Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Staaff, Karl Albert - Staaff, Per Gustaf - Staafflagarna - Stab (förkortning) - Stab - Stabat mater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
Staaff, P. G.—Stabat mater
310
valstriden gick liberalerna emot, men vid årets
andra lagtima riksdag var partiet dock
alltjämt utslagsgivande, och S. insattes som ordf,
i försvarsutskottet. Efter världskrigets
utbrott förhjälpte han emot en stark opinion
inom partiet det Hammarskjöldska
regerings-förslaget i försvarsfrågan till seger.
S:s båda ministärer utvecklade under hans
kraftiga ledning en mycket stor
arbetsintensitet, som bl. a. tog sig uttryck i ett dittills
ovanligt stort antal riksdagspropositioner.
Bland dem märkas under första ministären
Norrlandslagen, lagarna om villkorlig dom
och frigivning, de s. k. Staafflagarna (se d. o.),
Trollhätte kraftstations anläggning, lagen om
centralanstalten för jordbruksförsök och
norrländska nyodlingsfonden samt från andra
ministären folkpensioneringen, inrättande av
Social- och Folkskolöverstyrelserna, ny
arbetarskyddslag, den högre skogs- och
handels-undervisningens ordnande,
försöksmobilisering, förordning om frilager, inköp av
Södertälje kanal, seminariernas ombildning,
kommunernas frigörande från ekonomiskt
beroende av rusdrycksmedlen och alkoholistlag.
S. gjorde sig tidigt bemärkt som
framstående politisk talare och visade särskilt som
oppositionsledare stark stridbarhet men hade
tillika en varmt human, statsmannamässig
syn på de allmänna tingen och var i stånd till
kraftig handling. En viss osmidighet i hans
politiska naturell, stundom gränsande till
strävhet, torde ha bidragit till att han av
motståndare betraktades med en viss misstro.
Han blev, särskilt i samband med 1914 års
försvarskampanj, utsatt för skarpa angrepp.
S. utgav på 1890-talet några juridiska
broschyrer (»Den svenska lagstiftningen om
kvinnan», 1893, m. fl.). I hans litterära
kvarlåten-sknp funnos dels statsvetenskapliga avh., 1917
utg. av N. Edén och S:s broder E. S. under
titeln »Det demokratiska statsskicket» (2 bd),
dels några dramatiska arbeten, av vilka två,
»Johansson och Vestman», behandlande ett
kri-minalpsykologiskt motiv och förf. omkr. 1898,
och »Elisabet» (1905), 1917 utgåvos av E.
Staaff och ha uppförts såväl i Stockholm som
i landsorten. S:s »Politiska tal» (2 bd)
utgåvos 1918 av E. Staaff och K. Setterwall. —
Litt.: V. Spångberg, »K. S.» (i Verdandis
Småskrifter 1928); I. öman, »K. S:s första
ministär» (1923; akad. avh.). Gl.
Staaff [stäv], Per Gustaf, författare (1856
—1903), bror till K. A. S. Blev fil. kand. 1880 i
Uppsala, var 1881—93 anställd i Stockholms
Dagblad och från 1893 i Dagens Nyheter, där
han främst verkade som teaterkritiker och
kåsör, med skarp och kvick stil. S. skrev även
lustspel. Postumt utgavs ett urval »Satirer»
(1893; med biogr.).
Staafflagarna [stäv-], i dagligt tal namn på
de vid 1906 års riksdag av den dåv. Staaffska
ministären genomdrivna ändringarna i
strafflagen kap. 8 §§ 3 och 8 samt kap. 10 §§ 13
och 14, i huvudsak innebärande viss skärpning
och utvidgning av straffbarheten av o f f e n
t-lig uppmaning till brott (även mot
krigslagarna) och vissa andra försök att förleda
till brott el. eljest till ohörsamhet mot lag
och laga myndighet. Straffbarbet inträder
även om uppmaningen ej leder till begåendet
av brott och sålunda icke utgör brottslig an-
Karl Staaff.
stiftan (se d. o.). Jfr Uppmaning till
brott. N. S-g. (R. B-l.)
Stab, förk. för Svenska tändsticks-a.-b.
Stab, sammanfattningen av de personer inom
en armé, som biträda cheferna för högre och
lägre truppenheter vid utövandet av deras
befäl. Man skiljer i allm. mellan truppstaber,
till vilka räknas regementsstab (se d. o.) och
staber vid underavdelningar av regemente
eller kår m. fl. lägre förband, och högre
staber, ss. brigadstab, arméfördelningssiab,
staber vid militärområden och
truppslagsinspek-tioner m. fl. För de högre s. i fält och
under fälttjänstövningar brukas benämningen
kvarter, ss. brigad-, arméfördelnings- och
armékvarter. Se ock Högkvarter. len
högre s. i fred, resp, kvarter i fält, ingå en
stabschef med underlydande personal samt
chefer för de olika tjänstegrenarna (sjukvård,
förplägnad m. fl.). Försvarsorganisationen
under fredstid upptar dels Generalstaben
(se d. o.), dels Artilleristaben (sed. o.).
— Dessutom finnas Konungens s. (se
d. o.) och Kronprinsens s., bestående av
en chef och adjutanter. M. B-dt.
Inom svenska marinen finnas i land
Marinstaben (se d. o.), chefens för kustartilleriet
stab, fästningskommendants- och
kustartilleri-regementsstaberna samt ombord chefens för
kustflottan stab, benämnd »flaggen», vars
stabschef kallas flaggkapten. — Vid svenska
flygvapnet finnes en »stabschef hos chefen för
flygvapnet», under vilken officerare äro
kommenderade att tjänstgöra. ö-g.
Stäbat mäter, »Modern (Jesu moder) stod»
(d. v. s. vid korset), begynnelseorden till
långfredagens sekvens i katolska kyrkan; känd
sedan 1200-talet. Texten är av Jacopone
da T o d i. S. har konstnärligt behandlats
av flera kompositörer: Josquin, Palestrina,
Astorga, Pergolese, Haydn, Rossini, Dvorak,
G. Wennerberg m. fl. T. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
