Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spöken - Spökskräckor - Spöstraff - sq. - sqq. - Squalus - Squamata - Squamipennes - Squarcione, Francesco - Square - Squatarola - Squaw - Squire - Sr (kemi) - Sr - S:r - s:r - S. R. - Srámek, Fráňa - S. R. B. - S. R. C. - Sreznevskij, Izmail Ivanović - Srinagar - Srirangam - Śruti - s. s. - S/S - S S R - S S S R - S. S. U. H. - s. s. v. - s. s. ö. - S. T. - s. t. - St, S:t - Staaff, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
Spökskräckor—Staaff
306
Spökskräcka.
kyrkogårdar och galgbackar el. på de platser,
där de övat sina missgärningar. Även
personer, som ej erhållit ordentlig begravning, anses
»gå igen» såsom s. S:s fritid räcker endast
under midnattstimmen el., enl. äldre
uppfattning, från midnatt till första hanegället. Se
vidare Dödskult, Gast, Gengångare
och Hallucinationer. N. E. H.
Spökskräckor, Pha’smidae, fam. bland
rätvingarna, omfattande egendomliga former. S.
äro alla växtätare,
och de flesta av
de talrika (omkr.
2,000) arterna leva
i tropikerna.
Särskilt honorna
sakna ofta vingar. De
härma ofta på ett
förvillande sätt
delar av sina
nä-ringsväxter; somliga arter av
släktet Bacillus äro
sålunda smala och
cylindriska och
likna därigenom
kvistar (»vandrande
pinnar»), andra, t.
ex. det i
indo-au-straliska regionen
utbredda släktet
Phyllium, härma blad (»vandrande blad»; se
bild vid art. Skyddande förklädnad).
I. T-dh.
Spöstraff, se Kroppsstraff och Prygel,
sq., förk. för lat. se’quens, följande.
sqq., förk. för lat. plur. seque’ntes, sequCntia,
följande.
Squälus, zool., se Hajar, sp. 285, och
Fiskar, bild 13: 1.
Squamäta, zool., se Fjällreptilier.
Squamipe’nnes, zool., se Fjällfeniga
fiskar.
Squarcione [skcoart/å’ne], Francesco,
italiensk målare (1394—1474), Padovaskolans
grundläggare. Har sin konstnärliga
betydelse huvudsaki. som lärare till Mantegna. S.
tog starka intryck av Donatello; hans smak
inriktades på plastisk verkan och en viss
guldsmedsartad detaljbehandling, drag, som
senare återkomma hos Mantegna och hela
Pa-dovaskolan. Bland de ytterst få verk av S.,
som bevarats till våra dagar, är en
madonnabild i Berlin. H. C-l.
Square [skcoä’o], eng., kvadrat, fyrkant,
ingår i namn på eng. ytmått, t. ex. square
mile (= 640 acres — 2,5898 kvkm). S. är
även benämning på öppen plats i stad, t. ex.
Trafalgar square.
Squata’rola, zool., se K u s t p i p a r e.
Squaw [skcoå] (plur. squaws), den
nordamerikanske indianens hustru.
Squire [skcoåPo], eng., förk. av esquire (se
d. o.), godsägare, »patron».
Sr, kem. tecken för en atom strontium.
Sr, förk. av fr. sieur (se Seigneur) och
sp. senor (se d. o.).
S:r el. blott S., på recept, förk. för lat.
signötur, bör betecknas (på etiketten).
s:r, förk. av senior (se d. o.).
S. R., förk. av senätus Romänus, romerska
senaten.
Srämek [JhWmek], Fräna, tjeckoslovakisk
författare (f. 1877), tidningsman i Prag. S.
har skrivit erotisk-sensuella romaner som
»Strfbrny vltr» (Silvervinden; 1910) och »Tèlo»
(Kroppen ; 1919), novellsamlingar, t. ex. »Osika»
(Asken; 1912; i sv. övers, finns »Söndagen» i
»Nya tjeckiska noveller», 1927) och »Klavir
a housle» (Klaver och fiol; 1920), lyrik som
»Modry a rudy» (Blå och röd; 1900). C. T-t.
S. R. B., se Rödbrokig svensk boskap.
S. R. C., se R i d s p o r t.
Sreznevskij
nä’f-J, Izmail I v an o v i c,
rysk språkforskare (1812—80), prof, i Charkov
1837, i Petersburg 1846, led. av ry. vet.-akad.
1854. Utgav en mängd arbeten i rysk [-språkhistoria, arkeologi m. m., studerade det ryska
slangspråket, verkade som utgivare och
samlade material till en stor ordbok över
forn-ryskan (utg. i 3 dir, 1893—1912). A. A-t.
Srlnagar, stad i britt.-ind. vasallstaten
Kashmir, vid övre Jhelum i Kashmirdalen, 1,600 m
ö. h.; 173,573 inv. (1931), flertalet
muhammedaner. S. är maharajans sommarresidens och
säte för britt, residenten. Sjön Dal, n. om
S., är berömd för sina »simmande» trädgårdar
och omges av vackra parker, inv. äro kända
för sin hemslöjd: mattor, sidenvaror, arbeten
av guld, silver, koppar, läder m. m.; den förr
berömda tillv. av schalar har upphört.
Srlrangam, stad på en ö i Cauvery, i
presi-dentskapet Madras, Främre Indien, 3 km n.
om Trichinopoly; 23,153 inv. (1921). Ryktbart
för sitt Visnutempel.
éruti, äldre transkription Qruti, skt, »ljud»,
»ord», »uttalande», »tradition», den del av den
indiska litt., som enl. inhemsk åsikt grundar
sig på direkt verbalinspiration. J. Ch-r.
s. s., mus., förk. för it. senza sordino, utan
sordin.
S/S, förk. av eng. steam ship, ångfartyg.
S S R, förk. för ry. Sovetskaja
sotsialistitje-skaja respublika, socialistisk sovjetrepublik,
ingår i beteckningen för olika delstater, t. ex.
U S S R (= Ukrainska ja etc.).
S S S R, förk. för ry. Sojuz sovetskich
so-tsialistitjeskich respublik, de socialistiska
sovjetrepublikernas union, se Ryssland, sp.
1329.
S. S. U. H., se Nykterhetsrörelsen,
sp. 13.
s. s. v., förk. av sydsydväst.
s. s. ö., förk. av sydsydöst.
S. T., förk. av lat. sa’lvo ti’tulo, »med
uteslutning av titeln».
s. t., mus-, förk. för it. senza tempo, utan
bestämt tidsmått.
St, S:t, förk. av Sankt (Saint).
Staaff [stäv], svensk släkt, härstammande
från Stavre by, Ljustorps socken (Medelpad),
känd från 1600-talet. Namnet antogs av
kyrkoherden i Sunne (Jämtland) Erik S. (1655
—1704). Hans sonsons son advokatfiskalen
Per S. (1776—1846) satt 1811—34 i
lagkommittén. Dennes son kyrkoherden i Adolf
Fredriks förs, i Stockholm teol. dr Albert
Wilhelm S. (1821—95) var en ansedd predikant
och skolman. Om hans söner P. G. S., K. A. S.
och E. S. S. se nedan. Kusins son till
advokatfiskalen Per S. var C. Th. S. (se nedan). Om
den sistnämndes son Erik S. se nedan. B. H-d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
