Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statsverkets kassafond - Statsverksproposition - Statsvetenskap - Statsvetenskaplig Tidskrift för Politik, Statistik, Ekonomi - Stattena - Statuario - Statuarisk - Statuera - Statur - Status - Statut - Statutteorien - Staty, Stod, Bildstod, statyett - Statär - Stauder - Staufen, Hoher - Stauning, Thorvald August Marinus - Staupitz, Johann von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1
393
Statsverksproposition—Staupitz
394
slagning, upplades i rikshuvudboken ett
konto, benämnt s. Kassaförlagsfonden, som
på sin tid inrättats för att tillgodose
statsförvaltningens behov av rörelse- och
förlags-kapital, var länge bestämd till 15 mill. kr.,
vilket emellertid snart visat sig vara ett
alltför ringa belopp. Fonden för reserverade
medel var upplagd för utjämning av
statsregle-ringarna; ena året kunde överskott uppstå i
statsregleringen, andra året brist. Till
nämnda fond överfördes, med vissa undantag,
besparingar på riksstatens anslag ävensom, med
vissa undantag, överskotten på inkomsttitlar
utöver de i riksstaten beräknade beloppen. Då
en statsreglering visade brist, var meningen,
att bristen skulle fyllas ur fonden för
reserverade medel, vilken ju mottagit överskott,
som uppstått i andra statsregleringar.
Faktiskt kom emellertid denna fond icke att
användas i överensstämmelse med sitt syfte,
utan behållningen på densamma beräknades
regelbundet såsom tillgång i riksstaten. Så
sker däremot icke med s., ehuru man, då dess
behållning är relativt stor, brukar ta större
el. mindre belopp ur densamma för att stoppa
till häl i budgetens inkomstsida. Vid
reformens genomförande 1911 beräknade man den
behållning, som s. under goda tider borde
uppnå, till 40—50 mill. kr. 1 juli 1931 utvisade
kassafonden en behållning av 75,9 mill. kr.
1931 års riksdag hade emellertid tagit i
anspråk för finansiering av statsregleringen för
budgetåret 1931—32 31,980,000 kr.; återstod
i fonden 43,920,000 kr. Men genom nämnda
års statsreglering blev detta belopp starkt
reducerat, så att kassafonden vid ingången
av budgetåret 1932—33 endast uppgick till
13,268,332 kr. J. R. N.
Statsverksproposition, se Statsreglering.
Statsvetenskap, ofta bruklig benämning på
en grupp vetenskaper, som ha staten el. olika
sidor av densamma till föremål: statistik,
nationalekonomi, statsrätt, förvaltningsrätt,
finansvetenskap m. fl.
Statsvetenskaplig Tidskrift för Politik,
Statistik, Ekonomi uppsattes hösten
1897 av O. Alin, II. Blomberg, P. E. Fahlbeck
och C. A. Reuterskiöld, övertogs 1899 av
Fahlbeck ensam. Med 1918 upphörde Fahlbeck att
personligen utge tidskr., men samtidigt
tryggade han dess fortbestånd genom en donation
vid Lunds univ:s 250-årsjubileum,
Fahlbeck-ska stiftelsen, av vars kollegium (5 led.) den
fr. o. m. 1919 utgivits. Huvudred, är sedan
1922 prof. R. Malmgren. Rid.*
Statténa, se Hälsingborg, sp. 277.
Statua’rio, se Marmor 2, sp. 918.
Statuärisk, hörande till bildhuggarkonsten;
statyliknande.
Statuera, fastställa (straff till varning).
Statür, kroppsställning, gestalt.
Sta’tus, lat., stånd; ställning, läge;
förhållandet mellan en affärs tillgångar och
skulder. — Status quo, det tillstånd, vari
något för tillfället befinner sig. — Status
quo a n t e, tillstånd före något (t. ex. ett
krig).
Statut (lat. statütum, plur. statüta, av
sta-tu’ere, fastställa, stadga), stadga,
förordning. Med s. kan avses dels sådana
föreskrifter och normer, som gälla för
korporationer och föreningar, t. ex. universitetssta-
tuter, dels skriven lag, t. ex. de engelska
statutes (se Parlament, sp. 683). Rid.*
Statutteorien, den moderna internationella
privaträttens källa, har sitt namn därav, att
den urspr. avsåg en reglering av
tillämpningsområdena för de olika italienska
stadssamhällenas partikulärstadganden (statuta), vilka
modifierade den romerska rätten (jfr
Personalstatut). S. utvecklades i de glossac
och glossac glossarum till Corpus juris civilis,
som skrevos av de s. k. postglossatorerna,
främst Bartolus (se d. o.). Mot s. riktade
v. Wächters i Archiv für Civilistische Praxis
(1841) en nedgörande kritik. Rid.*
Staty, Stod, Bildstod, med
diminuti-vet s t a t y e’t t, skulpterad bild av person i
helfigur (jfr Byst). Ryttarstaty,
-statyett återger både häst och ryttare.
Alexander den stores guldstatär.
Statär, eg. »vikt», grekisk myntenhet, det
dubbla av myntviktsenheten drachme (se d. o.);
dess vikt växlar efter vikt- och
myntsystemet (eginetisk och eubeisk myntenhet förhålla
sig t. ex. som 100: 73). S. funnos av både guld
och silver. De av de makedoniska
konungarna Filip och Alexander den store slagna s.
(= 20 attiska silverdrachmer) blevo
världsmynt. M. Pn N-n.
Stau’der (ty. Stauden, halvbuskar), tuvade
stånd av fleråriga, örtartade, på kalljord
odlade växter. H. J. Dft.
Staufen [JtauTon], H o h e r, se II o h
en-s t a u f e n.
Stauning, T horvald August Marinus,
dansk politiker (f. 1873). Utbildades till
cigarrsorterare och var 1896—1908 ordf, i sin
fackförening. 1898—1910 var S. huvudkassör
i socialdemokratiska
förbundet, dess
»for-retningsförer» 1910—
24 och 1926—29. Från
1906 är han medlem av
folketinget och har
under de senaste tjugu
åren varit sitt partis
ledare. 1919—-24 var
S. ordf, i
borgerre-præsentationen i
Köpenhamn. 1916—20
tillhörde han
ministären Zahle, först
utan portfölj, från
1918 som socialminister. April 1924 bildade
han den första socialdemokratiska regeringen
i Danmark, i vilken han själv var minister
för handel, industri och sjöfart. Efter
folke-tingsvalen dec. 1926 avgick ministären, men
april 1929 bildade S. sin andra regering, i
vilken tre radikala upptogos; han är själv
minister för sjöfart och fiskeri. P. E-t.
Staupitz [Jtaü^its], Johann von, tysk
andlig (d. 1524). Blev 1503 prof, i Wittenberg
i bibelkunskap och var generalvikarie för den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
