Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statistiska tabellkommissionen - Statistisk Årsbok - Statius, Publius Papinius - Stativ - Statoblaster - Statocyster - Statolitorganet - Statsadvokat - Statsanslag - Statsarkiv - Statsbanan genom Bohuslän - Statsberedningen - Statsborgarskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statistisk Årsbok—Statsborgarskap
373
vars generaltabeller över befolkningen urspr.
utarbetades av särskilda kommitterade men
enl. ett k. br. 11 okt. 1756 av
Kommissionen över tabellverket. Denna
ersattes 1858 med S., bestående av dels en
rådplägande församling, Statistiska
beredningen, dels ett ämbetsverk,
Statistiska centralbyrån (se d. o.).
1886 upphävdes gemenskapen mellan de båda
avd., och beredningen fick namnet S. S. skall
åstadkomma samverkan mellan de
ämbetsverk, som utarbeta Sveriges Off. Statistik.
S. består av chefen för Statistiska
centralbyrån som ordf, och representanter för ett
20-tal ämbetsverk. Kommissionen har icke
någon större betydelse. Monogr. av E.
Arose-nius (1928). L. Wll. (II. G-n.)
Statistisk Årsbok, sedan 1914 utgiven av
Statistiska centralbyrån, innehåller befolknings-,
närings- och socialstatistik m. m. för Sverige.
Sta’tius, Publius Papinius, romersk
skald från Neapel (omkr. 45—96 e. Kr.). S:s
bevarade poetiska arbeten äro hans
omfångsrika epos »Thebais», behandlande
brödrastri-den mellan Eteokles och Polyneikes, det korta
men mer tilltalande episka fragmentet
»Achil-leis» och en samling tillfällighetsdikter,
»Sil-vae» (sv. övers, av J. E. Hylén 1928), av
kulturhistoriskt intresse. Nyaste uppl. av A.
Klotz (1902—11), en kommenterad uppl. av
»Silvae» av F. Vollmer (1898). E. St.
Stativ (av lat. stativus, som står), ett slags
flyttbar ställning, varpå något är avsett att
placeras: vid fältmätningar instrument, vid
fotografering fotograferingsapparaten m. m.
— Kem. och fys., ställning för uppbärande
av trattar vid filtrering, filtrerstativ,
el. för kolvar, bägare, deglar o. dyl. vid
kokning och glödgning, för fysikaliska
apparater o. s. v. K. A. V-g.*
Statobla’ster, zool., se M o s s d j u r, sp. 360.
Statocy’ster, zool., se B 1 ö t d j u r, sp. 613.
Statolltorganet, bot., se Sinnesorgan,
sp. 915.
Statsadvokat, se Riksadvokat.
Statsanslag, de summor, som
folkrepresentationen beviljar till bestridande av
statsutgifter. Bevillning är enl. svenskt språkbruk
icke dets. som anslag utan benämning på
vissa statsinkomster (se Bevillning). Om
anslagens fördelning i olika grupper och om
olika arter av anslag se Huvudtitel. I
grundlagarna lämnas inga ingående
bestämmelser om s., utan det är praxis, som
fastställt hithörande regler. Länge hade
riks-staten, jämte indelningen i ord. och extraord.
anslag, följ, olika typer av anslag: fasta el.
bestämda anslag, förslagsanslag,
»förslagsanslag, högst» och
reservationsanslag. Med de först nämnda
menades sådana, som till sitt belopp på förhand
kunde med ganska stor säkerhet beräknas
och som därför icke fingo överskridas;
upp-stodo besparingar på dem, fingo dessa
besparingar av K. m:t användas i enlighet med
vissa föreskrifter, som riksdagen gav i en
skrivelse 1841, med visst 1904 gjort
ytterligare förbehåll. Förslagsanslag avsåg
utgifter, som till sitt belopp icke kunde på förhand
exakt beräknas och som därför vid behov
fingo överskridas; om besparingar uppkommo
på dem, skulle de som besparingar redovisas,
374
under senare år till statsverkets kassafond.
»Förslagsanslag, högst» fingo ej överskridas.
Med reservationsanslag slutligen menades
sådana s., som icke fingo överskridas men
vilkas behållningar fingo reserveras och
användas för samma ändamål under följ. år.
Bestämmelserna om de fasta anslagen ledde
till uppkomsten av besparingsfonder, vilka
emellertid efter hand blevo ganska obetydliga,
och vid 1923 års riksdag upphävdes de
dit-tillsvarande reglerna om de fasta el. bestämda
anslagen. De besparingar, som uppkomma
på dem, tillföras därefter statsverkets
kassafond. De utgifter, som dittills utgått på
be-sparingsfonderna, bestridas numera från det
reservationsanslag till »extra utgifter», som
är uppfört på de flesta huvudtitlarna. I
sammanhang därmed slopades också
»förslagsanslag, högst». Numera har man därför i
riks-staten — vid sidan av indelningen i ord. och
extra anslag — endast tre olika typer av s.:
förslagsanslag och
reservationsanslag samt obetecknade anslag.
Förslagsanslag och reservationsanslag äro
an-slagstyper, som förekomma i mycket stor
utsträckning. T. ex. må nämnas, att av de 136
anslagsposterna på femte huvudtiteln
(Socialdepartementet) i riksstaten för budgetåret
1932—33 icke mindre än 96 äro förslagsanslag.
Se för övrigt Statsreglering. J. R. N.
Statsarkiv utgör i vissa länder i en el.
annan form beteckning på statens centrala
arkiv (jfr i Sverige Riksarkivet, se d. o.),
så i Finland, flerstädes i Tyskland, i
Österrike och flerstädes i Italien. I Preussen och
Bayern kallas provinsarkiven Staatsarchive.
Jfr ock Arkiv, sp. 77. H. B-n.
Statsbanan genom Bohuslän, även kallad
Längdbanan genom Bohuslän, se d. o.
Statsberedningen, se
Statskommis-s i o n e n.
Statsborgarskap betecknar stundom en sida
av medborgarrätt (se d. o.) el.
medborgarskap. I nu gällande svensk rätt, lag
om förvärvande och förlust av svenskt
medborgarskap 1924, användes medborgarskap i
så vidsträckt betydelse, att det innefattar s.
Enl. denna lag, vilken ingår som ett led i
nordiskt lagstiftningsarbete och i allt
väsentligt överensstämmer med dansk och norsk lag,
förvärvas svenskt medborgarskap på grund av
födsel såväl av barn i äktenskap, vars fader
är svensk medborgare, som av barn utom
äktenskap, vars moder är svensk medborgare.
Medborgarskap förvärvas vidare av utländsk
man el. ogift utländsk kvinna, som är född i
Sverige och oavbrutet här haft sitt hemvist,
vid 22 års ålder. Utländsk kvinna, som
gifter sig med svensk medborgare, får svenskt
medborgarskap. Den, som genom födsel fått
svenskt medborgarskap men förlorat det,
återfår det genom att taga hemvist i Sverige, dock
om han förvärvat utländskt medborgarskap
först efter dess upphörande. Den, som icke
kan bli svensk medborgare på detta sätt, kan
upptagas genom naturalisation (se d. o.), om
han fyller vissa villkor. Svenskt
medborgarskap förloras av den, som blir medborgare i
annat land och där tar sitt hemvist, och vid
fyllda 22 år av svensk man el. ogift svensk
kvinna, som är född i utlandet och aldrig haft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
