Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
419
Steinmann—Steklar
420
framför allt bilder från de yttre
bulevar-derna och typer av samhällets bottensats.
I en mängd teckningar (i Gil Bias, Mirliton,
Simplicissimus m. fl.), i illustrationer (bl. a.
till »Crainquebille» av Anatole France), i
litografier och raderingar skildrade han sedan
samhället med utomordentlig skärpa och
karaktär, än med besk humor, än med gripande
allvar. 1 målning skildrade S. samma värld
som i sina teckningar: »Absint», »Beau soir»,
»Les midinettes». Hans affischer blevo med
rätta högt skattade. lian utförde även
dekorativa målningar och skulpturer. G-gN.*
Steinmann, Peter Frederik, dansk
militär (1812—94). Deltog i de båda slesvigska
krigen (se Danmark, sp. 472 f.) och var
efter förlusten av Als en kort tid dansk
överbefälhavare 1864. Han var sedan i två
omgångar kommenderande general i Jylland och
1874—75 krigsminister.
Steinmetz [ty. uttal /täFnmäts, amerik.
stäl’nmits], Charles Proteus,
tysk-amerikansk elektrotekniker (1865—1923). Kom
efter studier i Berlin och Zürich 1890 till
U. S. A. och anställdes vid General electric
company i Schenectady såsom konsulterande
ingenjör. Vid sidan av en banbrytande
praktisk verksamhet utvecklade S. ett rikt och
för elektroteknikens utveckling särskilt
betydelsefullt författarskap. 1902 blev han prof,
i elektroteknik vid Union university. — S.
angav den »symboliska metoden», varigenom
växelströmsproblemen kunna behandlas
bekvämt och överskådligt, samt gjorde
banbrytande utredningar rörande växelströmmens
transformering och kraftöverföringen på stora
avstånd m. m. Bg.
Steinmetz [J*tal’nmäts], K ar 1 Fr ied rich
von, preussisk militär (1796—1877). Deltog i
alla preussiska fälttåg 1813—70, i kriget med
Österrike 1866 som armékårschef, i
fransktyska kriget som chef för 1 :a armén. Han
avgick redan sept. 1870 och var en kort tid
generalguvernör i Posen och Schlesien.
Generalfältmarskalk 1871.
Steinsehneider [JtäPnJnäidarl, Moritz,
österrikisk orientalist (1816—1907), rektor för
judiska flickskolan i Berlin. Bland S:s många
skrifter må nämnas »Die hebräischen
Ueber-setzungen des Mittelalters und die Juden als
Dolmetscher» (1893) och »Die
Geschichtslitte-ratur der Juden in Druckwerken und
Hand-schriften zusammengestellt», I (1905). S. var
sin tids förnämsta auktoritet inom den judiska
bibliografien och litteraturhistorien. K. V. Z.*
Steinthal [JtäFntäl], II e y m a n n, tysk
filolog (1823—99). Var sedan 1863 prof, i Berlin.
S. anslöt sig till W. v. Humboldts
språkfilosofi; han bevisade språkens oberoende av de
logiska formerna. Skr.: »Der Ursprung der
Sprache» (1851), »Grammatik, Logik,
Psycho-logie» (1855), »Abriss der Sprachwissensehaft»
(1871—93) m. fl. R-n B.
Steinway [staFncoéT], urspr. S t e i n w e g,
tysk pianobyggarfamilj, som först verkade i
Braunschweig, sedan i New York.
Heinrich Engelhard S. (1797—1871)
utvandrade till Amerika 1850, där han jämte fyra
söner grundade New Yorkfirman Steinway and
sons, som intar en internationell rangplats.
Braunschweigfirman (Gebr. Grotian Steinweg)
har i Tyskland fortsatt flygeltillv. T. N.
Stek, sjöv., stundom Bänd, det slag av
fastgöring av en tågända till ett rundhult
m. m. el. till ett annat tåg, som nyttjas, då
tågändan lätt må kunna losstagas (»stickas
av»). Vanliga s. äro: timmerstek (a), mulstek
(b), gårding- el. ankarstek (c), röringstek (d),
fiskarstek (e), enkelt och dubbelt pülstek (f, g),
enkelt och dubbelt skotstek (h, i), trumpet (k),
kabelstek med pålstek (l), kabelstek med
halvslag och bänsel (m), vanligt (eng.) kahelstek
(n), grönlandstek (o), nackstek (se P å s 1 a
g-n i n g). ö-g.
Stekelbockar, zool., se Långhorningar,
sp. 462.
Stekelfjärilar, dets. som glasvingar (se d. o.).
Stekelflugor, Conöpidae, omfatta brokigt,
i gult, rött och svart färgade, mer el. mindre
getiuglika former med smal bakkropp; de
äro flitiga blombesökare. Äggen läggas på
humlor, bin, getingar m. fl., i vilkas bakkropp
larverna genomgå sin utveckling. 1. T-dh.
Stekenjokk, se Lappland, sp. 777, och
Statsgruvefält.
Steklar, Hymeno’ptera, insektsordning, som
utmärkes genom fullständig metamorfos, två
par hinnaktiga vingar samt mundelar, vilka
äro på en gång bitande och sugande el.
slickande. Huvudet är med smal hals fäst på
prothorax och mycket rörligt. Fasettögonen
äro mycket stora. Mellan dem finnas nästan
alltid små punktögon. Antennerna äro
tråd-el. borstlika, sällan tjockare mot spetsen, hos
växtsteklarnas hanar ibland kammade,
antingen obrutna och mångledade el. brutna,
med lång basaldel (skaft), överkäkarna äro
i allm. bitande (hos bina sakna de dock
tänder och tjänstgöra som modellerpinnar vid
vaxarbetet). En stark förlängning av de
bitande mundelarna till ett tung- el.
snabellik-nande organ är vanlig hos blombesökande for-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
