Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stavanger - Stavanger amt - Stavanger bispedömme - Stavbakterier, Baciller - Stavby - Stave, Erik - Stavelse - Stavenow, Ludvig Vilhelm Albert - Stavhopp - Stavkarl - Stavkyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
397
Stavanger amt—Stavkyrka
398
sands (jfr d. o.) tillkomst gick S. tillbaka och
var 1686—90 berövat stadsprivilegierna. —
Litt.: R. Tveteraas, A. W. Brögger m. fl., »S.
1814—1914» (1914); A. W. Brögger, »S:s
his-torie i middelalderen» (1915). Ax. S.
Stavanger amt, se R o gal an d.
Stavanger bispedömme, upprättat på
1100-talet, upphävt 1682 men återupprättat 1925,
omfattar Rogaland fylke (6 prosterier och 60
pastorat 1930).
Stavbakterier, Baciller, se
Bakterier, sp. 730 ff.
Stavby, socken i Uppsala län, Olands härad;
66,25 kvkm, 867 inv. (1932). Kring Olandsåns
s. v. källarm odlad bygd, f. ö. skogs- och
kärrmarker. 1,718 har åker, 3,910 har
skogsmark. Egendomar: Lydinge och Husby.
Ingår i Tuna och S. pastorat, Ärkestiftet, Olands
och Frösåkers kontrakt.
Stave, Erik, teolog (1857—1932). Var
prof, i (G. T:s) exegetik i Uppsala 1900—22
och domprost 1917—22. Under bittra strider
och häftiga angrepp banade S. vägen för den
fria kritiska
bibelforskningen i Sverige.
Hans litterära
verksamhet var mycket
livlig och omfattade
förutom ett par
utmärkta vetenskapliga
undersökningar (»Über
den Einfluss des
Parsismus auf das
Juden-thum», 1898,
»Källorna till 1526 och 1541
års öfvers. af N. T.»,
1893 och 1896) en lång
rad läroböcker för det
teol. studiet (t. ex. »Inledning till gamla
testamentets kanoniska skrifter», 1912, 2:a uppl.
1920, »Israels historia», 1916, ny uppl. 1931,
»Israel i helg och söcken», 1919, ny uppl. 1928)
och för skolans kristendomsundervisning,
talrika populära exegetiska och bibelteologiska
arbeten samt art. i Nordisk Familjeboks 2:a
uppl. Han utgav Bibelforskaren 1901—20. S.
var led. av kyrkomötena 1908—23. A. Fr.
Stavelse, den ljudmassa, som ligger emellan
två hörbarhetsminima. Det ljud, som uppbär
en s:s hörbarhetsmaximum, kallas s o n a n t,
de övriga konsonanter.
Stävenovv [-åv], Ludvig Vilhelm Albert,
universitetslärare, historiker (f. 1864 12/io).
Blev docent i historia i Uppsala 1890, fil. dr
1891, prof, i historia och statskunskap vid
Göteborgs högskola
1895, var högskolans
rektor 1909—14, prof,
i historia vid Uppsala
univ. 1914—29 och
univ:s rektor 1918—
29. Led. av Vet.-akad.
(1919). S:s
författarskap präglas av
grundlig forskning, djup och
på samma gång klar
uppfattning av de
historiska problemen
samt förnäm stilkonst.
Främst har han
syss
lat med det svenska 1700-talet, bl. a. i »Om
riksrådsvalen under frihetstiden» (1890; akad.
avh.) och den ypperliga översikten
»Frihetstiden» (1898; 3:e uppl. 1921) samt
»Frihetstiden» i »Sveriges historia intill tjugonde
seklet» (1903; i bearb. skick i Heeren-Ukerts
samling under titeln »Geschichte Schwedens 1718
—72», 1908) och (1922) i omarb. uppl. av
samma verk (denna senare uppl. redig, av E.
Hil-debrand och S.). Den gustavianska tiden har
han behandlat i nyssnämnda samlingsverk
(1905; ny uppl. 1925), i översikten »Konung
Gustaf III» (1901; 2:a uppl. 1910) och i
specialarbeten, t. ex. »Bidrag till den
gustavianska tidens författningshistoria», 1—3 (i
Uppsala Univ:s Arsskr. 1918—23). I »Cambridge
modern history», 12 (1910), har S. skildrat
Skandinaviens historia 1872—1909. S. har
även skrivit historiografiska framställningar
(i Göteborgs Högskolas Årsskr. 1913 och Hist.
Tidskr. 1931). — På S:s 60-ärsdag tillägnades
honom festskriften »Historiska studier».
Ehd. (G. J-n.)
Stavhopp.
Stavhopp, idrottsövning, tillhör gruppen
hopp inom fri idrott (jfr Idrott). Den vid
s. använda staven skall vara av trä el.
bamburör och får ha vilken längd och
tjocklek som helst. Numera förekommer s. endast
på höjd, förr även på längd.
Svenska rekord: 1906 345 cm, B. Söderström;
1907 351,5 cm, dito; 1908 353 cm, dito; 1909 355
cm, B. Uggla; 1910 360 cm, dito; 1912 382 cm, dito;
1913 385 cm, K. Gille; 1916 386 cm, dito; 1917 388
cm, C. Hårleman; 1921 390 cm, L. Tirén; 1928 392
cm, H. Lindblad; 1929 400 cm, dito; 1930 403 cm,
dito; 1930 410 cm, dito; 1931 413 cm, dito. —
Världsrekord: 1904 366 cm, M. Lannahan, U.
S. A.; 1905 376 cm, Gonder, Frankrike; 1906 378
cm, Sanse, U. S. A.; 1908 385,s cm, A. C. Gilbert,
U. S. A.; 1910 393 cm, L. S. Scott, U. S. A.; 1912
401,8 cm, M. S. Wright, U. S. A.; 1919 405,3 cm,
F. K. Foss, U. S. A.; 1920 409 cm, dito; 1922 412
cm, Ch. Hoff, Norge; 1923 421 cm, dito; 1925 425
cm, dito; 1927 426,5 cm, S. W. Carr, U. S. A.; 1927
426,7 cm, dito; 1928 430 cm, L. Barnes, U. S. A.;
1932 431 cm, W. W. Miller, U. S. A.; 1932 438 cm,
B. Graber, U. S. A. — Om svenska insatser i s. vid
olympiska spelen se tabell vid d. o. Å. S—n.
Stavkarl, äldre ord för tiggare.
Stavkyrka, träbyggnad av resvirke, vars
konstruktiva skelett utgöres av ett system
av ramar. Väggarna bildas av i dylika ramar
insatta, vertikalt ställda, sammanfalsade
plankor, stavar. Beteckningen s. avser eg. blott
byggnadssätt i de medeltida norska
träkyrkorna men nyttjas även om andra träkyrkor
med besläktad konstruktion. I Greenstead i
Essex i England står en s., antagl. uppf. 1013,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
