Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sporre - Sporreblomma - Sporrgäss - Sporrong, släkt - Sporsäck - Sport - Sportfiske - Sportflygplan - Sportler - Sport- och idrottstidningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sporreblomma—Sport- och idrottstidningar
275
sporrmodell (spännsporren) är fastställd 1895
(bild 4). Till pjäxor nyttjas en på klacken
fast-nitad s. (klacksporren; bild 5). Jfr R. Zschille
och R. Forrer, »Der Sporn» (1899). Th. J-n.
2. (Bot.) Se Honungskörtlar.
3. (Zool.) Spetsigt, hornbeklätt utskott på
baksidan av tarsen hos hanarna av många
hönsfåglar. Den begagnas som vapen i
striderna om honorna. En dylik s., genomborrad
av en i förbindelse med en hudkörtel stående
kanal, finnes även på vristen av näbbdjurets
hane. T. P.
4. (Jaktv.) Den rudimentära första
(innersta) tån på bakfoten hos vissa hundar. G. G.*
5. (Flygv.) Flygplan med hjullandningsställ
äro på stjärtpartiets undersida försedda med
en bakåtriktad arm el. tapp, sporren, som
tillika med hjulen möjliggör erforderlig
tre-punktslandning (se Flygplan, bild 8). ö-g.
Sporreblomma, bot., se Linaria.
Sporrgäss, Plectropte’rinae, underfam. av
gåsfåglarna, omfattande några släkten av
täml. växlande utseende. Sporrgåsen,
Plectropterus gambensis, från det inre av
Afrika, liknar en gås med täml. långa ben
och en knöl vid näbbroten. Myskanden
el. b i s a m a n d e n, Cairina moschata, har
naket huvud men erinrar f. ö. om en and.
Hanen avger en stark mysklukt. Den är
hemmahörande i det tropiska Amerika. Om
brudanden, som stundom räknas hit, se Ä n d e r,
egentliga. T. P.
Sporro’ng, en till Sverige under 1600-talets
senare hälft inflyttad järnbruksarbetar- och
hantverkarsläkt. Framstående yrkesmän i
Stockholm voro hovvagnmakaren Carl S. (d.
1822), gördelmakaren Carl Claes S. (1819
—64) och dennes son Carl Fredrik S.
(1845—96). Carl Claes S. övertog 1842 en
verkstad för finare metallarbeten, som urspr.
ägts av gördelmakaren Henrik Gran (d.
1671), en av stiftarna av gördelmakarskrået
i Stockholm 1666. Verkstaden växte till
fabrik, och 1891 ombildades företaget till
Me-tallfabriks-a.-b. C. C. Sporrong & co.
(aktie-kap. 787,500 kr.; tillv.-värde 1 mill. kr.;
arb.-antal omkr. 100), som tillverkar knappar o. a.
uniformseffekter av metall, medaljer,
emalje-rade märken o. dyl. E. L-k.
Sporsäck, bot., se A s k o m y c e t e r, sp. 303
Sport, se Idrott, sp. 426.
Sportfiske är i sin exklusivaste form mete
med imiterad insekt, »fluga» (se d. o., med
bild), och med konstgjord betesfisk,
»spinna-re» (se Drag, sp. 1221). Vid s. fordras till
skillnad mot vid vanligt mete skicklighet
och konst vid kastandet av betet och
bärgandet av fisken. Håv el. huggkrok nyttjas
härvid, då använd redskap är fin och spröd och
hotar att brista vid minsta felgrepp. Detta
skänker metaren den spänning s. avser. S.
kräver ichthyologisk och entomologisk kunskap.
Sin högsta fulländning har s. i flugmetet.
Två grenar utövas: 1) torrflugemete, då e n
torrfluga placeras sakta fallande p å
vattenytan åt nyss vakande fisk, och 2)
våt-flugemete, då de kastade våtflugorna, vanl.
