- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 18. Snellman - Tatra /
395-396

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Staupitz, Johann von - Stauronotus - Stav - Staværn, Stavern - Stavanger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

395

Stauronotus—Stavanger

396

Utsikt över Stavanger.

reformerade delen av augustineremiternas
orden. Under en visitation i Erfurts kloster
hjälpte S. den om sin själs frälsning
förtvivlande munken Luther. S. gjorde honom till
prof, i Wittenberg, tog hans parti och måste
därför 1520 nedlägga sitt ämbete som
generalvikarie. Någon brytning med Rom ville han
dock icke. Som hovpredikant hos
kardinalärkebiskopen Matteus Lang i Salzburg
pressades han att träda ut ur sin orden och bli
abbot i benediktinklostret S:t Peter i
Salzburg, och 1523 drevs han i ett betänkande mot
Agricola att kräva inkvisition och
bestraffning av luteranerna. Dock bevarade han alla
Luthers skrifter och var väl i hemlighet
dennes anhängare till sin död. — Litt.: Monogr.
av A. Jeremias (1926); E. Wolf, »S. und
Luther» (1927). E. Nwn.

Stauronotus, zool., se Gräshoppor, sp.
1169.

Stav. 1. (Byggnk.) Listverk med rund profil.
Jfr Rundstav.

2. (Of t alm.) Se Näthinnan.

3. (Farm.) Läkemedel i form av en smal,
cylindrisk stång. Se Baciller 2.

4. (Träv.) Se Laggkärl.

Staværn, Staver n, se Fredriksvern.

Stava’nger, Norges till storleken fjärde
stad, säte för fylkesmannen i Rogaland fylke,
ligger på Jærens n. ö. ända, s. om inloppet
till Boknfjord (S. fjord); 46,780 inv. (1930).
Stadens äldsta delar ligga kring den från n.
inträngande viken Vågen. I s. resa sig här
bl. a. domkyrkan, påbörjad kort efter det
Sigurd Jorsalafare omkr. 1128 gjort S. till
biskopssäte och helgad åt S:t Svithun, samt
den forna biskopsgården Kongsgård (nu skola).
Längst i s. utbreder sig staden kring
Hille-vågsvatn, västerut vidtaga villakvarter fram
emot Mosvatn. I östra S. ligga stadens flesta
fabriker och arbetarkvarter. Viktigast är
konservindustrien, främst representerad av
den världsbekanta firman Chr. Bjelland & co.
S. har en flotta på 82,307 bruttoton (dec. 1931).
Järnväg leder till Egersund och Flekkefjord,
ångbåtsförbindelser uppehållas med in- och
utländska hamnar. S. har betydande handel,
stort museum och försökslaboratorium för
konservindustrien. I s. ligger Sole Nordsjöbad.

S. omtalas redan på 1000-talet men blev
av betydelse först som biskopssäte på
1100-talet. — Efter reformationen och
Kristian

Stavangers domkyrka: östpartiet och interiören.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 30 20:43:49 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdr/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free