Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stamboliiski, Alexander - Stambolov, Stevan Nikolov - Stambul - Stamfastighet - Stamford (England) - Stamford (Connecticut) - Stamford bridge (ort i York) - Stamford bridge (idrottsplats i London) - Stamfrö - Stamganglier - Stamhemman - Stamholländeri - Stamhus - Staminodier - Stamitz, Johann Wenzel Anton - Stamknopp - Stamknöl - Stammler, Rudolf - Stamnared - Stamning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
Stambolov—Stamning
340
Balkankrig växande agrar-(småbonde-)partiet.
Efter världskrigets utbrott deltog han hösten
1915 med sådan hänsynslöshet i
oppositionsledarnas försök att hos tsar Ferdinand
avstyra Bulgariens
anslutning till
centralmakterna, att han
ådömdes
livstidsfängelse. Under 1918 års
kris, som ledde till
Bulgariens avfall, blev
han frigiven.
Arbetsminister s. å., blev han
1919 ministerpresident
och utövade sedan ett
diktatoriskt
klassregemente i över 3^2 år
(se Bulgarien, sp.
222—223). S. störtades
genom en militär kupp 9 juni 1923, togs
tillfånga och dödades vid ett befrielseförsök
14 juni s. å. H. B-n.
Stambolov [-ålå’f], Stevan Nikolo v,
bulgarisk statsman (1854—95). Deltog i den
bulgariska revolutionsrörelsen och stod som
deputerad i spänt förhållande till furst
Alexander. 1884
sobran-jens president,
verkade han efter
öst-rumeliens revolutionära anslutning till
Bulgarien 1885
kraftigt för föreningen och
stödde därvid furst
Alexander. Då denne
21 aug. 1886 störtades,
ställde sig S. i spetsen
för en motrevolution,
och efter furstens
ab-dikation 7 sept. 1886
blev han främste led.
av det tremannaregentskap, åt vilket
regeringen anförtroddes. Han var nu under nära
åtta år Bulgariens verklige styresman; furst
Ferdinands regeringstillträde 14 aug. 1887, i
samband varmed S. blev ministerpresident,
medförde icke på länge någon förändring i
hans faktiska diktatorsställning (se vidare
Bulgarien, sp. 220). S:s hela
regeringsverksamhet utmärktes av en järnhård energi.
Den fylldes framför allt av kampen mot
Ryssland och dess inhemska anhängare. Också den
lojala oppositionen behandlade han utan
hänsyn. Hans despotiska styrelsemetoder ökade
jäsningen mot honom, och även furst
Ferdinand tröttnade vid förmynderskapet. S.
störtades i maj 1894. Han inlät sig nu i en ursinnig
kritik av maktinnehavarna och blev å sin sida
föremål för en formlig förföljelse. 15 juli 1895
blev han på öppen gata i Sofia överfallen av
sammansvurna makedoniska banditer och så
svårt sårad, att han 18 juli avled. Med all sin
hårdhet har S. under ovanligt stora
svårigheter och faror i avgörande grad bidragit till att
ge stadga och styrka åt den nya och jäsande
bulgariska statsbildningen, och genom det
allvarliga avbräck, som han på en viktig punkt
tillfogade Rysslands Orientpolitik, vann han
betydelse långt utöver det egna landets
gränser. — Jfr E. H. Beaman, »S.» (1895), R. Mach,
»Aus bewegter Balkanzeit» (1928), och i
övrigt under art. Bulgarien anförd litt. H.B-n.
Sta’mbul, se Konstantinopel.
Stamfastighet, se Jorddelning.
Stamford [stä’mfed], stad i eng.
administrativa grevsk. Kesteven (s. Lincolnshire), vid
nedre Welland; 9,946 inv. (1931). Gammal,
under medeltiden betydande handelsstad; från
dess glansperiod kvarstå bl. a. kyrkorna S:t
Mary’s och All Saints’.
Stamford [stä’mfed], stad i s. v. Connecticut,
U. S. A., vid Long island sound; 46,346 inv.
(1930). N. v. förstad till New York, livligt
besökt sommarnöjesort; tillv. av Yalelås.
Stamford bridge [stä’mfod bri’d$], ort i eng.
grevsk. York, vid Derwent, 8 km ö. n. ö.
om York. Om slaget vid S. 1066 se Harald,
sp. 541.
Stamford bridge [stä’mfad bri’d$],
idrottsplats vid Fulham road i s. v. London, där bl. a.
1866—1932 de engelska
mästerskapstävling-arna i allmän idrott ägt rum.
Stamfrö, lantbr., se F r ö o d 1 i n g.
Stamganglier, se Hjärna, sp. 1101 och 1106.
Stamhemman, kam., hemman, från vilket
jordavsöndring (se d. o.) ägt rum. Jfr
Jorddelning.
Stamholländeri (av ho 11 änd e r i som
beteckning för en efter holländskt mönster
bedriven nötboskapsskötsel för smör och
ostberedning), hjord av nötkreatur, avsedd att
genom avsättning av avelsdjur förbättra
ortens boskapsstam. På 1840-talet
anskaffades hjordar av flera utländska raser dels
för statens räkning, ställda under tillsyn
av en stamholländeristyrelse, dels för bolag.
Statens s. såldes, de sista omkr. 1870 (se
Fonden för svenska
hornboskaps-och fåravelns förädling). H. J. Dft.
Stamhus, en form av fast
fideikommissegendom i Danmark. Upprättandet av s.
möjliggjordes genom lag 1683, och omkr. 1900
fun-nos 32 dylika. Ang. s:s övergång till fri
egendom se Fideikommiss, sp. 300.
Staminodier [-nå’-], ståndare utan knappar
och därför sterila.
Stamitz [_ftä’mits], Johann Wenzel
Anton, tysk musiker (1717—57). Var
violinist i Mannheim och efter 1745 ledare av
fursten Karl Teodors kapell. S. införde en ny
stil (se M a n n h e i m s k o 1 a n). Han utgav
symfonier, konserter, orkestertrior och
violin-sonater. T. N.
Stamknopp, bot., se Frö.
Stamknöl, bot., se Knölstam.
Stammler [Jta^-], Rudolf, tysk rättslärd
(f. 1856). Blev 1878 jur. dr, 1882 prof, i
Mar-burg, senare i Giessen, Halle och Berlin;
avgick 1923. S. har utgivit flera
praktisk-juri-diska exempelsamlingar och rättsfilosofiska
skrifter, bl. a. »Wirtschaft und Recht nach
der materialistischen Geschichtsauffassung»
(1896; 5:e uppl. 1924), »Die Lehre vom
rich-tigen Recht» (1902; 2:a uppl. 1926) och
»Lehr-buch der Rechtsphilosophie» (1922; 3:e uppl.
1928). Av S:s stora verk »Deutsches
Rechts-leben» ha 2 bd utkommit (1928, 1932). C. G. Bj.
Stamnared, socken i n. Hallands län, Himle
härad, i bergsbygden invid västgötagränsen;
11,95 kvkm, 361 inv. (1932). 448 har åker,
527 har skogsmark. Ingår i Valinge, S:s,
Skällinge och Nösslinge pastorat i Göteborgs
stift, Varbergs kontrakt.
Stamning, se Talrubbningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
