Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spongberg, Johan - Spongiae, Spongier - Spongin - Spongospora - Sponneck, Wilhelm Carl Eppingen - Sponsalia - Spont el. Spontning - Spontan - Spontaneitet - Spontini, Gasparo Luigi Pacifico - Sponton - Spoof, Carl Johan - Spor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
Spongiae—Spor
272
litteraturens
mästerverk. Hans övers,
utmärka sig för ett
virtuost om också
konstlat återgivande av det
grekiska metriska
schemat. Han åtnjöt
stort rykte för
lärdom, men hans
skrifter äro få, huvudsaki.
övers, (bl. a. Sofokles’
»Aias», 1865—66). S.
var en originell man,
till uppträdandet sir-
lig och belevad men även känd för bitande
sarkasmer. M. Pn N-n.
Spo’ngiae, Spo’ngier, zool., se
Svampdjur.
Spongln, kem., se Albuminoider.
Spongo’spora, svampsläkte, tillhörande
slemsvamparna el. de lägsta fykomyceterna. S.
subterranea förorsakar »pulverskorv» hos
potatis (se Potatissjukdomar). Th. Lfs.
Sponneck, Wilhelm Carl Eppingen,
greve, dansk politiker (1815—88). 1848
medlem av grundlagsstiftande riksförsamlingen,
var S. 1848—54 finansminister i olika
regeringar och genomförde talrika reformer. Han
var en av den konservativa reaktionens män
efter 1850 och stöddes en tid av
bondevännerna. 1849—53 och 1866—69 var S.
medlem av folketinget. Generaltulldir. 1855,
sändes han 1863 med prins Vilhelm (som grekisk
konung Georg I) till Grekland såsom politisk
rådgivare och blev där till 1866. S. var 1868
—73 dir. för nationalbanken. — Hans son greve
Frederik Wilhelm S. (1842—1921) var
bl. a. danskt sändebud i Stockholm 1897—
1912. _ P. E-t.
Sponsalia, förlovning, se Bröllop, sp. 150.
Spont el. S p o n t n i n g, skarvning mellan
plank el. bräder sidovägen (längs kanterna).
En s. består vanl. av fjäder och not, som
ingripa i varandra (se bild), och göres antingen
så, att rännan — noten —
uttages i den ena plankan och
listen — fjädern — i den
andra, el. så, att noter uttagas
i båda plankorna och en lös
fjäder insättes. — Spontat virke
begagnas i stor utsträckning till golv, väggar,
snickerier m. m. För panelningar på väggar
och tak inomhus användas ofta i kanterna
profilerade, s. k. pärlspontade bräder.
— Spontvägg el. s. benämnes en vägg,
som utföres av virke, fasonjärn, plåt el.
armerad betong. Dylika väggar användas
antingen som provisoriska väggar vid
utförandet av grundschakt el. rörgravar o. dyl. el.
också som permanenta väggar vid grunder i
betong el. vid kajbyggnader och
strandsko-ningar. P. Ax. L.*
Spontan, självverksam, frivillig, av sig själv;
bot-, självsådd. — Spontan rörelse, se
Automatisk akt. — Spontan
variation, biol., se Mutation 2.
Spontaneitèt (subst. av spontan), filos.,
förmåga att själv med egen, inre kraft
frambringa verkningar.
SpontFni [spån-], Gasparo Luigi
Pacific o, italiensk tonsättare (1774 14/n—
1851 14/i). Kom 1803 till Paris, där hans
an
dra opera, »La vestale» (1807; »Vestalen»,
Sthlm 1823), blev en stor framgång. Det
napoleonska kejsardömet hade fått sin markanta
stil med hög majestätisk värdighet, pompösa
imperatoriska fraser, smattrande
krigsfanfa-rer och ceremoniell militär etikett. Napoleon
beställde genast en ny opera, »Ferdinand
Cor-tez», uppförd 1809; den väckte även allmän
uppmärksamhet utanför Paris (Sthlm 1838).
En ny opera, »Olympie», kom först till
uppförande 1819 i Berlin, dit S. blivit kallad som
hovkapellmästare och där han vistades, tills
han 1842 återvände till Italien. S :s stil
krävde stora yttre resurser med mäktiga körer
och rik, klangfull orkester. Viktigast voro
S:s noggranna instuderingar, och på
1820-talet gällde hovkapellet i Berlin som det
bästa i Europa. — Litt.: Monogr. av C.
Robert (1883). T. N.
Sponton. Omkr. 1700.
Spontön, den av infanteriofficerarna från
1600-talets mitt till 1700-talets slut såsom
befälstecken burna halvpiken. S. avskaffades
i Sverige 1791. Th. J-n.
Spoof [spöv], Carl Johan, finländsk
krigare (1773—1809). Ledde jämte J. J. Roth (se
d. o.) för ryssarna farliga frikårer i Finland
under 1808—09 års krig. H. E. P.
Spor (plur. sporer) benämnas sådana enkla
förökningsceller hos en växt, som direkt ge
upphov till ett nytt individ, oberoende av
organets homologi. Motsatsen till s. blir då sådana
förökningsceller, som utvecklas först efter
sammansmältning med en annan, d. v. s. efter
befruktning. Dylika benämnas g a m e t e r (h a
n-g ameter, hongameter, ägg och s p e
r-matozoider). Sporbegreppet har stundom
begränsats till sådana förökningsceller, som
under reduktionsdelning alstras av sporofyten
i en generationsväxling (se d. o.), alltså för s.
i mosskapseln (mossporer) el. i
ormbunks-sporangiet (ormbunkssporer). Andra könlösa
förökningsceller benämndes gonidier el.
k o n i d i e r. Man har emellertid numera
återgått till ett vidsträcktare sporbegrepp och
utesluter blott gameter, men gameternas
samman smältningsprodukt, z y g o t e n, benämnes
stundom ännu inom t. ex. vissa alggrupper
(Spirogyra, se Grönalger) och
svampgrupper (Phycomycetes) zygospor. S. kunna
indelas från flera olika synpunkter. Rörliga,
med flimmerhår (cilier) försedda s., som
simma fritt i vatten, benämnas svärmsporer
el. z o o s p o r e r. Icke rörliga benämnas
aplanosporer. Bildas s. inuti ett organ
(s p o r a n g i u m), pläga de benämnas e n
dospor e r, bildas de utvändigt och avsnöras,
kallas de exosporer. En översikt av
växternas s. fås lättast, om växtrikets stora
grupper betraktas var för sig.
Grönalger ha såväl zoosporer som
aplanosporer. Zoosporerna äro i regel enkla, men
släktet Vaucheria (se Grön al ger) har en
sammansatt s. k. synzoospor, motsv.
talrika s. hos andra släkten. Släktet Oedogonium
har jämte vanliga zoosporer ett slags s., h a n-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
