Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Starr (medicin) - Starr (gräs) - Starrkärr - Starrstickare - Stars and stripes - Starsläktet - Starspangled banner - Start
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
Starr—Start
358
att de »fysiologiska» linsgrumlingarna äro
av annan natur.
Operativa ingrepp vid s. företogos redan
under forntiden. Medelst en nål, som infördes i
främre delen av ögat, sökte man förskjuta
linsen nedåt ur pupillområdet, depression el.
reklination. Araberna under medeltiden
kände även en metod att suga ut mjuk s.
Depression el. »starrstick» användes av läkarna
i Europa ännu mot slutet av 1700-talet,
sannolikt med mycket blygsamma och ej sällan
rent dåliga resultat. Ingreppet utfördes även
av kringvandrande charlataner, s. k.
starr-stickare, vilka säkerligen berövade många
människor deras synförmåga. Vid 1700-talets
mitt införde Daviel en metod att »extrahera»
linsen ur ögat, vilken räknas som ett av
kirurgiens stora framsteg. I Sverige utförde O. a f
Acrel den första starrextraktionen 1759.
Något medel att hejda fortskridandet av en
s. äga vi tyvärr icke. Lika litet finnes
bevis för att läsning o. a. ansträngning av
ögonen påskyndar starrutvecklingen. Då
synförmågan trots bästa glaskorrektion blir
otillräcklig för individens yrkesarbete, böra
operativa åtgärder övervägas. Helst bör
synen vara nedsatt på båda ögonen, ty efter
ingrepp vid ensidig s. uppstå ej sällan obehag till
följd av olikhet i båda ögonens bilder.
Starr-mognad behöver numera ej med nödvändighet
inväntas. Yngre personer opereras medelst
sönderskärning av linskapseln, discission,
varefter s., ev. efter upprepade ingrepp, spontant
uppsuges och pupillen blir klar. Vid
framskriden ålder medför discission ej samma resultat,
emedan linsen blivit hårdare. Nu brukas i
stället extraktion. Operationsresultaten äro nu
så gynnsamma, att den inrotade skräcken för
grå s. får anses oberättigad. Endast omkr.
1 % av de opererade går förlustig sin syn,
och flertalet får en fullt användbar
synförmåga. Efter ingreppet bäras s. k. starrglas,
starka positiva linser, som ersätta förlusten
av kristallinsens brytande kraft.
2. Grön starr, se Glaukom.
3. Svart starr var före ögonspegelns
uppfinning samlingsnamn för de fall av
fullständig blindhet,
vid vilka pupillen
bibehåller sin svarta
färg. Sedan
diagnostiken förbättrats,
kallas dessa efter
sjukdomsorsaken, men
uttrycket svart s.
fortlever. — En sällsynt
varietet av grå s. gör
verkligen skäl för
namnet svart s.,
därför att linsen har en
mörk färg. Den kan
opereras med samma
framgång som vanlig
grå s. K. G. P-n.
Starr, Cärex,
art-rikt halvgrässläkte,
representerat i alla
världsdelar, talrikast
i n. halvklotets
tempererade länder.
Blommorna äro enkönade,
Sandstarr, Carex
arenaria.
nakna vindblommor med 3 ståndare el. en
pistill och sitta antingen i skilda han- och
honax på samma (sällan på olika) stånd
el. på olika delar av samma ax,
hanblommorna direkt i axfjällens veck,
honblommorna ensamma, sidoställda på en kort
gren. I Sverige finnas 90 arter, samtliga
fleråriga, några växande i lundar och på
ängsbackar, de flesta på sjöstränder och i kärr,
där de ofta utgöra en dominerande del av
växttäcket. Som gagnväxter spela de en ringa
roll, och de flesta äro föga användbara som
foderväxter. Genom sina långa, greniga
jordstammar bidrar sandstarren, C. arenaria,
att binda flygsanden och planteras därför här
och där. Biåsstarren, C. vesicaria, och
flaskstirren, C. rostrata, användas av
lapparna som stoppning i skorna och kallas
därför lappskogräs. G. M-e.
Starrkärr, socken i Älvsborgs län, Ale
härad, på ö. stranden av Göta älv; 77,77 kvkm,
3,544 inv. (1932). Bergsbygd med tätt
bebyggda dalar. 2,225 har åker, 1,694 har
skogsmark. Många fabriker, bl. a. Alafors (se d. o.)
bomullsspinneri och väveri, Tudors
ackumulatorfabrik, Carlmarks tågvirkes- och
bind-garnsfabrik. Vid Älvängen Ale tingslags
tingsställe. Ingår i S:s, Kilanda o. Nödinge
pastorat, Göteborgs stift, Domprosteriets n. kontr.
Starrstickare, se S t a r r 1.
Stars and stripes [stä’z on sträPps], eng.,
»stjärnor och strimmor», namn på Förenta
staternas flagga, »stjärnbaneret».
Starsläktet, Stu’rnus, tillhör fam. starar
bland tättingarna. Näbben är täml. lång, rak,
plattad, vingarna
spetsiga, stjärten
kort, fjädrarna på
huvud, hals och
bröst långspetsade.
Staren,
»svartstare», S. vulgaris,
är i vårdräkt svart
med grön och
pur-purfärgad glans
och små bruna
fläckar på ryggen.
Honans dräkt är
mindre glänsande.
Staren blir 21 cm lång.
Den äter
insekter och maskar och
är därför nyttig
för jordbruket men
kan skada
fruktträd. Den flyttar
till mell. Europa.
Staren förekommer
allmänt i s. och
mell. Sverige (sparsamt i Norrland). T. P.
Starspangled banner [stä’spängld bä’na],
»stjärnbaneret», nationalsång i U. S. A. (ord
av F. C. Key 1814 till en engelsk
dryckesvise-melodi av S. Arnold).
Start, eng., eg. »rusa i väg», igångsättning,
början. — Verb: Starta. — Sportt. S. kan
vara gemensam el. enskild. Ledaren av s.
kallas starter. S. sker vanl. genom att
denne fäller en flagga el. skjuter ett skott.
Vid kapplöpningar och travtävlingar begagnas
startmaskin. Flygande s., d. v. s.
den tävlande börjar ett stycke bakom start*
Stare, Sturnus vulgaris, hane.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
