Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stilla havet, Stora oceanen - Stillahavsfördraget - Stilla veckan - Stille, Albert Maximilian - Stille, Arthur Gustaf Henrik - Stillé, Charles Janeway - Stilleben - Stiller, Mauritz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
489
Stillahavsfördraget—-Stiller
490
men mot s. såsom den varma östaustraliska
strömmen, vilken övergår i den från Indiska
oceanen kommande rätt varma
västvindsström-men, som vid Sydamerikas kust delar sig i
den relativt kalla peruanska el.
Humboldt-strömmen mot n. och den relativt varma
väst-patagoniska strömmen mot s.
Vattnets temp. är störst vid ytan omkring
ekvatorn, i den v. delen av S. över 28° C.
Temp. överstiger 20° i de v. delarna på ett
brett bälte mellan 30° n. och 20° s. br. Den
är högre i havets v. delar än i de ö., där
kalla havsströmmar och uppstigande
djupvatten sänka temp. Vid bottnen är temp. i
regel mellan 1° och 2°, men såväl i s. som
i n. sjunker den under 1°. Drivis träffar man
i n., s. om en linje från Alaskas sydspets till
Hokkaido, i s. till 55°—60° s. br. Salthalten
vid ytan är i norra S. ovanligt liten, omkr.
33 °/oo, till följd av tillströmmande kallt
vatten av ringa salthalt, men den når i
passad-bältet vid 25°—30° n. br. 35,42 °/oo. Därpå
avtar den åter i det regnrika ekvatoriala
bältet till 34,86 °/Oo, tilltar sedan till sitt
maximum, 36,is °/oo, i det s. passadbältet vid
15°—20° s. br. samt avtar till under 34 °/oo
i närheten av Antarktis. Under ytlagren
uppträder i S. mycket symmetriskt kallt
salt-fattigt vatten från polarbassängerna i n. och
s., som nå nästan fram till ekvatorn på ett
djup av 800—1,000 m. Härunder på 1,500—
3,000 m djup strömmar saltare vatten mot
polerna.
S. blev först ganska sent bekant för
européerna. Dess v. kust besöktes på 1200- och
1300-talet av Marco Polo och hans
efterföljare, 1513 nådde Balboa dess ö. kust, men de
hade ingen föreställning om havets
utsträckning. Det blev portugisen Fernäo de
Magal-häes förunnat att genom den av honom
utförda första världsomseglingen lösa S:s gåta
1520. Han kallade havet Stilla havet (Mar
pacifico). Redan 1527 hade spanjorerna
etablerat en regelbunden sjöfartsförbindelse mellan
Mexiko och Moluckerna. 1577 fullbordade
Francis Drake den andra världsomseglingen.
Fransmannen Bougainville och engelsmannen
James Cook bidrogo i slutet av 1700-talet till
upptäckterna i S. genom talrika resor. Bland
senare tiders vetenskapliga expeditioner
märkas den amerikanska Tuscaroraexpeditionen
1873—74, den engelska Challengerexpeditionen
1874—75, den tyska Gazelleexpeditionen 1875
—76, de engelska Penguinexpeditionerna 1891
—1902, den belgiska Belgicaexpeditionen 1899,
de tyska Planetexpeditionerna 1906—08 m. fl.
Sjöfarten på S. utvecklades ganska långsamt.
Regelbundna transoceana linjer gå nu från
Östasien och Australien till Amerika. Den
första telegrafkabeln tvärsöver S. utlades 1900
-—03 av England från Brisbane till Vancouver.
Senare ha Förenta staterna lagt en kabel
från San Francisco över Hawaiiöarna och
Guam till Manila, den längsta av alla
telegrafkablar. — Jfr Oceanien. A-lW-n.
Stillahavsfördraget, se
Washington-konferensen.
Stilla veckan, se Påskveckan.
Stille, Albert Maximilian, kirurgisk
instrumentmakare (1853—1906). Var en genial
konstruktör, som utvecklade den av fadern
Johan Albert S t i 11 e (1814—93) grund-
lagda instrumentfabrikationen till en
världsberömd svensk industri. Numera finnas två
företag, a.-b. Stille-Werner, som ombesörjer
tillverkningen (aktiekap. 700,000 kr., 92 arb.),
och en särskild handelsfirma, Stilles försälj
-nings-a.-b. (aktiekap. 400,000 kr., 60 arb.). T. R.
Stille, Arthur Gustaf Henrik,
historiker, universitetslärare (1863—1922). Blev
fil. dr i Lund 1889, docent 1892, prof, i
historia där 1909. S. var framför allt
krigshisto-riker — som sådan
banbrytande, bl. a.
genom noggrant
terrängstudium — och
Karl XII :s-forskare. I
talrika skrifter
behandlade S. bl. a.
krigen i Skåne 1644 (i
Krigsvet.-akadzs
Tid-skr. 1910), 1657 (i Hist.
Tidskr. för Skåneland,
bd 2, h. 3—5, 1904—
05; rör även Halland),
1676—79 (i Hist.
Tidskr. 1901) samt 1709
—10 (1903). S:s monogr. »Carl XII:s
fält-tågsplaner 1707—1709» (1908) har övat stort
inflytande på forskningen. En häftig kritik
av E. Carlson framkallade S:s »Metod och
kritik vid Karl XII :s-forskningen» (i Hist.
Tidskr. 1908). S. redigerade Karolinska
Förbundets Årsbok 1910—22. I samlingsverket
»Karl XII» (utg. av S. E. Bring 1918) skrev
S. om »Karl XII och Porten 1709—1714». Av
S:s senare skrifter märkes även »De ledande
idéerna i krigföringen i Norden 1563—1570»
(1918; Lunds Univ:s Årsskr., Ny följd, avd. 1,
bd 14, n:r 11). Biogr. av P. Sörensson i Karol.
Förb:s Årsbok 1922 (tr. 1923). B. H-d.
Stillé, Charles Janeway,
svensk-amerikansk universitetsman (1819—99), av en
sedan 1641 i Delawareområdet bosatt svensk
släkt. S. var 1868—80 president vid
Pennsyl-vaniauniv., vars utveckling till ett av
Amerikas främsta univ. i väsentlig mån är hans
förtjänst, och kvarstod sedan som prof, i
engelsk litteraturhistoria. 1/3 av sin förmögenhet
donerade S. till den gamla svenska kyrkan
Gloria Dei i Filadelfia. R-n B.
Stilleben (av ty. still, orörlig, och Leben,
liv), konstnärlig framställning av livlösa
föremål, t. ex. matvaror, frukter, bordskärl,
hus-geråd och musikinstrument. Jfr Nature
m o r t e.
Stiller, Mauritz, filmregissör (1883—
1928), av finländsk börd. S. kom 1905 som
skådespelare till Sverige, ledde 1910—12 tills,
m. U. Brander Lilla (f. d. Intima) teatern i
Stockholm, var 1912
—23 regissör hos a.-b.
Svenska
biografteatern (från 1920 Svensk
filmindustri) och 1925
—27 hos Famous
players Lasky co. i
Hollywood,
Kalifornien. Jämte V.
Sjöström förde S. den
svenska stumfilmen
upp till den höga
standard den intill omkr.
1925 intog. Hans egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
