Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stansning - Stante pede - Stanzerna - Stapel - Stapelartikel - Stapelbädd - Stapelia - Stapelplats - Stapelstad - Staphylea pinnata, Pimpernöt - Staphylinidae - Staphylococcus - Staphylolysin - Staphyloma - Stappen, Charles van der - Star - Stará Dala - Staraja - Staraja Ladoga - Staraja Russa - Stara planina - Starar - Stara Zagora - Starbo - Starby - Starbäck, släkt - Starbäck, Carl Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
Stante pede—Starbäck, C. G.
352
nan, b (se bilden), vilka båda äro av härdat
stål. Dynan har mitt för stansen ett nedåt
vidgat hål med en
kontur, som svarar
mot stansens
skärande kant. Det
utstansade stycket
nedfaller genom
hålet i dynan. — Man
skiljer på enkla
stansverktyg,
seriestansar och
kombinerade stansverktyg. I en seriestans
för t. ex. samtidig
s. av hål i ett ämne
och utstansning ur
en plåtremsa av
själva ämnet
stan
sas först hålet, varefter plåtremsan föres
ett steg framåt och ämnet utstansas,
samtidigt som ett nytt hål stansas ett steg
längre fram på remsan. I ett kombinerat
stansverktyg för samma ändamål är däremot
hålstansen anordnad inuti ämnesstansen. —
För s. användas dels vanliga pressar, dels
särskilda stansmaskiner för hand- el.
maskinkraft. Stansmaskiner för grovplåt och
fasonjärn äro av samma konstruktion som
maskinsaxar för samma material (se Sax 1),
och samma maskin utför ofta både klippning
•och s. — Till s. kan räknas ut huggning
med s. k. h u g g p i p a el. u t h u g g a r e, ett
handverktyg, försett med en skarp,
knivfor-mig egg. O. B-n.
Sta’nte pe’de, lat., på stående fot, genast.
Sta’nzerna (av it. sta’nza, rum), en av
Rafael (se d. o.) och hans efterföljare
dekorerad rumssvit i Vatikanen (se d. o.) i Rom.
Stapel, hög el. hop av på varandra lagda
föremål. 1. S. el. stapelplats, ort med
rätt att La nederlag av vissa varor.
2. (Fys.) Se Galvanisk stapel. Om
Voltas stapel se Gal va n i ska element,
sp. 348.
3. (Skpsb.) S. el. S t a p e 1 b ä d d, mot
vattenytan lutande, på strand anbringad bädd
av trä el. betong, på vilken ett fartyg bygges.
Under byggnadstiden säges fartyget »stå på
stapeln». Jfr Skeppsbygger i.
4. (Träv.) Se S t a b b e.
Stapelartikel, vara, som särskilt är föremål
för ett lands el. en orts tillv. el. handel.
Stapelbädd, se S t a p e 1 3.
Stapölia, bot., se A s b 1 o m m a.
Stapelplats, seEntrepöt och Stapel 1.
Stapelstad, stad med stapelrättigheter (jfr
Stad. sp. 315, och Stapel 1).
Staphylèa pinnäta, Pimpernöt, en till
den lilla, med hästkastanjen besläktade fam.
Staphyleaceae hörande större buske med
motsatta, parbladiga blad och vita blommor i
klase. Frukterna äro kapslar och innehålla
benhårda, glänsande, ätbara men föga
välsmakande frön. S. härstammar från mell. Europa;
odlas i Sverige som prydnadsväxt. G. M-e.
Staphyllnidae, zool., se Kortvingar.
Staphyloco’ccus, bot., se Bakterier, sp. 741.
Staphylolysln, se Bakterier, sp. 741.
Staphylöma, of talm., se Stafylom.
Sta’ppen, Charles van der, belgisk
skulptör (1843—1910). Gjorde sig känd mest
genom sina friskulpturer och reliefer,
återgivande nakna gestalter, ss. »Ynglingen med
svärdet» (1876; Bryssel), och arbetartyper, de
senare påverkade av C. Meunier. E. L-k.
Star [stä], se Storbritannien,
tid-ningspress^,
Starä Da’la [sta’rä-], magyar. Ögyalla,
kommun i Tjeckoslovakien, s. ö. Slovakien,
13 km n. n. ö. om Komärno; 3,256 inv. (1930).
Observatorier för meteorologi och
jordmagne-tism samt för astrofysik.
Sta’raja, ry., fem. av sta’ryj, gammal.
Sta’raja La’doga, se Aldeigjuborg och
L a d o g a.
Sta’raja Russa [-ro’sa], stad i
Leningradom-rådet, Sovjetryssland, s. om Ilmen vid floden
Polist; 22,487 inv. (1926). Besökta gyttjebad
med koksaltkällor; åtskillig industri. Fordom
betydande handelsstad. Vid S. slog Jakob
De la Gardie ryssarna 1614.
Sta’ra planina’, bulg. namnet på Balkan,
numera vanl. bergskedjans n. v. del.
Starar, Sturnidae, fam. av fågelordn.
tättingar, omkr. 200 arter medelstora fåglar
från Gamla världen. Den uppdelas i två
grupper, o x h a c k a r e (se d. o.) och egen
t-1 i g a starar. Till de senare höra utom
starsläktet (se d. o.) rosenstaren,
Pastor roseus, med tofsprytt huvud och något
böjd näbb; den är 22 cm lång, hör hemma
i inre Asien (anträffas även i s. ö. Europa);
är vandringsgräshoppornas värsta fiende. Till
glansstararna, afrikanska s. med
praktfullt metallglänsande fjäderdräkt, hör 1 å n
g-stjärtade glans staren,
Lamprotor-nis caudatus, av en skatas storlek. T. P.
Sta’ra Zagora [-zagå’ra], turk. Eski Zagra,
stad i s. Bulgarien (östrumelien), på s.
sluttningen av Srnena gora; 28,957 inv. (1926).
Handelscentrum; järnvägsknut. — S. var
under forntiden och den tidigare medeltiden
en betydande stad (Augusta Trajana el.
Ber-rhoia), varom talrika fornfynd vittna. Vid
S. besegrade 1 aug. 1877 turkarna under
So-liman pascha ryssarna under Gurko,
varefter de brände staden och nedgjorde dess
kristna invånare.
Starbo, bruksegendom i Norrbärke socken,
Kopparbergs län, omfattar med de
underlydande Schisshytte bruk och Gesberg tills.
7,956 har, därav 218 har åker; tax.-värde
1,074,000 kr. (1931). Äges av S. bruksägares
a.-b., under samma ledning som a.-b. S.
gruvfält, som äger de inom socknen belägna S.,
Siksjöbergs m. fl. järnmalmsgruvor.
Starby, socken i Kristianstads län, S.
Åsbo härad, på Ängelholmsslätten, vid Rönne å;
11,09 kvkm, 442 inv. (1933). 982 har åker.
Ingår i Höja och S. pastorat i Lunds stift,
S. Åsbo kontrakt.
Starbäck, svensk släkt, urspr. från gården
S. i Arby socken (Kalmar län), känd från
1500-talet. Kontraktsprosten Israel 8 t
ar-beckius (d. 1659) var farfars farfar till
kyrkoherden Carl S. (1761—1823). Dennes
son övermasmästaren Nils S. (1796—1856)
var fader till C. G. S. (se nedan).
Starbäck, Carl Georg, historiker,
författare (1828—85); jfr släktart. Blev fil. dr
i Uppsala 1854, var lektor i Stockholm 1864
—75 (tjänstledig från 1872). S. var mycket
produktiv som historiker och författare;
Enkelt stansverktyg för
tjockare plåt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
