Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343
Standard of life—Stang, F.
344
områden höja dettas effektivitet. Den
allmänna s., som tog mera fast form i början av
1900-talet, utvecklades i mycket stor
utsträckning under världskriget. De goda resultat,
som därvid uppnåddes, gjorde, att
standardi-seringsverksamheten även efter detsamma
fortsatte att bedrivas med oförminskad styrka.
I de olika länderna ledes i regel
standardi-seringsverksamheten av ett centralt organ,
som antingen självt, ss. i Tyskland, direkt
handhar erforderligt utredningsarbete eller
också, ss. i U. S. A., uppdrager detta åt olika
branschorganisationer (jfr Bureau of
standards).
Inom Sverige utgör Sveriges
standardise-ringskommission den centrala organisationen
för standardiseringsarbetena. Kommissionen
bildades 1922 på initiativ av Sveriges
industriförbund. Den skall bl. a. efter behörig
prövning såsom svensk standard fastställa
förslag därtill, vilka utarbetats av olika med
standardiseringsfrågor sysselsatta organ.
Behovet av ett internationellt samarbete
för s. har blivit allt större. Redan 1900
bildades Internationella elektrotekniska
kommissionen (International electrotechnical
com-mission, I. E. C.) med uppgift bl. a. att verka
för antagande av enhetliga benämningar,
beteckningar, normer och standard inom
elektrotekniken. En annan internationell
standardorganisation är International commission on
illumination, som behandlar spörsmål rörande
standard och normer inom belysningstekniken.
På övriga områden sker det internationella
samarbetet i allt väsentligt genom den 1926
i New York bildade internationella
stan-dardiseringsassociationen ISA (International
federation of the national standardizing
associations), vars generalsekretariat har sitt
säte i Basel. Till ISA kunna de centrala
nationella standardiseringsorganen vinna
anslutning. Vid slutet av 1931 voro 18 länder
anslutna till ISA, bl. a. Sverige. A. K-e.
Standard of life [stä’ndod ov lal’f], eng.,
levnadsstandard (se d. o.).
Standard oil company [stä’ndød åiT [-ka’mpo-ni],-] {+ka’mpo-
ni],+} amerikanskt oljebolag, bildat av J. D.
Rockefeller (se d. o.), fick småningom ett
dominerande inflytande över raffinering och
distribution av petroleum i U. S. A.,
uppdelades 1882 i formellt fyra bolag (nu flera
hundra), av vilka S. of New Jersey på grund
av denna stats mera tänjbara lagstiftning
gjordes till ett väldigt holdingbolag och blev
en ekonomisk stormakt. Efter många
processer upplöstes oljetrusten 1911 med stöd av
antitrustlagen i nominellt självständiga bolag,
dock med täml. oförändrad gemensam politik.
S. har under de senaste årtiondena bl. a.
skapat U. S. A:s största enskilda rederi och
utsträckt sina intressesfärer till främmande
länder, ofta under intensiv strid mot brittiska
och andra medtävlare. A. A-t.
Sta’ndardverk (eng. standard work), verk
av bestående värde.
Sta’ndert, trekantig flagga med föga
utdragen spets, som på fartyg el. båt föres som
igenkännings- el. befälstecken el. också
användes vid signalering. Om
örlogsstan-dert se Befälstecken, med bild.
Standertskjöld, Hugo Robert, finländsk
industriman och mecenat (1844—1931).
Ut
gick 1864 från kadettkåren i Fredrikshamn,
anställdes 1872 hos L. Nobel i Isjevsk vid
ett gevärsfaktori, som S. själv arrenderade
1880—84, tog 1884 avsked som överste och
övertog en patronfabrik i Tula samt inköpte
1893 Kaukas (se d. o.). S. donerade bl. a.
1,2 mill. fmk till frihetskrigets invalider och
3—4 mill. för bekämpande av
kräftsjukdo-marna samt för främjande av svenskt
kulturarbete i Finland. Karlbergs park vid
Tavaste-hus är S:s verk. II. E. P.
Standesherren [Jta’n-], ty., se M e d i a t
i-s e r a.
Standolja, se Linolja.
Stanford [stä’nfed], sir Charles W
illie r s, irländsk tonsättare (1852—1924),
ledare av Bachkören i London 1885, prof, vid
univ. i Cambridge 1887. S. ledde de stora
musikfesterna i Leeds 1901—10. Han adlades
1901. Han komponerade bl. a. flera operor
(»Much ado about nothing», 1901), oratorier,
kantater, orgelverk och solosånger samt utgav
»Studies and memories» (1908). — Biogr. av
J. F. Porte (1921). T. N.
Stanford university [stä’nfod jonivö’siti],
off. Leland Stanford junior
university, se P a 1 o Alt o.
Stang, Emil, norsk statsman (1834—1912),
son till F. S. (d. 1884). Blev advokat 1862,
var led. av stortinget 1883—94 och 1898—
1900, blev där högerns ledare och
reorganiserade partiet efter
riks-rättsnederlaget. S- blev
president i stortinget
1889, störtade s. å.
ministären Sverdrup och
bildade en
konservativ regering, som satt
till mars 1891. Han
var därefter
oppositionens ledare i striden
mot ministären Steen
och maj 1893—okt.
1895 åter
statsminister. Lagman i
Bor-garting och Agder
från 1895, var han assessor i Ilöiesterett
1900—04. W-t K.
Stang, Fredrik, norsk statsman (1808—
84), av en norsk godsägarsläkt (monogr. av
II. Krog Steffens 1905). Blev lektor i
rättsvetenskap vid univ. i Oslo 1831. S. utgav
1833 det
grundläggande arbetet
»Systematisk fremstilling af
kongeriget Norges
constitutionelle eller
grundlovsbestemte
ret». 1835 blev han
praktiserande
advokat i Oslo och som
sådan bl. a. 1845
försvarare i
riksrättssa-ken mot statsrådet J.
H. Vogt. 1846—56 var
S. statsråd och chef
för inrikesdep. och
nedlade i denna ställning ett betydande
arbete för landets ekonomiska uppsving. Han
var medlem av interimsregeringen 1857,
stor-tingsman 1859—60 och var 1861—80 statsråd
och ordf, i norska regeringen, från 1873 med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
