Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
493
Stinksyska—Stjerbatskoj
494
Stinksyska, bot., se S t a c h y s.
Stinnes [Jti’nos], Hugo, tysk finans- och
industrimän (1870—1924). Urspr. verksam
inom kolhandeln, började S. ägna sig åt
industriella affärssammanslutningar i stor stil.
Han följde därvid det
»vertikala systemet»,
som gick ut på att
sammanfoga olika
företag inom
närgränsande verksamhetsområden i en organisk
serie. Sålunda
kombinerades kolgruvdrift
och kolhandel med
rederirörelse för
koltransport, järn- och
stålindustri samt
framställning av
elektrisk kraft. Även
del
tog han i upprättandet av helt nya företag,
t. ex. Rheinisch-westfälische
Elektrizitäts-werke (1898), vilket småningom kom att förse
hela det rhenländsk-westfaliska
industriområdet med elektrisk kraft, Mülheimer
Berg-werksverein och Hugo S. Gesellschaft
Kohlen-reederei (1905; i Harburg). Kärnan i hans
gruvföretagssammanslutningar var
Deutsch-luxemburgische Bergwerksaktiengesellschaft,
där han 1907 blev styrelsens enrådande ordf.
S., som under världskriget ytterligare
utvidgade sin verksamhet, vann efter dess slut sin
egentliga ryktbarhet, då han genom att
skickligt begagna det successiva markfallet
förvärvade det ena företaget efter det andra och
byggde upp den väldiga sammanslutningen
Siemens-Rheinelbe-Schuckert Union, i dagligt
tal kallad »Stinneskoncernen». Som dess chef
med vittförgrenade intressen i andra länder
spelade S. en framträdande roll i Tysklands
ekonomiska liv, så länge inflationen varade.
Koncernen blev emellertid oöverskådlig, och
efter hans död avvecklades den med betydande
förluster 1925. — Som riksdagsled. (från 1920)
tillhörde S. Tyska folkpartiet och deltog i
storindustriens kamp mot Erzbergers
skatte-program. Biogr. av G. Raphael (1925). (L-ts.)
Stins, förk. för stationsinspektor.
Stlpa, växtsläkte med över 100 arter,
fleråriga gräs med smala blad, vanl. yvig vippa,
enblommiga småax. De flesta arterna växa i
stäppområden. I Sverige finns S. pennata,
fjäder gräs, sällsynt på ett par ställen i
Västergötland. Några arter äro giftiga, särskilt för
hästar. Se även Espartogräs. G. M-e.
StipeTler, bot., se S t i p 1 e r.
Stipe’ndium, lat., eg. »sold», även »skatt»,
penningunderstöd, som ges för bestämd tid åt
yngre vetenskapsmän, konstnärer el.
yrkes-idkare för fortsatt utbildning, särskilt sådant
understöd åt studenter; även bidrag vid
skolor el. kurser av olika slag ur fonder el.
särskilda anslag. Man skiljer mellan
stats-stipendier, som utgå av statsanslag, och s., som
stiftats genom enskildas donationer
(»magnatstipendier») ; resestipendier finnas av båda
slagen. Ett slags avlöning utgöra
docentstipendierna (se D o c e n t). För studerande
finnas även kollektstipendier (se d. o.).
Nations-stipendier vid de svenska univ. utgå av
medel, som nationsföreningarna förfoga över. S.
utdelas även av fonder och stiftelser, t. ex.
Sverige-Amerikastiftelsen (se d. o.). Jfr
»Svenska kulturfonder» (1931). — Stipendiat,
person, som åtnjuter s. B-r O-n.
Stlpes. 1. (Bot.) Se Laminariales. —
2. (Zool.) Se Underkäke.
Stipler, två vanl. små, om bladskivor
påminnande bildningar, som sitta på vardera sidan
om bladfoten och utgöra ombildade delar av
denna. De äro vanl. fästa med bred bas och
av osymmetrisk form men sinsemellan lika,
och, om bladet är sammansatt, äro de i regel
mycket olika småbladen. Mera sällan äro de
ombildade till tornar. — Med stipeller
menas s. vid småbladen, t. ex. hos bönsiäktet.
Jfr Blad, sp. 455, med bild 20 på pl. G. M-e.
Stipulera, bestämma (genom kontrakt). —
Subst-: Stipulatiön.
Stirling [stoTip]. 1. Grevsk. i mellersta
Skottland, mellan Firth of Forth och Loch
Lomond, s. om floden Forth; 1,169 kvkm,
166,447 inv. (1931); huvudstad: Stirling (se
nedan). N. v. hörnet, vid Loch Lomond, är en
del av Skotska högländerna. Betydande
boskapsskötsel; industricentra äro Falkirk
(järnverk) och Stirling.
2. Huvudstad i grevsk. S., vid nedre Forth;
22,593 inv. (1931). Järnvägsknut; textil- och
maskinindustri. På en höjd vid staden ligger
S. castle (äldsta byggnader från 1500-talet),
fordom starkt fäste och kungligt residens.
Stirner [JTFrner], Max, pseud. för Schmidt,
Johann Kaspar, tysk filosof (1806—56),
urspr. lärjunge till Hegel, lärare,
tidnings-korrespondent, död i armod. S :s enda
betydande arbete är »Der Einzige und sein
Eigen-tum» (1845; sv. övers. 1910). — S:s
ståndpunkt är i teoretiskt hänseende solipsism (se
d. o.), i praktiskt absolut egoism. Jag själv
är det enda, som existerar, jag har rätt att
göra absolut vad jag behagar. Tankarna på
Gud eller mänskligheten som förpliktande,
över huvud alla ideal, äro endast fiktioner,
inplantade från barndomen, som han vill
frigöra sig från. — S:s idéer glömdes snart, men
han har senare betraktats som en av
anarkismens lärofäder. — Litt.: Biogr. av J. H.
Mackay (1898), som utgav hans mindre
skrifter (1898; 2-.a, utökade uppl. 1914), M. Messer
(1907) och A. Jensen (1916). G. O-a.
Stirr, zool., se Laxfiskar, sp. 889.
Stftny [JtjFtni], Tomas, tjeckisk
religions-filosof (omkr. 1331—1401). S. studerade i Prag,
kom under de tjeckiska förreformatorernas
inflytande och skrev på tjeckiska. S. har till
tjeckiska bl. a. översatt den heliga Birgittas
»Revelationes». S:s skrifter äro under
utgivande av tjeckiska vet.-akad. (hittills 2 bd,
1923, 1929; i bd 1 biogr. av J. Gebauer). C.T-t.
Stjedrin [JtfidrFn], Sjtjedrin, pseud.,
se S a 11 y k o v.
Stjerbatov [JTfirbaTøf], Sjtjerbatov,
Michail Michajlovitj, furste, rysk
historiker (1733—90). Utgav bl. a. en rysk
historia (15 bd, 1770—90) och en del skrifter
till förmån för adelns privilegierade ställning.
Stjerbatskoj [Jtfirbatskå’j],
Sjtjerbat-skoj, Fedor Ippolovitj, rysk
orientalist (f. 1866), led. av ry. vet.-akad., prof, i
Leningrad. Har gjort forskningsresor i
Centralasien och Indien, är specialist på
senbuddistisk filosofi. Av hans många arbeten före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
