Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
Stenkyrka—Stenografi
444
Stenkyrka, socken i Bohuslän, Tjörns härad,
omfattar mer än halva Tjörn (se d. o., med
karta); 70,oi kvkm, 3,985 inv. (1933). 1,455
har åker, 381 har skogsmark. I S. Skärhamns
och större delen av Blekets
municipalsamhäl-len. Vid Tyft Billströmska folkhögskolan.
Tuberkulossjukstuga för Tjörn. Ingår i S.,
Klövedals och Valla pastorat i Göteborgs stift,
Orusts och Tjörns kontrakt. I jordeboken
räknas även Rönnäng och Klädesholmen till S.
Stenkyrka, socken i Gotlands n. härad, på
n. v. kusten; 56,04 kvkm, 715 inv. (1932).
Skogsplatå med brant klintkust och
raukbild-ningar. 1,406 har åker, 3,026 har skogsmark.
Pä Klintens krön Stenkyrkehuks
viktiga blänkfyr (gr. 1885; 17,000 Ilefnerljus).
Från S. stamma Stenkyrkeäpplena. Ingår i
S., Tingstäde, Martebo och Lummelunda
pastorat i Visby stift, Norra kontraktet. —
Kyrkan, som har tvåskeppigt långhus och torn i
v., blev i sitt nuv. skick färdig under
1200-talet. I murarna lämningar av en äldre kyrka.
Stenkyrkehuk, se Stenkyrka.
Stenkärna, paleont., se Fossilisation,
sp. 853.
Steninal, geol., se Klappersten.
Stenman, Gösta Herman, finländsk
konsthandlare (f. 1888). Blev student 1908
och verkade först som journalist i Helsingfors
(bl. a. Finska notisbyrån). S. kom därunder
i beröring med radikala, okända
konstnärskretsar och öppnade 1913 en blygsam
konsthandel i Helsingfors, som utvecklades till S:s
konstpalats (1919—27), Nordens största i sin
art. Ilan banade väg för nya konstnärer
(Sal-linen, Aaltonen) och fäste uppmärksamheten
vid äldre, förbisedda (Churberg, Schjerfbeck).
1919—21 utkom S:s konstrevy. Från 1927 har
han verkat som konsthandlare på den
internationella marknaden och har tack vare sin
kunnighet och kombinationsförmåga gjort
märkliga fynd av äldre konst. S:s privata
samling innehåller den största existerande av
modern finländsk konst; jfr N.-G. Ilahl,
»Samling G. S., Finländsk konst» (1932; 408 n:r).
S. har donerat till museer i Stockholm, Oslo
och Hamburg. N.-G. H.
Stenmård, zool., se Mårdsläktet.
Steno, Nicolaus (eg. Niels S t e e
n-sen), dansk naturforskare (1638—86).
Studerade anatomi i Köpenhamn för Th.
Bartho-lin (se d. o.) och senare i Leiden. Då S:s försök
att vinna anställning
i hemlandet korsades
av Bartholin, begav
han sig ånyo på resor
och hamnade slutligen
i Florens. Där liksom
överallt högt
uppburen för sina lysande
forskarbragder, lät
han slutligen
omvända sig till
katolicismen, prästvigdes och
blev 1683
general-vikarie i n.
Tyskland. Genom våldsam
askes förkortade han sitt liv. Som anatom
vann S. rykte främst för sina
körtelundersökningar: spott- och tårkörtlarnas utförsgångar
upptäcktes av honom. Även som muskelana-
tom gjorde han värdefulla inlägg, särskilt på
muskelmekanikens område. Se hans »De
mus-culis et glandulis» (1664) och »Elementorum
myologiae specimen» (1667). Främst skall
dock S. ihågkommas som en av geologiens,
paleontologiens och kristallografiens (se dessa
ord och R o m é de IT s 1 e) föregångsmän.
Han påvisade, att fossilen voro resier av
levande varelser, studerade
jordavlagrings-fenomenen och gjorde utkast till en
geologisk periodindelning. Då hans rön icke ville
stämma med kyrkoläran, lämnade han
ämnet, hans »Prodromus» (1669) blev blott ett
fragment. S:s »Opera philosophica» äro utg.
av V. Maar (2 bd, 1910). Monogr. av A. D.
Jörgensen (1884). 1933 utkom bd I av
»Ste-noniana» (utg. av V. Meisen och K. Larsen;
med biogr.). E-k N-d.
Stenografi, Snabbskrift (eng.
short-hand, ty. Kurzschrift), eg. sammanträngd
skrift (av grek. steno’s, trång, och gra’fétn,
skriva), skriitsystem, tillräckligt korta och
lättskrivna för att möjliggöra ordagrant
upptecknande av muntligt föredrag.
Hos forntidens greker har man funnit spår
av stenografiska tecken, men närmare känner
man den romerska snabbskrift, som uppställts
av en Ciceros f. d. slav, Tiro, och vilken redan
år 63 f. Kr. kom till användning inom
romerska senaten. Dessa s. k. T i r o s noter,
vilka i sin slutliga form räknade bortåt 13,000
ordbeteckningar, fingo en avsevärd spridning
inom Romerska riket men övergingo nåder
medeltiden till att användas endast för
anteckningar och avskrifter.
I England offentliggjorde 1588 T. B r i g h t
ett system, även det med beteckningar för
o r d, som användes av de s. k.
tjuvstenogra-fer, vilka under pågående föreställningar för
förläggares räkning upptecknade flera av
Shakespeares dramer i dessas första upplaga.
Den moderna stenografiens fader blev
emellertid John W i 1 1 i s, som 1602 gav ut ett
system, där det icke längre gällde att
beteckna ord utan i stället bokstäver el. ljud
och vars tecken voro grundade på geometriska
former. I de s. k. gammalgeometriska
systemen betecknas vokalerna sinnebildligt
(symboliseras) genom att ordbilderna delas med
efterföljande orddelar i olika ställningar.
I de nygeometriska (John Byrom, 1720)
betecknas vokalerna medelst fristående
punkter i olika ställningar, medan själva de
kon-sonantiska ordbilderna skrivas
sammanhängande. De »geometriska» systemen leva ännu
i våra dagar i England, Frankrike och flera
andra länder. Under åren närmast före 1834,
då Gabelsbergers (se d. o.) lärobok
offentliggjordes, framförde emellertid denne
åsikten, att det icke enbart gäller att söka efter
de kortaste tecknen utan är ännu
viktigare att finna de lättast skrivna,
vilka äro att hämta ur vanliga skriftens
särdrag (s. k. kursiva system), och honom följde
utan tvekan de germanska och slaviska
folken. Hos Gabelsberger och de flesta av hans
efterföljare, däribland S t o 1 z e, symboliseras
vokalerna genom konsonanttecknens olika
höjdställningar med el. utan tryckning, under
det att hos andra bokstavlig vokalbeteckning
användes.
I England med dess kolonier och i Förenta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
