Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stamp - Stamp, sir Josiah Charles - Stampalia - Stampe, Henrik - Stampfer, Friedrich - Stamping-out-metoden - Stampverk - Stamrote - Stamsill - Stamskorv - Stamsuckulenter - Stamsund - Stamsystem - Stamtavla - Stamtorn - Stamträd - Stamvört - Standar - Standard - Standard, The (tidning) - Standardhus - Standardisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
Stamp—Standardisering
342
Stamp. 1. Stans, präglingsverktyg av
stål, se Gravering, Medalj,
Prägling och Reducering. — 2. Sigillstamp,
se Sigill, sp. 814. — 3. Se Krossverk,
sp. 184, och Stampverk.
Stamp [stämp], sir Josiah Charles,
engelsk finansman (f. 1880), chef för London,
Midland and Scottish railway 1925. S. har
tagits i bruk för en mängd utredningar i
ekonomiska och industriella frågor, bl. a. rörande
inkomstskatt och kolindustriens organisation.
Han var brittisk led. av de expertkommittéer,
som utarbetade Dawes- (1924) och
Youngpla-nerna (1929) för tyska
skadeståndsbetalning-arnas erläggande. S., som i olika omgångar
även bedrivit akademisk lärarverksamhet i
nationalekonomi, sociologi och statistik, har
utgivit en mängd arbeten inom dessa ämnen.
Stampa’lia, grek. Astypa’lala el. Astropalea’,
ö i Egeiska havet, en av Södra Sporaderna;
räknas politiskt till Tolvöarna (se d. o.) och
tillhör Italien; 93 kvkm, 1,370 inv. (1929).
Stampe, Henrik, dansk rättslärd (1713—
89). Blev prof, i Köpenhamn 1741 i filosofi,
1743 i rättsvetenskap, 1753 generalprokurör,
1784 geheimestatsminister. Han var
påverkad av moderna idéer, t. ex. i bondefrågan,
och ägde skarp juridisk begåvning, som han
särskilt lade i dagen i den samling
»Erklæ-ringer, breve, forestillinger,
general-procureur-embedet vedkommende», som utgavs efter
hans död i 6 bd 1793—1807. P. E-t.
Stampfer [Jta^-], Friedrich, tysk
tidningsman, politiker (f. 1874), sedan 1916
huvudred. för Vorwärts. S. är sedan 1920
medlem av riksdagen och av socialdemokratiska
partistyrelsen. Hån har bl. a. skrivit »Von
Versailles zum Frieden!» (1920; fr. och eng.
uppl. s. å.), »Grundbegriffe der Politik» (2:a
uppl. 1931) och »Das Görlitzer Programm»
(1922). (L-ts.)
Stamping-out-metoden [stä’mpirj-fiu’t-], se
M u 1- och k 1 ö v s j u k a.
Stampverk, maskin för krossning och
pul-verisering av malm (krossning av vissa
guld-och kopparmalmer, framställning av
metallpulver m. m.). I princip består ett sådant s.
av en rad stock- el. stavformiga »stampar» av
hårt trä el. metall, vilka äro uppställda i en
ram och mellan gejder kunna röra sig i
vertikal led. En bakom stamparna förlagd
horisontell axel lyfter vid sin rotation den ena
stampen efter den andra och släpper den. Liknande
anordningar brukades till beredning av
vävnader (vadmalsstampar) och nyttjas fortfarande
i vissa fall (t. ex. stampkalandrar för
glätt-ning av linneväv). Även inom papperstillv.
förekommo tidigare s. för lumpens
bearbetning. Jfr K ross verk, sp. 184. G. H-r.
Stamrote, se Indelta armén, sp. 494—495.
Stamsill, zool., se S i 11 s 1 ä k t e t, sp. 864.
Stamskorv, bot., se Fruktskorv.
Stamsuckulenter, bot., se S u c k u 1 e n t e r.
