Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stadsplan - Stadsplanedirektör - Stadsplanekonst - Stadsplanekontor - Stadsplanelagen - Stadsplanenämnden i Stockholm - Stadspost - Stadsprivilegier - Stadsrätt - Stadsstadgor - Stadsstyrelse - Stadstjänare - Stadsvakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stadsplanedirektör—Stadsvakten
325
mån bebyggandet fortskrider. S. behöver icke
omfatta hela stadsområdet. Där t. ex. i en
stads ytterområden på grund av ringa
bygg-nadsutveckling eller av andra skäl s.
tillsvidare icke anses erforderlig, kunna ordnandet
och bebyggandet regleras dels medelst en
enklare plan, s t o m p 1 a n (se d. o.), dels medelst
utomplansbestämmelser (se d. o.).
I begreppet planlagt område ingår nu
jämväl stomplanelagt område (jfr
Fastighetsbildning i stad).
Bestämmelserna ang. s. finnas i
byggnadsstadgan 20 nov. 1931. Med beaktande av s:s
ekonomiska förpliktelser och rättsverkningar
för såväl staden som den enskilde
markägaren skall vid planens upprättande särskilt
tillses, att den fyller alla sakliga fordringar
i sociala, hygieniska, trafiktekniska,
arkitektoniska och estetiska m. fl. avseenden. S.
skall m. a. o. vara en i alla avseenden
god organisationsplan för den fortsatta
stads-byggnadsutvecklingen. Förslag till s. skall
avfattas på karta i skala, ej understigande
1 : 2,000. S. antages av stadsfullmäktige eller
motsv. beslutande myndighet och fastställes
av konungen. Detsamma gäller ändring av s.
Mindre ändring kan fastställas av K. B.
Under tiden mellan ett stadsplaneförslags
antagande och fastställelse råder
byggnads-förbud. Förbudet fortfar beträffande
kvar-tersmarken även sedan och tills denna
blivit i vederbörlig ordning tomtindelad (se
Tomtindelning) och tomt blivit
rättsligen bildad. G. Ldn.
Stadsplanedirektör, se
Stadsplanenämn-d e n.
Stadsplanekonst, en term, som under
senare tid, särskilt efter tillkomsten 1931 av
nya s t a d s p 1 a n e 1 a g e n (se d. o.) med
dess fördjupade betydelse och större räckvidd
ofta ersättes med det vidare begreppet
stadsbyggnadskonst (se d. o.; i den
äldre konsthistoriska litt. har detta ord en
snävare betydelse och avser huvudsaki.
byggnadernas i städerna arkitektur). G. Ldn.
Stadsplanekon tor, se
Stadsplanenämn-den.
Stadsplanelagen av 29 maj 1931
(kompletterad av nya byggnadsstadgan 20 nov.
s. å.) skall reglera förhållandet mellan det
allmänna och den enskilde vid planläggning
och ordnande för samhällelig bebyggelse i stad
och på landsbygd. För stads ordnande och
bebyggande skall finnas stadsplan (se
d. o.). Byggnadskvarteren skola indelas i
tomter, och innan tomtindelning (se
d. o.) skett, liksom även i vissa andra fall,
är byggnadsförbud rådande. Staden har rätt
och stundom även skyldighet att förvärva i
stads- el. stomplan ingående gatumark o. a.
områdesmark. I vissa fall är markägare
berättigad utkräva skadestånd. Staden ansvarar
för iordningställande, upplåtande och
underhåll av gata, men markägare är skyldig att
ersätta värdet för viss gatu- o. a. mark samt
ibland bidraga till viss gatukostnad.
S. gäller även för köping o. a. stadsliknande
samhälle på landet. För den egentliga
landsbygden kan samhällsbebyggelsen regleras
medelst byggnadsplan el.
utomplansbestämmelser, som fastställas av
länsstyrelsen. G. Ldn.
326
Stadsplanenämnden i Stockholm,
bildad 1921, är en självständig
förvaltningsnämnd, som har till uppgift att efter uppdrag
av byggnadsnämnden där el. då sådant eljest
med hänsyn till byggnadsverksamhetens
utveckling och bostadsbehovet visar sig
erforderligt uppgöra förslag till nya el. ändrade
stadsplaner och planer för trafikleder jämväl
utom stadsplan ävensom att i övrigt
handlägga de frågor rörande stadens
stadsplane-och trafikväsen, som av stadskollegiet till
nämnden hänskjutas. S:s verkställande organ
är stadsplanekontoret, vars chef är
stads planedirektören. A. Lbrg.
Stadspost, privat anordning för lokal
postbefordran. Framställningar om s. i Stockholm
biföllos såväl 1774 som under 1820- och
1830-talet. Det är dock ovisst om någon s. kom
till stånd förrän 1838, då f. d.
regementskommissarien Mallén i Stockholm inrättade en s.,
som ägde bestånd till 1855. En av A.
Jeur-ling 1887 bildad Stockholms s. och en s. i
Göteborg blevo anledningen till 1888 års
kungörelse om postverkets ensamrätt. E. G-e.
Stadsprivilegier, se Stad (med litt.-anv.).
Stadsrätt. 1. Sammanfattningen av de
rättsgrundsatser, som gälla sådana förhållanden,
vilka äro egendomliga för stad. Den äldre
germanska rätten är — i motsats mot den
romerska, som urspr. är en s. — en landsrätt.
Emellertid framträdde redan tidigt —
stundom i anslutning till antika traditioner — i
de germanska folkens länder stadssamhällen,
i vilka särskilda näringar drevos och
människorna sammanlevde under hägn av egen
jurisdiktion. Jfr Nordisk rätt, Stad
och Stadslag (med litt.-anv.). K. G.Wn.
2. Stadsdomstol. 1 de flesta svenska städer
funnos före 1849 två stadsdomstolar, av vilka
k ä m n ä r s r ä 11 e n (se d. o.) utgjorde en
lägre och r å d s t u v u r ä 11 e n (se d. o.) en
högre instans. I. L.*
Stadsstadgor, de stadgor, som omtalas i
§ 87 i lagen om kommunalstyrelse på landet
och vilkas tillämpning på visst område inom
landskommun medför bildandet av
municipal-samhälle (se d. o.). J. R. N.
Stadsstyrelse utövar inom städer under
landsrätt (se d. o.) magistratens (se d. o.)
administrativa och kommunala åligganden. I
stad, som fått stadsrättigheter före 1921,
består s. regelmässigt av ordf., för 4 år i
sänder förordnad av länsstyrelsen, och 2 led.,
valda för 4 år av stadsfullmäktige. Enl. lag
18 juni 1920 skall i stad, som efter
ingången av 1921 kommer i åtnjutande
av stadsrättigheter, s. bestå av 1 kommu
n alborgmästare och minst 2
kommunalrådmän (se Borgmästare).
Jämlikt lag av 17 juni 1932 skall s. ersättas
av drätselkammaren (se Drätsel) och
kommunalborgmästare. Lagen träder dock
beträffande stad, där s. finnes, i kraft först 1 jan.
1938, om ej stadsfullmäktige besluta, att
staden skall tidigare övergå till den nya
ordningen. G. F-t. (Schg.)
Stadstjänare, den alltifrån medeltiden
kvarstående titeln på de betjänte, som utföra
Stockholms magistrats vaktmästarsysslor.
Stadsvakten i Stockholm, som uppstod omkr.
1600, skulle sörja för den allmänna
säkerheten. S. var organiserad militärt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
