- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 18. Snellman - Tatra /
477-478

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

477

Stiftelsen för gamla tjänarinnor— Stig Andersen

478

kontroll el. på grund av sin begränsade
uppgift el. ringa omfattning (ej över 5,000 kr.)
el. annat särskilt skäl ansetts böra
undantagas från lagens regler. Tillsynen är
anförtrodd åt K. B., som jämväl äger fastställa
stadgar för s. och vid behov ingripa i s:s
förvaltning.

Tillgänglig statistik över s. i Sverige finnes
icke för senare tid än 1910. Den då
uppgjorda beräkningen (framlagd 1917) utvisade
12,629 s. med sammanlagd förmögenhet av
329,5 mill. kr. och utdelning till belopp av
12,8 mill. kr. Icke mindre än 4,000 s. hade
emellertid, var för sig, förmögenhet under 1,000
kr.; endast hos envar av 39 s. översteg den
1 mill. kr. Mer än hälften av alla s. (7,552)
förvaltades av kommunala myndigheter el.
verk. Störst bland s. är Nobelstiftelsen (se
d. o.). Jfr »Svenska kulturfonder», utg.
genom Längmanska fonden (1931). C. G. Bj.

Stiftelsen för gamla tjänarinnor i
Stockholm, gr. på enskilt initiativ 1883, har till
uppgift att bereda fri bostad, tillfällig
sjukvård och pensioner åt gamla tjänarinnor i
Stockholm. 1 jan. 1933 utgjorde antalet på S:s
hem (invigt 1914) intagna 95, och tillgångarna
uppgingo till något över 3 mill. kr. E. Spr.

Stiftelsen för Sverige och kristen tro, ett
på initiativ av bruksägaren E. A. Kjellberg
(se Kjellberg, svensk släkt) 1915 grundat
samfund, vars uppgift är »att verka för
uppväckande och stärkande av kristen tro och
fosterlandskärlek». S. har särskilt inriktat
sig på apologetisk verksamhet i form av
föredragsserier, utgivande av skrifter,
understödjande av religiöst och etiskt arbete m. m. I
dess verksamhet ha deltagit bl. a. N.
Söderblom, E. Eidem, E. Rodhe, G. Aulén, T.
Andræ, K. B. Westman, T. Bohlin och A.
Runestam. E. Spr.

Stiftelsen Kronprinsessan Margaretas
minnesfond, bildad 1920 av medel, som insamlades
av svenska kvinnor efter kronprinsessan
Margaretas bortgång, har till uppgift att
understödja social och välgörande verksamhet.
Kapitalet var 1932 omkr. 1,600,000 kr. E. Spr.

Stifter [JtPft-], Adalbert, österrikisk
författare (1805—68). Var lärare och 1850—
65 skolråd. S. samlade sina idyller och
berättelser i »Studien» (6 bd, 1844—50) och
»Bunte Steine» (2 bd,
1852) samt skrev två
stora romaner, »Der
Nachsommer» (3 bd,
1857) och »Witiko» (3
bd, 1864—67).
Stämning och utsökt
skildring av landskap och
natur utmärka S. I
motsats mot den
samtida tendentiösa
tyska litteraturen var
S:s verk främst
ägnat åt mikroskopisk
psykologisk skildring;

hans stil är allvarlig och sträng. Av A. Sauer
m. fl. är sedan 1901 en uppl. av S:s saml.
verk under utgivning. — Monogr. av J.
Bindt-ner, O. Pouzar och H. Hajek (alla 1928). R-n B.

Stiftsadjunkt, en för speciella kyrkliga
uppgifter inom ett stift (kyrklig
ungdomsverksamhet och sjömansvård, arbete bland
värn

pliktiga etc.) förordnad präst med avlöning
från kyrkofonden. S., vilka förordnas av
biskopen, finnas f. n. i samtliga stift, tills. 39,
och förordnades f. ggn 1924. E. Spr.

Stiftsband, dets. som indigenat (se d. o.).

Stiftsbibliotek finnas i de flesta
stiftsstäder. Störst är Linköpings stifts- och
lands-bibliotek (se d. o.).

Stiftsjungfru, Stifts fröken, se
Jungfrustift och Vadstena adliga
jungfrustift.

Stiftsjägmästare, se
Skogslagstift-n i n g, sp. 1134, och Boställen, suppl.

Stiftsmatrikel, förteckning över
prästerskapet, ecklesiastika beställningar, löneförmåner
o. dyl. inom ett stift vid en särskild
tidpunkt. Bibliogr. över svenska s. finnes i S.
Ågren, »Svensk biografisk uppslagslitteratur»
(1929); sedan denna utgavs, har tillkommit
G. Stenvall, »Växjö stifts matrikel» (1930).

Stiftsmöte, frivillig sammankomst av präster
och lekmän inom ett stift på kallelse av
stifts-chefen. Det första s. sammanträdde i Kalmar
1906, det andra i Lund 1908. S. har blivit en
hävdvunnen institution i alla stift utom
Göteborgs. S. sammanträda i regel vartannat år
och utgöras dels av särskilt utsedda försam-’
lingsombud, den beslutande korporationen,
stiftsstämman, dels av övriga deltagare, såväl
lekmän som präster. De flesta stiftsstämmor
utse stiftsråd som förberedande och
verkställande organ. Dessa ha i vissa fall också
upptagit självständig verksamhet på
ungdomsvårdens, diakoniens och församlingsvårdens
områden. I Linköpings stift motsvaras
stiftsstämman av stiftssynoden. Y. Br.

Stiftsnämnd, se Skogslagstiftning,
sp. 1134, och Boställen, suppl.

Stiftsråd, se Stiftsmöte.

Stiftssekreterare, sedan 1928 titel på chefen
för domkapitelsexpeditionen; s. kallades
tidigare konsistorienotarie. S. utnämnes av K.
m:t efter förslag av domkapitlet. För
kompetens fordras att ha avlagt jur. kand.-examen.
S. bereder domkapitlets ärenden, vårdar dess
arkiv och är redogörare för domkapitlets och
stiftsnämndens medelsförvaltning. M. Å.

Stiftssynod, se Prästmöte och
Stiftsmöte.

Stiftstidning, publikation för ett stifts
ecklesiastika nyheter, närmast avsedd för
prästerskapet. S. har från slutet av 1700-talet
utgivits i alla stift (utom Luleå) under längre
el. kortare perioder. F. n. utges blott
månadsskriften Växjö Stifts-Tidningar, gr. 1776,
och Göteborgs Stiftstidning, gr. 1789, 1907
förvandlad till en högkyrklig veckotidning,
sedan 1918 redigerad av I. D. Rhedin (se d. o.).

Stig, se Kol mått.

Stig Andersen. 1. Marsk Stig, dansk
adelsman (d. 1293); om släkten se H v i d e 2.
Förde såsom marsk den danska här, som Erik
Klipping sände till Sverige 1275. S. utpekades
som huvudmannen för mordet på konungen
1286 och blev med åtta andra förklarad
fredlös. Han byggde därefter en borg på Hjelm
och härjade på de danska kusterna.
Folkvisan gör Erik Klippings förförande av S:s
hustru Ingeborg till motiv för mordet. I
verkligheten låter det sig icke säga hur stor del
S. har i mordet och vilket hans motiv varit.

2. Sonson till föreg. (d. 1369), spelade en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 10 00:57:18 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdr/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free