Stamsund, stort fiskläge på s. ö. kusten av
Vestvågöy, Lofoten, Norge; 517 bofasta inv.
(1930), vartill komma flera tusen under
vinterns torskfiske. Fiskmjölsfabrik o. a.
industri i samband med fisket. Se Norge,
bild 11.
Stamsystem, krigsv., se Härordning,
sp. 313.
Stamtavla, förteckning över en persons
ätt
lingar, vanl. på manssidan, ibland på både
mans- och kvinnosidan.
Stamtorn, bot., se Tornar.
Stamträd, en i form av ett träd uppsatt
stamtavla (se d. o.).
Stamvört, se
Maltdryckstillverk-n i n g, sp. 742.
Standär, sedan äldre tider hos rytteriet
förekommande fälttecken (se d. o.), motsv. fanan
hos fotfolket. S:s duk är betydligt mindre än
fanans, vanl. av tjockare material och i allm.
omgiven av fransar; bilderna anbringas
genom målning, infällning el. brodering. — I
svenska armén begagnas för varje kav.-reg:te
blott ett s., dock kan vid vissa tillfällen
därjämte begagnas äldre s. (hedersstandar).
—-S. förekommer även som civilt kår- och
för-eningstecken.
Standard [stä’ndød], eng. normalmått; norm,
typ, mönster (jfr Standardisering). —
Vid virkestransport på fartyg mätningstal för
fraktbetalning. Flera olika slag av s.
förekomma därvid: sv. s. = 315 eng. kbfot; norsk
s. = 270 eng. kbfot; Quebec s. = 275 eng.
kbfot; Petersburgstandard = 165 eng. kbfot
— allt under antagande av att det är sågat
virke, som mätes. Petersburgstandard är den
i svenska exporthamnar så gott som
uteslutande förekommande; den innehåller av plank
och bräder 4,672 kbm, av fyrkantiga balkar
4,247 kbm samt av rundtimmer 3,397 kbm.
Göteborgs s. för pitprops (gruvstolpar) och
slee-pers innehåller 5,097 kbm. ö-g.
Standard, The [öa stä’ndød], tidning i
London, uppsatt som toryorgan 1827, omkr. 1860
—70 berömd för sin utrikesavd. och sina
krigs-korrespondenser, 1905 sammanslagen med S:t
James’s Gazette till Evening Standard and
S:t James’s Gazette; upphörde 1916.
Sta’ndardhus, se Bostadsfrågan, sp. 961.
Standardisering, vanl. varje åtgärd, som
innebär ett bestämmande av storlek, form el.
kvalitet hos särskilda mera allmänt
förekommande produkter i syfte att nedbringa
antalet utföringsformer och åstadkomma
förenkling och större utbytbarhet. Åtgärderna kunna
därvid ha till ändamål att genom enhetliga
föreskrifter fastställa antingen viss egenskap
hos produkten i fråga, ss. storleksgrad och
kapacitet (typstandardisering), eller också
dimension, form, beskaffenhet o. s. v. av viss till
produkten hörande detalj
(detaljstandardisering). Till s. hänföres även bestämmande av
allmänna normer och föreskrifter,
analysmetoder, beteckningar, nomenklaturer m. m. inom
teknik och produktion (normering). I
vidsträcktare bemärkelse kan man till s. räkna
varje sådan verksamhet, genom vilken åsyftas
att inom näringslivet åstadkomma
enhetlighet, planmässighet samt en god allmän
hushållning.
Medan s. tidigare i huvudsak varit
begränsad till enskilda industriföretag el. grupper
därav, utgör den numera en gemensam
angelägenhet icke blott för den intresserade
pro-duktionsgruppen utan jämväl för den av
ärendet berörda distributionen och konsumtionen.
Genom organiserat kollektivt samarbete
kommer standardiseringsarbetet att utgöra ett
betydelsefullt led i de på senare tid allt
starkare framträdande strävandena att genom
ökad planmässighet på näringslivets skilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