3, av strömmen, vinden el. den fiskande själv
föras under vattenytan, där fisken
antages stå. Flugspöet (se Metspö) uppbär
den tunga, oljepreparerade, mot ändan
avsmalnande silkeslinan, som avslutas med
kast
276
linan av gut med flugorna (flugan).
Flugli-nan är upplindad på en spärrförsedd rulle.
Spöets stora elasticitet, tills, m. den tunga
linan, möjliggör de lätta flugornas kastande
ända till 30 m vid enhandsspö och 40 m vid
tvåhandsspö. De olika kasten, överhands-,
underhands-, backhands-, motvinds- etc.,
nyttjas alltefter rådande ström, vind el. utrymme.
Vid spinnfiske (spinning) brukas tungt bete
(spinnare av metall, celluloid, gummi,
påtacklat naturligt bete etc., som rotera, samt
skeddrag och vobblare, som utföra vaggande el.
slirande rörelser) och tafs av metall el. gut samt
tunn, vanl. opreparerad lina. Med spinnspöet
(se Metspö) kastas betet från en frigående
rulle på samma sätt, som slungan kastar
stenen. Betet föres sedan genom vattnet mot
metaren vid linans uppvevande på rullen.
Sidkast och överhandskast användas.
Slant-n i n g liksom mete med levande agn kan
även vara god sport. Vid slantning föres
båten långsamt baklänges under doppning och
kortare kast av monterad betesfisk. Denna är
fäst vid metlinan, som medelst en revögla
är upphängd vid den 6—8 m långa
slantstången. Vid napp lösgöres reven från stången,
och fisken bärgas som vid dragfiske, sedan
den svalt betet. S. utövas vid flugfiske efter
lax, laxöring, harr, röding, sik, id etc., vid
slantning och spinn huvudsaki. efter gädda,
men det spinnes även efter ovannämnda
laxfiskar och gös, abborre, asp, id etc. samt vid
havsfiske utomlands efter tonfisk, tarpon,
svärdfisk, rockor etc. England räknas som
s:s hemland. I. Waltons »The complete angler»
(1653) är den bok, som näst bibeln utgått i
största antalet uppl. i England. Svenska
sportfiskareförbundet är centralt organ för
land-skapsklubbar. Till detta anslutna klubbar
upptaga endast flug- och spinnfiske som s. — Jfr
R. Hammarström, »Handbok i s.» (1925). B. B. B.
Sportflygplan, mindre flygplan, avsedda för
sport- och turistflygning. S. äro en- el.
tvåsitsiga och kunna i regel med fullt
bränsleförråd flygas omkr. 3 tim. med en hastighet
av 100—150 km per tim. ö-g.
Sportler (av lat. spo’rtula, gåva), avgifter,
som utgöra ersättning till en tjänsteman för
av honom för enskild persons räkning utförd
förrättning. Fordom utgjorde s. en väsentlig
del av en tjänstemans avlöningsförmåner. S.
upptogos vid utfärdande av intyg, utskrivande
och bestyrkande av offentliga handlingar,
verkställande av syner och besiktningar,
uppmätning av mark m. m. En del av dessa äro
alltjämt bibehållna. I samband med senare
års löneregleringar har tjänstemännens rätt
till s. inskränkts (se
Expeditionslösen). Enl. strafflagen kap. 25 § 5 straffas
en tjänsteman, som tager s. utan att vara
berättigad därtill. Ldht.
Sport- och idrottstidningar utges på alla
kulturspråk. De lämna referat av tävlingar jämte
instruktiva artiklar antingen om all idrott el.
speciella grenar, t. ex. häst- el. motorsport och
boxning. Denna press slog först igenom i
England, där den förnämsta tidningen är The
Sporting Life, gr. 1859 men efter
sammanslagningen (1886) med Bell’s Life in London
räknande sina anor från 1822. Största
spridningen har denna press erhållit i Frankrike,
där L’Auto, gr. 1900, i juli uppnår en upplaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
