Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statistik - Statistiska centralbyrån - Statistiska Meddelanden - Statistiska tabellkommissionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statistiska centralbyrån—Statistiska tabellkonnnissionen
371
ningsstatistiken, som vetenskap räknas dock
den preussiske fältpredikanten J. P. S ü s
s-milch (d. 1767), vilken i sitt arbete
»Gött-liche Ordnung» (1741; 2:a uppl. 1761) vidare
utformade de politiska aritmetikernas
metodik och med siffrornas hjälp påvisade
lagbundenheten i såväl människornas som naturens
liv Det kritiskt sovrade materialet i
Siiss-milchs arbete utgjordes till en del av genom
P. Wargentin insamlade data ur det
svenska tabellverket. Läran om
lagbundenheten i samhällsföreteelserna (de stora talens
lag) utvecklades närmare i belgaren A.
Que-t e 1 e t s strängt naturvetenskapligt präglade
arbeten, bl. a. »Sur 1’homme et le
développe-ment de ses facultés» (1835).
Man kan urskilja två riktningar inom
den vetenskapliga s. Den förra, bland vars
främsta företrädare kunna nämnas Knapp,
L e x i s och v. Bortkiewicz, Pearson,
Y u 1 e och B o w 1 e y, A. B e r t i 11 o n, T j
u-p r o v samt H. W. W e s t e r gaar d, har
med den högre matematikens hjälp ej blott
utformat s:s teori utan även verksamt
bidragit till t. ex. den praktiska
försäkringssta-tistikens fulländning. De flesta företrädarna
för den senare riktningen, ss. v. M a y r, v.
Inama-Sternegg, Levasseur, Kiær
och Gustav Sundbär g, ha främst
fördjupat kunskapen om befolkningens antal och
förändringar men även lämnat värdefulla
bidrag till åtskilliga andra grenar av s.
Först halvtannat sekel efter Tabellverkets
uppkomst erhöll i Sverige s. en företrädare
vid rikets univ., i det att 1902 i Lund en
e. o. professur anordnades i statskunskap och s.
1926 fick s. där en särskild professur;
Uppsala fick redan 1909 en sådan. Tyngdpunkten
vid den akademiska undervisningen är i
Sverige liksom flerstädes i utlandet förlagd till
befolkningsstatistiken (se D e m o g r a f i), och
särskilt stor uppmärksamhet har i Sverige
ägnats familjestatistik.
Från 1800-talet började det statistiska
arbetet alltmer koncentreras till särskilda
organ, de statistiska centralbyråerna. 1756
hade dock i Sverige inrättats ett
statistiskt ämbetsverk, Statistiska
tabellkommissionen (se d. o.). Liksom denna
svenska föregångare hade flertalet av de
centralbyråer, som efter hand upprättades i
övriga länder, endast befolkningsstatistik sig
anförtrodd. Småningom fingo byråerna ökade
arbetsuppgifter genom övertagande av vissa
delar av de förvaltande verkens s. och
tillkomsten av nya grenar av off. s. I vissa
länder har centralisationen fortskridit så långt,
att större delen av s. samlats till ett enda
verk, t. ex. i Norge (där ett tabellkontor
inrättades 1837, sedan 1876 benämnt Det
statistiske centralbyrå) och
Danmark (där en tabellkommission inrättades
1833 och 1850 ersattes med en byrå, sedan
1913 benämnd Det statistiske
departement) men t. ex. ej i Sverige, där vid
sidan om Statistiska centralbyrån
(se d. o.) finnas särskilda statistiska byråer
el. avd. i flera av de centrala ämbetsverken.
I Finland (där en statistisk byrå, numera
benämnd Statistiska centralbyrån,
inrättades 1865) är större delen av s.
förlagd till centralbyrån, men åtskillig s. ut-
372
arbetas dock av andra myndigheter (t. ex. av
socialministeriets byrå för social forskning
och s.). Ej minst den off. svenska s., och
främst socialstatistik (se d. o.) och
finansstatistik, har under de båda senaste årtiondena
utvidgats och förbättrats. Sedan 1800-talets
förra hälft har s. även fått ökad användning
i såväl den kommunala förvaltningens som de
enskilda företagarnas tjänst (om Stockholms
stads statistiska kontor se d. o.).
Samarbetet mellan de skilda ländernas s. har
befordrats genom bl. a. de internationella
statistiska kongresserna, av vilka
den första hölls i Bryssel 1853 och den nionde
och sista i Budapest 1876. 1887 upprättades
Internationella statistiska
institutet, som, med ett tioårigt avbrott
under och efter världskriget, i regel
sammanträtt vartannat år (1931 i Madrid). Under
överinseende av detta institut upprättades 1913
en Permanent internationell
statistisk byrå i Haag. Värdefulla organ
för det internationella samarbetet äger s.
numera även iNationernas förbund och
iArbetsbyrån i Genève. Av stor
betydelse för det internationella samarbetet äro
de statistiska tidskrifterna. H. G-n.
Statistiska centralbyrån, upprättad 1858
(se Statistiska
tabellkommissio-n e n), är den centrala statsmyndigheten på
den off. statistikens område. Enl. instr. av
27 juni 1929 har s. att bearbeta och
offentliggöra bl. a. befolkningsstatistik, statistik över
fast egendom, jordbruksstatistik,
mejeristatistik, fiskeristatistik, allmän
sparbankssta-tistik, statistik över kassorna för
jordbrukskredit, fattigvårdsstatistik,
barnavårdsstatis-tik, rättsstatistik, valstatistik, statistik över
statens och kommunernas finanser samt
statistik över skattetaxeringarna. S. skall utge
Statistisk Årsbok (se d. o.) samt en årsbok för
rikets kommuner, varjämte S. offentliggör
Statistiska Meddelanden och
Sveriges Officiella Statistik. S. skall
därjämte föra anteckningar över förändringar
i rikets judiciella, administrativa,
kommunala och ecklesiastika indelning, följa
kyrkobokföringens tillstånd, föra det i
giftermåls-balken omförmälda äktenskapsregistret m. m.
Centralbyrån skall även underhålla ett
statistiskt, topografiskt och statsekonomiskt
bibliotek samt i allm. förmedla
bytesförbindelserna med utlandets statistiska ämbetsverk.
Chef för S. är en överdirektör. S. delas på
följ, avd.: den befolkningsstatistiska, den
jordbruksstatistiska, den finansstatistiska, den
rättsstatistiska, bibliotek och arkiv samt
kansli och registratorskontor. S. lyder under
Fi-nansdep. H. G-n.
Statistiska Meddelanden, gemensam
benämning på följ, serier av statistiska
publikationer: A. Tillfälliga statistiska
undersökningar, varav samtliga utom en hittills
utgivits av Statistiska centralbyrån, B. saknas,
C. Månadsstatistik över handeln, utg. av
Kommerskollegium, D. Järnvägsstatistiska
Meddelanden, utg. av Järnvägsstyrelsen, E.
Uppgifter om bankerna, utg. av Bankinspektionen,
och F. Sociala Meddelanden, utg. av
Socialstyrelsen. L. Wll. (H. G-n.)
Statistiska tabellkommissionen räknar sitt
upphov ur det 1749 upprättade Tabellverket,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
