Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stahl, Friedrich Julius - Stahl, Georg Ernst - Stahlhelm, Bund der Frontsoldaten - Stainer (Steiner), Jakob - Stair, titel - Stake, Harald - Staked plains - Staksill - Stala - Stalagmiter - Stalaktiter - Stalaktitvalv - Stalheim - Stalin (Juzovka, stad) - Stalin (Dzjungasjvili), Josef Vissarionovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
Stahl, G. E.—Stalin
336
majoritet 1850—61 uppställde han det
konstitutionella statsskicket som program. S. kan
i .viss mån betecknas
som grundläggare av
den följ, tidens tyska
konservatism, och hans
idéer ha haft ett
påvisbart starkt
inflytande på Bismarck.
Utom samlingarna av
hans parlamentariska
tal märkas bland hans
verk »Das
monarchi-sche Princip» (1845),
»Die
Kirchenverfas-sung nach Lehre und
Recht der
Protestan
ten» (1840; 2:a uppl. 1862) och »Die
gegen-wärtigen Parteien in Staat und Kirche»
(postumt 1863; 2:a uppl. 1868). — Litt.: G.
Rexius, »S:s lära om den konstitutionella
staten» (1911; akad. avh.). G. R-s. (K. G. Wn.)
Stahl [Jtäl], Georg Ernst, tysk läkare
och naturforskare (1660—1734). Var 1694—
1716 prof, i Halle och därefter hovläkare i
Berlin, Till en början alkemist, sökte S. en
enhetlig kemisk förklaring av tillvarons
företeelser, som han sedan fann i sin
flogiston-teori (se F logis ton). Sitt andra stora
inlägg i naturforskningens utveckling gjorde S.
genom sin animistiska livsteori (se An i mi sm
2). Han hade skarpt öga för den
komplicerade kemiska sammansättningen och lätta
sönderdelbarheten hos kroppens beståndsdelar
och var en föregångare till den moderna
fysiologien; hans oklara spekulation och dunkla
skrivsätt bidrogo till att hans åsikter ej
genast slogo igenom. E-k N-d.
Stahlhelm [JtäT-], ty., »stålhjälm», B u n d
der Frontsoldaten, tysk organisation,
gr. 13 nov. 1918, åsyftande »Tysklands inre
och yttre befrielse» genom skapande av
»ledare» samt bekämpande av
»krigsskuldlög-nen», internationalismen och klasskampen. S.
är organiserad i orts- och åldersgrupper.
Stiftare och förste förbundsledare är Franz
S e 1 d t e (f. 1882), riksarbetsminister i
Hitlers ministär 1933, andre förbundsledare,
sedan 1924, Theodor Duesterberg (f. 1875).
Förbundsledningens säte är förlagt till
Magde-burg. S:s organ är Der Stahlhelm. Ä. S-n.
Stainer [Jtai’-] (S te in er), Jakob, tysk
violinbyggare (1621—83), f. i Absam i
Tyro-len. S. är den tyska violinbyggarkonstens
främsta namn. Utbildades i Cremona och
blev 1658 Hofgeigenmacher. 1669
misstänktes S. för protestantiskt tänkesätt och hölls
en tid i fängelse. Han dog sinnessjuk. —
Biogr. av F. Lentner (1898). T. N.
Stair [stä’ø], viscount- och earltitel inom
skotska familjen Dalrymple (se d. o.). Sir
J ames Dalrymple (1619—95), som 1690
blev viscount S., var 1670—81 president i
Skottlands högsta domstol och utgav 1681 det
banbrytande arbetet »Institutions of the law
of Scotland». Hans son sir John
Dalrymple, l:e earl av S. (1648—1707),
förföljdes liksom fadern på 1680-talet för sin
stränga protestantism men blev 1691
stats-sekr. åt Vilhelm III, hade följ, år stor andel
i massakern vid Glencoe (se d. o.) och var
under sitt sista levnadsår en av de
verksam
maste vid engelsk-skotska unionens ingående.
Hans son John Dalrymple, 2:e earl av
S. (1673—1747), deltog under Marlborough
med mycken utmärkelse i spanska
tronföljds-kriget, arbetade som whigpartiets chef i
Skottland för den hannoverska tronföljden och
bekämpade som sändebud i Paris 1715—20
framgångsrikt jakobitiska intriger. 1743
förde han under österrikiska tronföljdskriget
befäl i Tyskland. V. S-g.*
Stake, Harald, frih., krigare (1598—1677).
Lärde krigskonst under Moritz av Oranien.
1 tyska kriget deltog S. med utmärkelse, blev
överste för Västgöta kavalleri 1638 och
till-bakaslog 1645 under danska kriget flera
anfall mot Göteborg. 1648 blev han
landshövding i Skaraborgs län, 1654 frih., 1658 riksråd
och 1659 generallöjtnant. Under Karl X:s
och Karl XI :s krig ledde han försvaret mot
Norge. Som guvernör över Bohus län 1664—
77 var han nitisk och duglig. L. W :son M.*
Staked plains [stéFkid pléi’nz], se L 1 a n o
estacado.
Staksill, zool., se S i 11 s 1 ä k t e t, sp. 864.
Stala, socken i Bohuslän, Orusts ö. härad,
på sydsidan av ön Orust; 50,88 kvkm, 1,180
inv. (1932). På kusten bergiga halvöar och
holmar. 954 har åker, 373 har skogsmark.
Ingår i Tegneby, Röra och S. pastorat,
Göteborgs stift, Orusts och Tjörns kontr. Tingshus.
Stalagmiter, geol., se Droppsten 1.
Stalaktlter, geol., se Droppsten 1.
Stalaktitvalv, en i
den muhammedanska
konsten ofta
förekommande innertaksbild-ning i valvform med
nedhängande,
stalak-tit- el.
droppstenslik-nande dekorativa
detaljer.
Stalheim, stort hotell
vid turistleden från
Voss (på
Bergensba-nan) till Næröyfjorden
i Sogn, v. Norge (se
bild 3 vid d. o.).
Sta’lin, före 1925 J u z o v k a, stad i ö.
Ukraina, på Donetsplatån, centrum för det s.
k. Donetsska stenkolsbäckenet; 194,100 inv.
(1931). Under inflytande av sovjetregimens
ekonomiska politik har S. utvecklats till ett
storindustriellt centrum. Stora gjuterier,
stål-och valsverk, tillv. av järnvägsmateriel;
dessutom stenkolsgruvor, koksverk, kem. fabriker
och kvarnar. Bergshögskola (gr. 1921).
StaTin (urspr. D z j u g a s j v i 1 i), Josef
Vissarionovitj, rysk revolutionär och
statsman av georgisk
börd (f. 1879).
In-skrevs 1893 i
teologiska seminariet i
Tif-lis, anslöt sig 1898
till ortens
socialdemokratiska organisation,
måste på grund av
sin revolutionära
propaganda lämna
seminariet och gick de
följ, åren helt upp i
agitationsarbete.
Efter 1903 deporterades
Stalaktitvalv. Schematisk
bild.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
