Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stiller, Mauritz - Stillestånd - Stillfrö - Stillhalte-avtalet - Stilling, Benedikt - Stillingia - Stilmetaller - Stiltje, Vindstilla - Stilton - Stilus el. Stylus - Stim - Stimson, Henry - Stimulera - Stimulerande medel, Stimulantia, Excitantia - Stinde, Julius - Stinkdjur - Stinkflyn - Stinkkalk - Stinkmurkla - Stinknäva - Stinkröta - Stinksländor - Stinksvamp, Stinkmurkla, Giktmurkla, liksvamp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
491
Stillestånd—Stinksvamp
492
produktion präglades av fantasi, rörelse och
levande rytm. Bland S:s svenska filmer
märkas »Sången om den eldröda blomman», »Herr
Arnes pengar», »Erotikon», »De
landsflyktiga» och »Gösta Berlings saga», bland hans
amerikanska »Hotel Imperial», »En kvinnas
bekännelse» och »Syndens gata». G. K-g.
Stillestånd, tillfälligt inställande av
krigiska operationer. Man skiljer vanl. mellan v
a-p e n v i 1 a (fr. suspension d’armes), ett
kortvarigt inställande av fientligheterna, som
gäller ett begränsat område el. vissa
stridskrafter och åsyftar något begränsat ändamål
(begravning av döda, sårades och fångars
utväx-ling el. dyl.), och det varaktigare, för hela
krigsskådeplatsen gällande
vapenstilleståndet (fr. armistice). Den förra kan ingås
genom enkel överenskommelse mellan enskilda
truppstyrkors chefer, det senare förutsätter
ett formligt stilleståndsfördrag,
slutet mellan behöriga högsta myndigheter. Ett
sådant vapenstillestånd avser i regel att ge
tid till förhandlingar och sålunda förbereda
fredsslutet. T. G-l.
Stillfrö, bot., se S i s y m b r i u m.
Stillhalte-avtalet (av ty. stillhalten, stanna,
göra uppehåll), ett 19 aug. 1931 träffat avtal
mellan tyska banker och ett antal utländska
(bl. a. svenska) banker, avseende förlängning av
de mycket betydande korta krediter, som
under de föregående åren lämnats Tyskland.
Avtalet föranleddes närmast av den av den
allmänna ekonomiska krisen i förening med vissa
politiska orosmoment framkallade häftiga
kapitalflykten från Tyskland. Det avsåg urspr.
tiden 29 aug. 1931—29 febr. 1932 men har
sedan förlängts. 9 april 1932 träffades ett
liknande avtal ang. tyska delstaters och
kommuners kortfristiga skulder till utlandet. T. G-l.
Stilling [JYiT-], Benedikt, tysk anatom
och läkare (1810—79), verksam i Kassel. Var
länge i Tyskland den ende operatör, som
utförde ovariotomier. Mest betydande äro S:s
studier ang. det centrala nervsystemets
anatomi, hjärnan och ryggmärgen. R. T-dt. (S. I-r.)
StillFngia, bot., se S a p i u m.
Stilmetaller, boktr., se S t i 1 5, sp. 483 f.
Stiltje, Vindstilla, anses råda, då
vindhastigheten går under ett visst lågt värde (i
allm. 0,5—1 m per sek.). Detta inträffar i
allm. i flacka lufttryckssituationer, då
luft-trycksskillnaderna i horisontell led äro
obetydliga. Dylika situationer föregå stundom
sommarens värmeåskväder. De äro även
vanliga i de centrala delarna av högtrycken.
Regionalt sett är s. vanligast inom de stilla
bältena, även kallade kalmbältena el. eng.
doldrums, belägna på haven på 0°—10° n. br.
I allm. flyttar sig det stilla bältet med solen
och ligger nordligast i aug., sydligast om
vintern. A.Å.
Stilton [stiTtn], by i n. delen av eng.
grevsk. Huntingdon, har givit namn åt
Stil-tonosten (se Ost, sp. 423).
