Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statsutgifter - Statsutskottet - Statsverket - Statsverkets kassafond
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
391
Statsutskottet—Statsverkets kassafond
392
att göra den. För oförutsedda utgifter finns
i riksstaten uppfört ett särskilt anslag.
Dessutom kan konungen härför använda de i R. F.
§ 63 omtalade s. k. kreditiven (se d. o.). Se
vidare S t a t s r e g 1 e r i n g. Det är i allm.
Statskontoret, som har att enl. av konungen
utfärdade s. k. regleringsbrev utbetala medel
till förvaltningens olika grenar. En
särställning inta de statens verk, som själva uppbära
statsinkomster, ss. tullverket, posten,
telegrafen och statsjärnvägarna. Bestämmelser om
utbetalningen av medel från dessa verk
meddelas dem omedelbart. Om statsutgifternas
fördelning i riksstaten se Statsanslag
och Huvudtitel. J. R. N.
Statsutskottet, ett av den svenska
riksdagens ständiga utskott, bestående av 24 led.,
12 från vardera kammaren. Enl. R. O. § 39
skall det få del av statsverkspropositionen (se
Statsreglering) och äga tillgång till
statsverkets räkenskaper och handlingar.
Utskottet har att, i den mån det icke gäller
jord-bruksärenden el. pensions- och
indragnings-staten, utreda statsverkets behov, att föreslå
kreditivsummornas storlek (se K r e d i t i v),
att uppge huru mycket genom bevillningar el.
lån skall anskaffas till fyllande av
statsverkets behov och sålunda uppgöra förslag till
riksstaten. I sammanhang härmed
tillkommer det utskottet att efterse och granska
huruvida gjorda el. förordnade utbetalningar
icke överstigit beloppet av de huvudtitlar,
som av riksdagen i uppgjord
statsreglering fastställts, och huruvida
utbetalningarna äro behörigen gjorda. Till grund för
denna granskning lägges statsrevisorernas
berättelse (se Statsrevision), med
anledning varav utskottet avger framställning
till riksdagen, utskottet dock obetaget att
även omedelbart utöva sin granskningsrätt.
Skulle granskningen ge vid handen, att
anslagna summor mot riksdagens beslut dragits
till andra ändamål el. att något av riksdagen
fastställt anslag överskridits, då skall
utskottet hos kamrarna göra anmälan mot den
ämbetsman (statsrådsled.), som kontrasignerat en
sådan utanordning, varefter saken går till
konstitutionsutskottet och av detta behandlas
enl. R. F. §§ 106 och 107 (se
Konstitutionsutskottet). Enl. praxis hänvisas
till utskottet också sådana förslag om
ändring av grunderna för de ord.
statsinkomsterna, som ej falla under andra utskotts
behandling (jfr Statsinkomster). — Enligt
1810 års R. O. bestod s. av 36 medlemmar, 9
från vart stånd. När 2 stånd stannade mot 2
i beslut rörande statsreglerings- och
riksgälds-frågor, förstärktes utskottet med 21 från vart
stånd, så att det utgjordes av 120 medl., och
sådant s. k. förstärkt s. ägde då att med
riksdagens rätt avgöra nämnda frågor. S. B.*
Statsverket betecknar enl. Sveriges
grundlagar den del av svenska statens
finansförvaltning, som handhas av konungen, till
skillnad från riksgäldsverket, som skötes av
riksdagen genom Riksgäldskontoret (se d. o.).
Konungen skall, enl. R. F. § 58, för varje
lag-tima riksdag låta uppvisa s:s tillstånd i alla
dess delar: inkomster och utgifter,
fordringar och skulder. Det sker i
statsverkspropositionen (se Statsreglering). Vad
inkomsterna angår, upptogos de före 1911
i riksstaten fördelade, i överensstämmelse
med R. F:s uppdelning av dem, i två
grupper: ordinarie inkomster och bevillningar.
Vid nyssnämnda års riksdag gavs åt
riksstaten en ny uppställning, och i enlighet
därmed har inkomstsidan i riksstaten för
budgetåret 1932—33 följ, utseende: A.
Egentliga statsinkomster, som fördelas på
tre huvudgrupper: skatter, uppbörd i statens
verksamhet och diverse inkomster. B. 1
n-komster av statens produktiva
fonder, vilka inkomster fördelas i fyra
huvudgrupper: statens affärsverksamhet,
statens aktier, statens utlåningsfonder samt s:s
fond av rusdrycksmedel. C. Andel i
riksbankens vinst. D. Riksgäldsko
n-torets inkomstmedel. E. I
anspråk tagna kapitaltillgångar.
F. Lånemedel. Under rubriken Skatter
upptagas: mantalspenningar, prästerskapets
till s. indragna tionde, skatt på inkomst,
förmögenhet och rörelse, automobilskattemedel
samt tullar och acciser. Till skatt på inkomst,
förmögenhet och rörelse räknas: inkomst- och
förmögenhetsskatt, extra inkomst- och
förmögenhetsskatt, utjämningsskatt,
utskiftnings-skatt, bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter samt stämpelmedel.
Acci-serna äro: accis på silke, tobaksskatt,
bränn-vinstillverkningsskatt, rusdrycksförsäljnings-medel, omsättnings- och utskänkningsskatt
på spritdrycker samt maltskatt. — I
Uppbörd i statens verksamhet ingår
en mängd avgifter av skilda slag, i riksstaten
uppräknade i 23 punkter, t. ex.
vattendom-stolsavgifter, avgifter för registrering av
motorfordon, avgifter för besiktning av
motorfordon, inkomst av myntning och justering,
kontrollstämpelmedel, bidrag till bank-,
sparbanks- och fondinspektionerna,
terminsavgifter från läroverken, totalisatormedel, fyr- och
båkmedel, lotspenningar, patent- och
varumärkes- samt registreringsavgifter. — Under
Diverse inkomster ingå bötesmedel,
inkomst av indragna sportler, vidare
intressemedel och kursvinster, bestående till
huvudsaklig del av uppbörd hos Riksgäldskontoret,
avbetalningar från Trafik-a.-b. Grängesberg—
Oxelösund m. m. En del smärre inkomster
under nämnda rubrik ha brukat sammanfattas
under benämningen Extra uppbörd. —
Statens affärsverksamhet bedrives av
postverket, telegrafverket, S. J., Statens
vatten-fallsverk, domänverket samt Statens
repro-duktionsanstalt. Statens aktier äro f. n. de i
Luossavaara-Kiirunavaara a.-b. samt de i a.-b.
Svenska tobaksmonopolet. Statens
utlåningsfonder äro f. n. 32. — I anspråk tagna
kapitaltillgångar utgöras i riksstaten för
budgetåret 1932—33 av bl. a. reservationer å anslag
för verkliga utgifter samt medel ur fonden
för statsskuldens amortering och ur
rus-drycksmedelsfonden. J. R. N.
Statsverkets kassafond inrättades genom
beslut av 1911 års riksdag i samband med den
då genomförda reformen beträffande
riksstaten (jfr Statsreglering, sp. 382).
Beslutet innebar, att den i rikshuvudboken
särskilt bokförda Fonden för
reserverade medel överfördes till
Statsverkets kassaförlagsfond. För den
fond, som bildades genom denna samman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
