Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statsskuld - Statssocialism - Statstopograf - Statsutgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—Statsutgifter 390
milliard 1913 till 25.5 milliarder doll. juni
1919. De segrande ententemakternas inbördes
skulder ha förorsakat långa och svåra
förhandlingar. Efter kriget hade England
fordringar på nära 1,2 milliarder pd st. av sina
bundsförvanter, därav 799,5 mill. pd st. av
Frankrike och 276,7 mill. pd st. av Italien,
att återbetalas 1926—88. Genom kriget bl v
U. S. A. Europas främste bankir, vars
fordringar av bundsförvanterna och de nya
staterna uppgingo till nära 22,2 milliarder doll.
att återbetalas 1923—87 (därav av England
hälften el. 11,i milliarder, av Frankrike 6,8,
Italien 2,4 milliarder och av Belgien 556 mill.
doll.). Frankrike och Italien ha fått vissa
lättnader i sina skulder till U. S. A. Frågan om
betalningarna ha vållat ömtåliga
diplomatiska förvecklingar, och kravet på en revision
av de ingångna avtalen är (febr. 1933) ett
aktuellt spörsmål. Om krigsskulderna se
Eco-nomist, Supplement, 23 jan. 1932.—Rysslands
gamla utrikes s. ha kommit i ett egendomligt
läge genom sovjetregeringens beslut efter 1917
års revolution att ej erkänna tsardömets
skulder. Rysslands s. före kriget (mest placerad i
utlandet) utgjorde 8,7 milliarder rubel, vartill
kommo garanterade lån på 4,3 milliarder; de
utländska krigsskulderna utgjorde 7,7
milliarder rubel, därav till England 568,2 mill. pd st.,
Frankrike 3,950 mill. frcs och U. S. A. 255 mill.
doll. (jfr »La dette publique de la Russie»,
1922). Om den svenska s. se
Riksgälds-kontoret En god handbok med
litteraturanvisningar är F. Wolfhagen, »Offentlig gælds
förvaltning» (1931). K. H-d.
Statssocialism betecknar, att staten själv
äger och utnyttjar produktionsmedel och
driver ekonomiska företag. Jfr Socialism.
Statstopograf, titel för vissa tjänstemän (på
övergångsstat) vid Rikets allmänna kartverk,
topografiska avd.
Statsutgifter, de utgifter, som erfordras för
de olika statsändamålen. Det är konungen,
som i sin egenskap av rikets högste styresman
har att bestämma vilka s., som skola göras.
Men han är därvid bunden dels av de
rättsliga förpliktelser, som åvila staten, dels av
riksdagens statsregleringsbeslut (se
Stats-reglering). Såväl rikets ord. statsmedel
och inkomster som vad under namn av e. o.
utlagor el bevillningar till statsverket av
riksdagen anslås skola vara under konungens
disposition, avsedda att användas till de av
riksdagen prövade behov och efter den
upprättade staten (R. F. § 64). Dessa medel
få icke användas annorlunda, än fastställt
blivit, heter det i § 65. Men därför att
riksdagen beviljat medel till ett ändamål, är
konungen icke förpliktad att göra utgiften;
om t. ex. de förhållanden, som utgjorde
förutsättning för riksdagens anslagsbeslut, ändrats,
kan det hända, att det vore ett stort
missgrepp och ett verkligt fel att göra den utgift,
vartill riksdagen beviljat medel. Ilar
riksdagen till ett anslag knutit villkor, vars
iakttagande enl. konungens mening skulle lända
till skada, underlåter han att använda
anslaget o. s. v. Riksdagens beslut om anslag till
de olika statsutgifterna innebära ett
bemyndigande för el. medgivande åt
konungen att göra utgiften, om han så anser
nyttigt för staten, icke något åläggande
389 Statssocialism-
alag. De kunna vara inlösliga (medelst
amortering under längre tid enl. i förväg uppgjord
amorteringsplan el. upptagna med
återbetalning av hela lånet efter viss tid el.
annuitets-lån på långivarens livstid, en låneform, som
innebär ett starkt spekulativt moment och
förr användes rätt mycket) el. principiellt
»eviga», d. v. s. ouppsägbara från långivarens
sida och utan amorteringsplan men
uppsäg-bara, vanl. efter viss tid, från den låntagande
statens sida. Man skiljer mellan inländsk och
utländsk s. och betraktar den förra såsom
förmånligare. England och Frankrike hade före
världskriget en jämförelsevis obetydlig
utländsk s., likaså Tyska riket 1871—1914.
Emissionssättet rättar sig efter lånets art och
placeringen inom el. utom landet; rena
bokskulder och statens direkta utbjudande av ett
lån lämpa sig bäst för den inländska
marknaden I regel träffar staten avtal med ett
bankkonsortium om övertagande av viss del
el. hela lånet emot provision; konsortiet kan
övertaga länet till fast pris och släppa ut
det till kurs, som det självt bestämmer, el.
med låntagarstaten avtala viss kurs och
garantera placering av viss del av lånet.
Emissions-kursen kan vara pari, över el. under pari.
Amortering kan ske medelst utlottning efter
plan el. genom uppköp i marknaden el. genom
en kombination av båda metoderna. Man kan
även upplägga en amorteringsfond (sinking
fund, se d. o.). En särskild form utgör
premielånet, som är förbundet med utlottning av
visst antal vinster och kan förbindas med
räntebetalning el. löpa utan direkt ränta. Ett
högprocentigt lån kan konverteras till ett lån
med lägre ränta, om räntelägets ändring
möjliggör en södan operation, varvid innehavarna
av obligationer av det tidigare lånet få
företrädesrätt att teckna motsv. belopp på det
nya och ofta erhålla någon mindre fördel
framför nytecknare. I vad mån en sådan
frivillig konvertering lyckas beror på det
finansiella läget och de erbjudna villkoren.
Ibland förekomma tvångskonverteringar men
endast i länder med dålig finansställning och
stark regeringsmakt. Den största
konvertering, som företagits, är den engelska 1932, där
krigslån med 5 och 41/2 % ränta samt treasury
bonds med samma räntesatser på ett
sammanlagt belopp av 2,367 mill. pd st. konverterades
till ett nytt 31/2-procentigt krigslån,
2-procen-tiga treasury bonds och ett 3 %
konverte-ringslån på sammanlagt 2,370 mill. pd st.;
totalbeloppet utgjorde 36 % av den inre s.,
och den årliga räntevinsten blir ung. 38 mill.
pd st. — Statslåneobligationer äro ibland,
med hänsyn till avsättningsländerna,
avfattade på ett par el. flera språk, och
kapitalbeloppet har då vanl. angivits i de olika
ländernas myntslag el. i viss valutas guldvärde.
Sådana bestämmelser ha vållat viss förvirring
efter världskriget på grund av de varierande
valutakurserna.
De oerhörda utgifterna under världskriget
ökade s. enormt. Tyska riket kunde endast
upptaga inländska lån. Englands s. uppgick
omedelbart före kriget till 650 mill. pd st. Genom
krigsutgifter och lån till förbundna stater
ökades den till 7,527 mill. 1920. Frankrikes s.
växte från 33 milliarder frcs 1913 till 474,8
milliarder 1927, U. S. A:s från något över 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
