Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statsborgarskap - Statsexpedition - Statsform - Statsfru - Statsfånge - Statsförbrytelse - Statsförbund - Statsförfattning - Statsförmögenhet - Statsförvaltningens tjänstemannaförening - Statsgeodet - Statsgeolog - Statsgruvefält
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statsexpedition—Statsgruvefält
375
hemvist i Sverige. Av mannens
medborgarskap beror enl. flera stadganden hans hustrus
och ogifta omyndiga barns. Svenskt
medborgarskap är enl. en mängd olika
lagstad-ganden en förutsättning för att åtnjuta vissa
medborgerliga rättigheter, ej blott av
offentligrättslig natur utan även inom handelns
o. a. näringsyrkens, inom jordäganderättens
m. fl. områden. K. G. Wn.
Statsexpedition, se Expedition 2 och
Kansli 1.
Statsform är den organisationsform, under
vilken statsmakten (se d. o.) utövas. Olika
slag av s. finnas givetvis (jfr
Statsförfattning). Att karakterisera och indela
dem har alltid varit en uppgift för
statsvetenskapen, men därvid har man utgått från olika
synpunkter, varav följden blivit flera
stats-formssystem. Det — åtm. till sina
grundprinciper — mest använda har varit Aristoteles’,
vilket, utgående från de styrandes antal,
uppställde tre s.: enmansvälde (monarki),
få-mansvälde (aristokrati) och mångvälde
(vanl. kallat demokrati). På åtskilliga
håll har man emellertid ansett det
aristo-teliska statsformssystemet (i ursprunglig el.
modifierad form) alltför »artificiellt» och sökt
ersätta det med »naturliga» el. »rationella»
system (så P. E. Fahlbeck i »Sveriges
författning och den moderna parlamentarismen»,
1904, och R. Kjellén i »Försök till ett
statsformernas naturliga system», 1915). — Jfr S. J.
Boethius, »Om statslivet» (1916). S. B.’
Statsfru, vid konungens hov tjänstgörande
dam, tillhörande den dagliga uppvaktningen.
I överhovmästarinnans frånvaro gör
tjänstgörande s. les honneurs vid hovets samkväm
och fester. Befattningen infördes 1774. F. n.
tjänstgöra 4 s.
Statsfånge har brukats såsom benämning på
person, som av politiska skäl tagits i
fängs-ligt förvar utan att ha begått brott mot
allmän lag, t. ex. Gustav IV Adolf. I
autokratiskt styrda stater var förr sådan fångenskap
vanlig. Understundom användes nu
benämningen i betydelse av »kronofånge», en på
statens bekostnad omhändertagen fånge, till
skillnad från sådan, som enl. k. br. 4 dec.
1816 skall underhållas av stad, där han för
brott häktas, så länge ej stadens domstol
dömt. Jämlikt k. br. 14 aug. 1841 skola
stads-fångar förvaras i kronans häkte, om sådant
finnes i staden, eljest i häkte, som det åligger
staden att hålla. V. A-t.
Statsförbrytelse, jur., betecknar i vidsträckt
mening ett brott, som riktar sig mot staten,
i motsats mot ett brott, som riktar sig mot
enskild man. I en inskränktare bemärkelse
omfattar ordet endast vissa dylika brott av
mera central betydelse, näml, i huvudsak
högförräderi, landsförräderi och
majestätsbrott (se dessa ord). Jfr
Politiska förbrytelser. (R. B-l.)
Statsförbund, en folkrättslig förbindelse
mellan självständiga stater för behandling av
angelägenheter, vilka enl. förbundsavtalet
skola vara gemensamma. Dessa avgöras av
ombud från de särskilda staterna, men den
på sådant sätt bildade förbundsmyndigheten
saknar självständighet emot de
representerade staterna och har ej egen tvångsmakt,
376
varför verkställigheten av dess anordningar
är beroende av de särskilda
statsmyndigheternas goda vilja. Nationernas förbund Kan
sägas utgöra ett s., mera tvivelaktigt torde
vara om Socialistiska sovjetrepublikernas
förbund (SSSR, se Ryssland, sp. 1329) ens
formellt bör anses vara ett s. Bland s. kunna
nämnas Tyska förbundet (upplöst 1866) och
Schweiziska edsförbundet (före franska
revolutionen och från 1815 till 1848, då det blev
en förbundsstat; jfr d. o.). S. B. (G. H-n.)
Statsförfattning, sammanfattningen av de
rättsnormer, som bestämma sättet för
statsmaktens högsta utövning och de därmed
betrodda statsorganens befogenheter men också
statsmaktens gränser emot
statsmedlemmar-nas personliga frihetssfär (jfr Statsform
och Statsmakt). En s. kan helt el. delvis
bero blott på sedvanerätt (oskriven
författning) men kan också vara helt el. delvis
fixerad i skrivna lagar; om dessa äro
sammanförda i en el. flera urkunder, kallas den
kodifierad. Jfr G r u n d 1 a g. S. B.*
Statsförmögenhet, summan av de i statens
ägo befintliga tillgångarna efter avdrag av
statens skulder. Enl. Statistisk Ärsbok för
1932 uppgick summan av statens bokförda
tillgångar 30 juni 1931 till 3,623,142,187 kr.
Bland de i denna summa ingående
tillgångarna må nämnas: S. J :s fond 1,147,679,730 kr.,
statens utlåningsfonder 397,094,530 kr.,
statens domäners fond 375,911,042 kr.,
telegrafverkets fond 343,174,173 kr., statens
vatten-fallsverks fonder 338,178,581 kr., fonden för
statens aktier 164,274,261 kr., Riksbankens
tillgångar 139,320,778 kr. samt postverkets fond
51,077,325 kr. Statsskulden uppgick vid
nyssnämnda tidpunkt till 1,845,644,070 kr.
överskottet av tillgångar var alltså 1,777,498,117
kr. Dessutom finnas andra, mestadels ej
bokförda tillgångar, vilkas värde uppskattades
till omkr. 800 mill. kr. 1928. Av de i
stats-förmögenheten ingående tillgångarna ge
somliga avkastning i pengar, ss. statens domäner
och aktier, andra användas direkt för statliga
behov, ss. byggnader för förvaltningsorgan.
Jfr Nationalförmögenhet. J.R. N.
Statsförvaltningens tjänstemannaförening,
en genom sammanslagning av De extra
ordinaries förening (se d. o.) och
Statstjänstemannens förening
i Stockholm 1911 stiftad förening med
ändamål att åstadkomma en närmare
sammanslutning mellan tjänstemännen i
stats-dep. och de centrala ämbetsverken i
Stockholm i syfte att tillvarataga tjänstemännens
gemensamma intressen. Om S. jfr tidskr. Från
Svenska Statsförvaltningen. Ldht.
Statsgeodet, titel för vissa ord. tjänstemän
vid Rikets allm. kartverk, geodetiska avd.
Statsgeolog, titel för vissa ord. tjänstemän
vid Sveriges geol. undersökning.
Statsgruvefält. 12 aug. 1910 utfärdades en
lag om ändrad lydelse av §§ 3 och 10 i
gruv-stadgan, innebärande, att inmutning ej finge
ske och utmål icke läggas å sådan kronojord,
som genom beslut av konung och riksdag
förklarats skola utgöra s. Inom följ, socknar äro
vissa områden förklarade såsom s., näml.: i
Gällivare: Ekströmsberg, Gällivare,
Salmi-vaara och Liikavaara; i Jukkasjärvi: Kiruna,
Svappavaara, Toppi, Nakerivaara, San tus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
