Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stenografi, Snabbskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
445
Stenografi
446
Gabelsbergers system.
Arends’ system.
Reuters system.
I de ovanstående skriftproven återges följande text:
Korthet och snabbskrivenhet äro onekligen viktjga
egenskaper hos stenografien, men av fullt ut lika
stor betydelse är tillförlitligheten och tydligheten, och
där den saknas, har man jntet egentligt gagn för
det praktiska livet av kunskapen i stenografi. Det
system, som visar sig bäst motsvara anspråken på
tydlighet, skall därför i längden komma att stå som
segrare i striden mellan de olika metoderna.
staterna, där P i t m a n s (se d. o.) system
varit nästan allenahärskande under mer än ett
halvt sekel, synes nu Gr eggs halvkursiva
system (1888), som varken använder
»tryckning» el. olika höjdställningar som
skiljemärke, vara på god väg att bli enhetssystem,
om man bortser från äldre yrkesstenografer,
vilka allmänt äro pitmanianer. 1 Frankrike
är system D u p 1 oy é (1867) det mest
använda, ehuru i Paris system Pré v os t - De la
u-nay (1878) är det härskande. Även finnas
anhängare av system A i m é - P a r i s, som i
fransktalande Schweiz icke utan framgång
tävlar med system Duployé.
1 Tyskland, där Gabelsbergers och
Stolze-Schreys system varit de mest
spridda, ha systemstriderna varit häftigare
än i något annat land. Efter fruktlösa försök
att på frivillighetens väg komma till enhet
ingrep riksregeringen, vilket ledde till att
1924 ett sammanjämkningsförslag
förklarades vara tyskt enhetssystem. Delta beslut
mottogs välvilligt av gabelsbergarna. som
fingo behålla mycket av det egna systemet,
under det att andra, framför allt
stolze-schreyaner och v. Kunowskis anhängare,
fortfarande kämpa för sina system. 1 Italien
blev N o e s övers, av Gabelsbergers system,
som länge haft största spridningen, 1928 på
Mussolinis befallning »enhetssystem». I
Finland är Gabelsbergers system nästan
allenahärskande, i Norge h. o. h. 1 Danmark ha
systemen Gabelsberger och Worms (Schrey)
länge stått jämstarka, det förra mest spritt
i Köpenhamn, det senare i övriga Danmark.
Sveriges förste stenograf var Johan 8wan,
adlad Swanhielm, som i England lärt sig
Sheltons system och 1Q71—88 fört
stenografiska anteckningar vid riksrådets
sammanträden. 1690 (1691) gav frih. Äke Rålamb
ut en lärobok i samma system. Först sedan
ridderskapet och adeln 1823 utfäst ett pris
»för den adelsman, som förskaffat sig
färdighet i snällskrivning», började man på allvar
intressera sig för den stenografiska konsten,
och 1829 offentliggjorde F. O. S i 1 f v e
r-stolpe och L. J. II i e r t a de system, med
vilka de tävlat och fått dela riddarhusets
pris. Båda dessa system voro grundade på
franska original. Samtliga »geometriska»
system försvunno i och med överförandet till
Sverige 1855 av Gabelsbergers »kursiva»
snabbskrift, vilken under ett kvarts sekel
blev i det närmaste allenahärskande. Sedan
Arends’ (se d. o.) system 1880 vunnit
insteg, började gabelsbergarna snart förlora
sin starka ställning, mycket beroende på
energien och skickligheten hos de unga
Arends-ska ledarna — först och främst Conrad
Lundgren (se d. o.), övers, av Arends’
system utfördes under uppfinnarens
medverkan av Erik Bergsten och anses i flera
avseenden överträffa originalet. När så O. W.
Mel in (se d. o.) 1892 offentliggjorde sin
»Förenklad snabbskrift», grundad på
omfattande undersökningar av ljuds och
ljudsammansättningars förekomst i svenska
språket, samt med ren bokstavlig vokalbeteckning,
dröjde det ej länge, förrän de äldre systemen
fingo lämna plats för densamma. Inom
affärsvärlden, där minst 95 % kontorsstenografer
av svensk nationalitet äro melinare, torde
Melins system.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
