Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statsgruvefält - Statshushållning - Statshydrograf - Statsinkomster - Statskalender - Statskansler - Statskartograf - Statskommissarie - Statskommission - Statskonsulent - Statskontoret - Statskunskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statshushållning—Statskunskap
377
vaara, Vathanvaara och Nunasvaara; i
Kvikk-jokk: Ruotivare; i Vilhelmina: Stekenjokk
och Remdalen; i Pajala: Peliivuoma. E. S. B.
Statshushållning, sammanfattningen av de
statliga åtgärderna för anskaffande av
de för statens verksamhet i olika
riktningar erforderliga medlen samt dessas
planmässiga fördelning på de olika ändamålen.
Statshydrograf, titel för vissa ord.
tjänstemän vid Statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt.
Statsinkomster finnas av flera olika slag.
R. F. av 6 juni 1809 skiljer mellan 1) ord.
inkomster och 2) bevillningar el. e. o. inkomster
(§§ 59 och 64; se B e v i 1 1 n i n g). 1
rikssta-ten för budgetåret 1932—33 betecknas som
bevillning alla skatter, med undantag av
mantalspengar och prästerskapets till
statsverket indragna tionde (se Statsverket),
ävensom inkomsten av postverket.
Vid 1932 års riksdag antogs emellertid som
vilande ett förslag, som går ut på att
upphäva postmedlens karaktär av bevillning.
Som ord. inkomster betraktas flertalet övriga
s., ehuru benämningen numera icke
förekommer i riksstaten (se Statsverket), över
bevillningarna har riksdagen enl.
grundlagarna bestämmanderätten, med befogenhet
för konungen att ändra dem i vissa fall. De
ord. inkomsterna vila på olika grunder;
somliga på lag, given av konung och riksdag
gemensamt; andra på beslut i annan form av
konung och riksdag samfällt; åter andra
bestämmas av konungen ensam el. av riksdagen
ensam. — En vanlig indelning av statens
inkomster är vidare följ.: 1) dess
privatinkomster, ss. inkomst av skogar och
järnvägar, vilka till sin art äro sådana, att
även enskilda kunna åtnjuta dylik inkomst;
2) inkomster av
höghetsrättigheter, böter, danaarv o. s. v.; 3)
avgifter för anlitande av statens
förvaltnings- el. domstolsorgan,
expedit ionslösen, kontrollstämpelavgifter m. fl.;
4) s k a 11 e r (se S k a 11). J. R. N.
Statskalender, en handbok, som årl. i de
flesta stater utges och som jämte kalendarium
och förteckningar över det inhemska
furstehusets och ofta även främmande regenthus’
medlemmar samt över främmande makters
beskickningar och konsuler innehåller
huvudsaki. en systematiskt ordnad förteckning över
den ifrågavarande statens ämbetsmän. Den
franska Almanach Royal, gr. 1679, är den
första handboken av detta slag.
I Sverige ha s. utgivits årl. sedan 1738
under växlande titlar: Hofcalendern (1738—39,
1741, 1749—1823), Historisk Almanach (1740
—90), Sveriges Civil och Krigs Calender (1791
—94), Sveriges Krigs- och Civil-Calender (1795
—1812), Stockholms Stads Calender (1763—
1812) och Sveriges (1816—76 Sveriges och
Norges) Statskalender (1813 ff.).
Ilofcalen-dern 1738 upptager endast de förnämsta
tjänstemännen. Undan för undan utökas den
och de övriga kalendrarna genom att upptaga
allt lägre ämbetsmän och allt flera verk och
stater, varjämte fr. o. m. 1743 även meddelas
förteckning på innehavare av kungliga
ordnar. 1914 utvidgades s. med uppgifter om
kommunala inrättningar och enskilda
institutioner av allmännare intresse, sammanförda
378
i ett bihang. 1927 flyttades in i själva
kalendern en del av bihanget, som sedan dess
omfattar endast enskilda institutioner. S. har
alltid utgivits av Vet.-akad. C. Bjm.
Statskansler, ty. Staatskanzler, 1919—20
titel för ministerpresidenten i Österrike.
Statskartograf, titel för vissa ord.
tjänstemän vid Rikets allmänna kartverk, avd. för
ekonomiska arbeten och stomkartearbeten.
St a ts kommissarie, se Statskontoret.
Statskommissionen, en f. ggn 1719 tillsatt
kommission av högre kollegieämbetsmän med
uppgift att i samarbete med Statskontoret
granska det efter Karl Xll:s död i förvirring
varande statsverket. 1720 gjordes S. till en
årlig kommission med uppgiften att uppgöra
riksstat för följ. år. S. var sålunda i viss
mån ett organ för ständermakten på ett
förut K. m:t förbehållet område. — Med
1772 års R. F. försvann S. men fick
tidtals motsvarigheter i form av
regeringskom-missioner under växlande namn, 1784 och
1789—91 S., 1792—94
Statsutredning-en och 1796—1819 Statsberedningen.
Av dessa hade Statsutredningen samma
vidsträcktare uppgift som den första S. 1719;
jämte sin efterföljare var den i övrigt ett led
i reformarbetet inom finansförvaltningen
under C. E. Lagerheims ledning. T. S-g.
Statskonsulent, se Konsulent.
Statskontoret, centralt ämbetsverk under
Finansdep. Ursprunget till S. var ett kontor
inom Kammarkollegium (se d. o.) för statens
finansförvaltning. Namnet S. är känt från
1668. Karl XI :s missnöje med
Kammarkollegiums skötsel av statsfinanserna kom honom
att 1680 göra S. till ett självständigt
ämbetsverk; instr. 11 dec. s. å. Riksskattmästaren
(se d. o.) och därefter Kammarkollegiums
president voro även chefer för S., som 1720 fick
egen president med 2 statskommissarier som
bisittare. 1719 tillsattes en Statskommission
(se d. o.), vars verksamhet 1777 överflyttades
på S. Under 1700-talet tillföllo S. nya
uppgifter, särskilt förvaltningen av flera fonder,
bl. a. Riksgäldsfonden 1766—88. 1821
inrättades ett riksbokslutskontor. S. utövade 1838
—76 överstyrelsen över Mynt- och
justerings-verket (se d. o.). S. omorganiserades 1876 och
fick då en generaldir. som chef och 3
statskommissarier. Ny byråindelning genomfördes
senare. Enl. senaste instr., 17 dec. 1920,
ändrad 1921 och 1925, finnas 5 statskommissarier
som chefer för fondbyrån, första, andra och
tredje utgiftsbyrån samt (från 1921)
kassabyrån. Riksbokslutsbyrån överflyttades 1920
till Riksräken sk apsverket (se d. o.).
I S. finnas även kansli, räntekammare och
ombudsmansexpedition. S. har bl. a. att
mottaga och redovisa statsverkets inkomster, att
bestrida statsutgifterna, att förvalta fonder
och kassor, att kontrollera statsverkets
giro-räkning i Riksbanken och att årl. upprätta
och till trycket befordra en liggare över
statsverkets specialutgifter, den s. k.
stats-1 i gg a ren. — Litt.: L. M. Bååth och A.
Munthe, »Kungl. Statskontoret, 1680—1930»
(1930). — Om Finlands statskontor,
se d. o. Ldht.
Statskunskap, den i Sverige vanliga
benämningen på en vetenskap, som till objekt har
statslivet, »politikens vetenskap». Olika upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
