Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stanley, sir Henry Morton - Stanleyfallen - Stanleypool - Stanley range - Stanleyville - Stannat - Stannfåglar - Stanniföreningar - Stanniol - Stannit, Stannoföreningar - Stannum - Stanojević, Stanoje - Stanovojbergen - Stans, Stanz (Schweiz) - Stans - Stansning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
349
Stanley fallen—Stansning
350
till ett barnhem. Han kom som skeppspojke
till New Orleans, där en rik köpman,
Henry Mor ton Stanley, fattade intresse
för honom. Denne välgörare dog dock (1861)
utan att ha hunnit
göra S. till arvinge
till mer än sitt namn.
S. ingick då i
sydstaternas här men
tillfångatogs och blev
1862 matros i
nordstaternas flotta. Hans
tidningsartiklar om
upplevelserna i kriget
skaffade honom
anställning i New York
Herald. Som denna
tidnings korrespondent
deltog han 1867—68 i
engelska fälttåget i Abessinien, bevistade 1868
upproret på Kreta samt revolutionen i Spanien.
1869 fick han hemligt uppdrag av sin tidning
att söka upp Livingstone. Efter att först ha
skildrat Suezkanalens öppnande, besökt Krim
och gjort en äventyrlig resa genom Persien
for han från Bombay till Sansibar och
organiserade där sin expedition till Afrikas inre.
28 okt. 1871 träffade han Livingstone i
Udji-dji vid Tanganjikas ö. strand. Under denna
resa fastställdes, att Tanganjika ej kunde
tillhöra Nilens vattensystem. Återkommen till
England, skrev S. 1872 »How I found
Livingstone» (sv. övers. 1873). Som New York
He-ralds korrespondent deltog S. 1872 i
engelsmännens krig med Ashanti (jämte
expeditionen till Abessinien skildrat i »Coomassie and
Magdala», 1874; sv. övers. 1875). Efter
Li-vingstones död ställde New York Herald och
Daily Telegraph S. i spetsen för en stor och
välutrustad expedition med uppgift att klarlägga
Centralafrikas geografi. 11 nov. 1874 startade
S. från Sansibar med tre engelska följeslagare,
och 9 aug. 1877 anlände han till Kongos
mynning. Han hade visat, att Victoria njansa var
en enda sjö, upptäckt Edward njansa,
ytterligare fastställt Tanganjikas avskildhet från
Nilen samt följt Kongos lopp från Nyangwe
(där Livingstone måst vända) till Atlanten.
1878 utkom S:s skildring av färden, »Through
the dark continent» (»Genom de svartes
verlds-del», s. å.). Viktigaste följden av den var
dock bildandet av Kongostaten. Efter att
förgäves ha sökt intressera engelska affärsmän
för det inre Kongo fick S. stöd av kung
Leopold II av Belgien och deltog 1878 i bildandet
av Comité d’études du Haut-Congo. Som
representant för denna landsteg han aug. 1879
med ett antal vita medhjälpare vid Kongos
mynning, anlade stationer, hamnar och
vägar samt förde under stora svårigheter båtar
förbi fallen till Stanleypool. Hans energiska
arbeten skaffade honom av infödingarna
namnet »Bula Matari» (stenbrytaren). Denna
pioniärverksamhet har S. skildrat i »The
Con-go and the founding of its free state» (1885;
sv. övers, s. å.). Från 1883 hade S. flera dugliga
svenska medhjälpare, bl. a. S. E. Gleerup, P.
A. Möller och A. Wester (se dessa ord). 1884—
85 deltog han i Kongokonferensen (se d. o. och
Kongo) i Berlin, där den oberoende
Kongostaten bildades. 1887 företog han uppför
Kongo undsättningsexpeditionen till Emin pascha
(se d. o.), skildrad i »In darkest Africa or the
quest, rescue and retreat of Emin, governor
of Equatoria» (1890; sv. övers, s. å.). 1892
återupptogs S. som brittisk undersåte och
blev 1895 parlamentsledamot. 1897 besökte
han Afrika ännu en gång (Sydafrika).
S. är, vad omfång och betydelse av hans
geografiska upptäckter beträffar, den störste av
alla Afrikaresande. Hans böcker ge en god
bild av de besökta områdenas
naturbeskaffenhet, men av vetenskapligt värde är kanske
endast »Through the dark continent». Som
resande var han utomordentligt djärv och
ägde en energi, som ej kände några hinder.
I Kongo ådagalade han stor administrativ
förmåga och opartiskhet. — Litt.: S:s
»Auto-biography» (1909; utg. av hans hustru,
Dorothy S.); C. Rowlands, »H. M. S., the story
of his life» (1872); J. Wassermann, »Bula
Matari. Das Leben Stanleys» (1932). K. G. L.
Stanleyfallen [stä’nli-], se K o n g o, sp. 1069.
Stanleypool [stä’nlipöl], se Kongo, sp. 1069.
Stanley range [stä’nli reTnd$], bergskedja
i n. v. Nya Syd-Wales, vid gränsen mot
Syd-australien; rika silver-, bly- och zinkgruvor
vid Broken hill.
Stanleyville [stä’nlivil], huvudort i
östprovinsen, Belg. Kongo, vid Kongofloden
nedanför Stanleyfallen. Anlädes 1883 av H.
Stanley och är utgångspunkt för järnvägen till
Ponthierville, som kringgår Stanleyfallen.
Stannät, kem., se Tennföreningar.
Stannfåglar, zool., se Flyttfåglar, sp. 664.
Sta’nniföreningar, kem., se
Tennföreningar.
Stanniöl, se Bladmetall.
Stannit, Sta’nnoföreningar, kem., se
Tennföreningar.
Sta’nnum, lat., tenn.
Stanojevic [-nå’jevitj], S t a n o j e, serbisk
historiker (f. 1874), prof, i Belgrad 1903. Har
bl. a. skrivit en serbisk historia (1908; 3:e
uppl., 2 bd, 1926), flera arbeten om Serbiens
medeltida historia, politiska skrifter om
Jugoslavien (1918 och 1919; på fr.) samt studier
om Sarajevomordet 1914 (på ty., »Die
Er-mordung des Erzherzogs Franz Ferdinand»,
1923). S. utgav 1925—29 en
serbokroatisk-slovensk encyklopedi (4 bd). A. A-t.
Stanovojbergen [stanavå’j-], bergskedja i
Asiatiska Ryssland, en del av den stora
östasiatiska bergskedjebågen. Bilda
Jablonoj-bergens n. ö. forts, och övergå i sin ordning
i Kolyma- och Anadyrbergen, som ofta
inräknas i S. De bilda vattendelaren mellan
Ishavet och Stilla havet; som högsta topp
uppges Suantar Chataja, 2,400 m ö. h.
Stans [Jtans], Stanz, kommun i schweiz.
kantonen Unterwalden, s. om
Vierwaldstätter-sjön; 2,916 inv. (1930). Turistcentrum vid
foten av Stanser horn (1,901 m ö. h.), dit
en linbana leder.
Stans (it. sta’nza). 1. (Metr.) Stanz, strof,
särskilt om ottava rima (se d. o.). — 2. (Tekn.)
Se Stamp och Stansning. — 3.
Sigillstamp, se Sigill.
Stansning, hålslagning el. utklippning av
ämnen el. färdiga bitar i plåt, papper, papp,
tyg, läder etc. med tillhjälp av skjuvande
verktyg. Arbetsstycket, t. ex. en tjockare
plåt, anbringas mellan den upp och ned
rörliga stansen, a, och den stillastående dy-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
