Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stenkol - Stenkolsflöts - Stenkolsformationen, Stenkolssystemet - Stenkolstjära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
439
Stenkolsflöts—Stenkolstjära
440
Flyktiga ämnen, vatten och askhalter samt värmevärden
för olika kolsorter (medelvärden).
Brännbar substans
Vattenfritt prov Prov i inlämningstillständ
Stenkolens beteckning [-Flyktiga-] {+Flyk- tiga+} ämnen % [-Kalori-metriskt värmevärde-] {+Kalori- metriskt värme- värde+} kgkal Aska % [-Kalori-metriskt värmevärde-] {+Kalori- metriskt värme- värde+} kgkal Vatten % Aska % Effektivt
värmevärde kgkal
South Wales, antracit ...................... 6,1 8,630 4,6 8,230 1,8 4,5 7,880
» » stora kol ................... 14,o 8,630 6,3 8,090 1,4 6,2 7,760
» » småkol ............................. 12,3 3,600 11,7 7,590 2,o 11,5 7,240
South Yorkshire, stora kol ................... 37,4 8,260 6,2 7,740 6,6 5,8 6,950
» » småkol ............................. 38,o 8,140 8,8 7,430 12,0 7,7 6,240
Durham, stora kol ............................. 36,3 8,510 8,2 7,820 2,4 8,0 7,360
» småkol ............................... 38,1 8,310 16,3 6,950 3,8 15,7 6,420
» koks- och gaskol ............... 34,1 8,480 10,6 7,580 2,o 10,4 7,170
Northumberland, stora kol ................... 38,3 8,230 9,6 7,440 7,7 8,9 6,590
» småkol ......................... 39,6 8,060 19,3 6,500 9,5 17,5 5,600
Skotska, stora kol ............................ 40,5 8,000 8,3 7,330 10,7 7,4 6,250
» småkol ...................................... 40,6 7,920 12,0 6,970 12,7 10,5 5,790
Westfaliska »gasflamkol», stora kol ........... 32,8 8,470 7,4 7,850 4,2 7,1 7,250
» småkol ...................................... 36,o 8,280 10,2 7,430 8,5 9,3 6,500
Oberschlesiska, stora kol ..................... 37,6 8,080 5,9 7,600 5,9 5,5 6,890
» småkol ....................... 39,2 8,000 9,o 7,280 7,1 8,4 6,470
Skånska stenkol n:r I ...................... 41,0 7,610 14,6 6,500 16,5 12,2 5,140
» » » II ......................... 40,9 7,600 20,3 6,060 16,4 17,0 4,770
ha låg stybbhalt, förekomma i likformiga,
medelstora stycken, ge kort el. medellång
låga, vara icke el. endast obetydligt bakande
samt ge ringa mängd aska med så hög smpt,
att den icke förslaggas till slaggkakor.
Gasrika s. brinna ofullständigt, sota och
ge svart rök i vanliga ångpanneeldstäder. För
ernående av fullständig förbränning erfordras
stora fyrrum och införande av sekundärluft.
Starkt bakande s. (bak-kol) kunna icke
brännas på vanlig rost, ty de svälla och sintra
ihop, så att luftgenomgången i fyren hindras.
De kunna emellertid brännas på kedjeroster
och vissa mekaniska planroster.
Mycket stybbiga småkol brännas bäst på
trapprost.
2. Bunkerkol skola vara rökfria,
således ge obetydlig gasmängd, vara hårda,
tända och brinna lätt och i övrigt fylla
samma fordringar som ångkol.
3. Smide s- och fabriksko 1.
Smi-deskol böra vara i tillräcklig grad bakande,
ge lysande, reducerande låga, få icke slagga
och måste ha låg svavel- och fosforhalt.
Lämpligast äro harpade, icke slaggande kokskol i
form av nöt- el. småkol.
4. Till värmealstring för andra
ändamål än ångpannedrift förbrukas s. i
industrier, ss. cement-, porslins- och
ler-varufabriker samt kalkbruk. Härvid
användas s. dels i ugnar för innereldning, t. ex.
roterande cementugnar och schaktugnar för
kalkbränning, dels i flamugnar, ss.
porslinsugnar. Till innereldning torde de flesta
kolsorter kunna användas, ehuru antracitiska
torde vara mest lämpliga. Viktigast är, att
askan är svårsmält och att den har sådan
sammansättning, att den icke förorenar
bränngodset. I cementugnar kan askan ingå i
ce-mentet. Till flamugnar äro långflammande
gaskol lämpligast.
5. Hushålls- och kaminkol
förbrännas i regel med minskad lufttillförsel. De
böra därför vara lätta att tända och brinna
utan att ryka el. sota. Vidare få dessa kol
icke stybba el. damma vid påfyllningen, och
askan skall vara tung, så att den icke flyger
omkring vid skötseln av eldstaden. Bäst för
detta ändamål äro antraciter, antracitiska och
semibituminösa s.
6. K o k s k o 1 skola ge högt utbyte av en
tung, hållfast koks med lägsta möjliga ask-,
svavel- och fosforhalt. Kolet måste vara
bi-tuminöst men icke gasrikt samt väl bakande
utan att pösa upp.
7. G a s k o 1 skola ha lika egenskaper som
kokskol men vara mera gasrika, så att de ge
stor mängd lysgas med tillräckligt högt
värmevärde och samtidigt en säljbar koks.
8. Generatorkol måste vara magra och
ej bituminösa, så att gasen icke förorenas av
större mängder svårförgasbar tjära, som
dessutom sätter igen ledningar, ventiler, spjäll o.
dyl. De få icke baka el. sintra, och askan får
icke slagga; i annat fall kan generatorn sättas
igen el. förbränningen bli ojämn, så att
gasalstringen blir otillfredsställande. Bästa
generatorkol äro därför såväl magra, gasrika s. som
antracit och antracitiska kol. Jfr
Stenkolstjära. — Litt.: E. Norlin, »S.» (1927). E-tN-n.
Stenkolsflöts, se Flöts och Stenkol.
Stenkolsformationen,
Stenkolssyste-m e t, geol., se Karbonsystemet.
Stenkolstjära, svart, i tunt skikt grå- el.
brunsvart, oljig, mer el. mindre segflytande
massa av karakteristisk lukt och med spec. v.
vanl. mellan 1,1 och 1,3. Den är till största
delen löslig i bensol. Återstoden utgöres av fritt
kol, som ger s. dess svarta färg. S. reagerar
alkaliskt på grund av sin ammoniakhalt, till
skillnad från trätjäran, som reagerar surt. I
kemiskt hänseende utgöres s. till övervägande
del av cykliska föreningar. — S., en av den
kemiska storindustriens förnämsta produkter,
bildas vid torrdestillering av stenkol och
erhålles numera i stor mängd som biprodukt vid
beredning av lysgas (se d. o.) och vid
koksverk (se Koks). I förädlad form har den
möjliggjort de moderna läkemedels-,
färgämnes-, luktämnes- och sprängämnesindustrierna.
— Sannolikt uppstår s. delvis genom pyrogen
kondensation av i stenkol förekommande
ali-fatiska kolväten (se Kolväten, sp. 1008).
Om stenkolen däremot upphettas endast till
omkr. 500° C, sönderdelas stenkolens olika
beståndsdelar endast delvis. Den härvid
erhållna s. kallas lågtemperaturtjära
(se d. o.). — S:s egenskaper och
sammansättning äro mycket beroende av systemet hos
de retorter el. ugnar, i vilka den framställts,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
