidentvalet, segrande partiets anhängare
såsom »krigsbyten» (spoils). De gamla
äm-betsinnehavarna av det slagna partiet
ersättas med politiker av segrarparten. S.
utbildades först i staten New York men kom till
användning inom unionen, då Andrew
Jackson valts till president 1829. Nu är antalet
sådana ämbeten avsevärt begränsat (se C
i-vil service reform). G. H-n.
Spokane [späukeFn], stad i ö. Washington,
U. S. A., vid S. rivers fall, 80 km från dess
mynning i Columbia river; 115,514 inv. (1930).
Knutpunkt för flera järnvägar. Flyghamn. S.
är handelscentrum för »Inland empire»
mellan Klippiga bergen i ö. och Kaskadbergen i
v., ett distrikt, rikt på naturtillgångar.
Spole. 1. Direkt vid spinningen el. efteråt
medelst särskilda anordningar bildad rund
garnkropp av cylindrisk form med konisk
avslutning. S. kan lindas antingen direkt kring
spinn- el. spolmaskinens spindlar och avdragas
från dessa el. också kring en s p o 1 p i p a, ett
rör av trä, bleckplåt el. papper, vilken
sträcker sig genom hela el. en del av s:s längd och
medföljer vid avtagningen från spindlarna.
Större s. av nämnd art kallas n ä s k. Om
tråden icke lindas i koniska lager utan så,
att den hastigt föres fram och åter i den
roterande spindelaxelns längdriktning, komma
de särskilda trådlagren att skarpt korsa
varandra. En sådan s. kallas korsspole och
kan göras i stort format utan att bli ömtålig.
För garn, avsett till försäljning, föredrages
därför denna form framför näsken. G. H-r.
2. (Biol-) Kärnspole, se Cell, sp. 767.
3. (Zool.) Se F j ä d e r 1.
Spole, Anders, astronom och geograf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