Stflus el. S t y’l u s, lat., griffel av metall,
varmed man i klassiska forntiden skrev på
vaxtavlor.
Stim, förk. för Svenska tonsättares
internationella musikbyrå (se d. o.).
Stimson [sti’msan], Henry,
nordamerikansk jurist och politiker (f. 1867). S., som
skaffat sig en bemärkt ställning som prak-
tiserande jurist, var 1911—13 krigsminister
i Tafts kabinett. Han deltog i världskriget
1917—18, varunder han avancerade till
överste, sändes 1927 av
Coolidge till
Nicaragua (se d. o.) för att
medla i de inre
konflikterna där och var
1928—29 generalgu-
vernör på
Filippinerna. 1929—33 var S.
utrikesminister och
tog bemärkt del i
såväl nedrustnings- som
skadeståndsfrågornas
behandling. Han
representerade U. S. A.
vid flottkonferensen i London 1930 och vid
skadeståndsförhandlingarna i Paris 1931.
Stimulera, egga, uppigga; sporra. — S t
i’-m u 1 u s, eggelse; uppiggningsmedel-
Stimulerande medel, S t i m u 1 a’n tia, E
x-c i t a’n t i a, upplivande medel, retmedel, som
öka verksamheten hos något organ el. hos hela
organismen; vissa stegra funktionen hos
hjärnan, ofta även hos andnings- och
cirkulationsorganen, t. ex. kamfer, mysk, koffein (kaffe
och te). Inandning av eter och kloroform ger
i början kortvarig excitation, likaså förtäring
av alkohol. S. kunna efter uppsugning i
kroppen med blodet nå hjärnan och direkt reta
denna eller också framkalla lokal retning, som
genom reflex piggar upp hjärnan. Se A
v-ledande medel, Cardiaca och F ö
r-d e 1 a n d e m e d e 1. C. G. S.
Stinde [Jti’-], Julius, tysk författare (1841
—1905), urspr. fabrikskemist. Skrev
naturvetenskapliga kåserier, komedier på plattyska
etc. Mest bekant blev S. genom burleska
skildringar av småborgarfolk i Berlin,
»Buch-holzens in Italien» (1883), »Die Familie
Buch-holz» (1884) etc., som utkommo i många uppl.
och även översattes till svenska.
Stinkdjur, zool., se S k u n k d j u r.
Stinkflyn, i vidsträckt betydelse underordn.
Heteroptera av skinnbaggarna (se d. o.), i
inskränkt fam. Pentatomidae av denna
underordning. Här brukas namnet i inskränkt
betydelse. Namnet hänför sig till djurens
förmåga att ur körtlar, belägna på bakbröstet,
avsöndra en illaluktande vätska. Mellan
vingarnas bas framträder liksom hos skalbaggar
en ovanligt stor triangelformig sköld (skutell),
vars spets (rödgul hos t. ex. Pentatoma
rufi-pes, vitgul hos Dolycoris baccarum) når
mitten av bakkroppen. S. äro huvudsaki.
växt-ätare, som suga saften av ovanjordiska
växtdelar (knoppar, blad, saftiga frukter m. m.).
Många skada kulturväxterna, t. ex. den ovan
metallgröna, vit- el. rödfläckiga r ap s su
gare n (Eurydema oleracea). I. T-dh.
Stinkkalk, miner., se Kalksten, sp. 169.
Stinkmurkla, bot., se Gas t er omy
ce-t e r, sp. 428, med bild.
Stinknäva, bot., se G e r a n i u m.
Stinkröta, dets. som larvröta, se Bin, sp.
307.
Stinksländor, zool., se F 1 o r s 1 ä n d o r.
Stinksvamp, S t i n k m u r k 1 a,
Giktmurkla, även på grund av kadaverlukt
kallad liksvamp, se Gasteromyceter,
sp. 428.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
