Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
499
Stjärnfors—Stjärnkataloger
500
ledes betraktas som spillror av kometer, som
under sitt kretslopp kring solen småningom
upplösts. De bilda långsträckta moln av
smärre kroppar, som röra sig utefter
kometens forna bana. S. bli ymnigare än vanligt,
då jorden påträffar svärmens tätaste del,
vilket inträffar med en mellantid, som i regel
stämmer med den splittrade kometens
omloppstid. Det är emellertid tvivelaktigt om
alla s. åstadkommas av kometrester. S. A-f.
Stjärnfors, träsliperi och kraftstation i
Ljus-narsbergs socken, n. v. Västmanland. Tillhör
a.-b. Stjernfors-Ställdalen (gr. 1896), som
förutom anläggningarna vid S. omfattar
järnbruk vid Bredsjö och Hjulsjö, järngruvor vid
ösjöbergs- och Rishöjdsbergsfälten, sågverk
vid Skäret, Kopparberg och Hjulsjö, järnbruk,
pappersbruk m. m. vid Ställdalen samt
träsliperi vid Kopparberg; aktiekap. 3 mill. kr.,
800 arb., årstillv. 2,000 stds sågade trävaror,
12,000 ton sulfitcellulosa, 8,000 ton tackjärn
och 8,500 ton papper för tills. 5 mill. kr.
Stjärngossar, se Trettondagen.
Stjärnho’lm, gods i S:t Nikolai socken, på
sydligaste Södermanlandskusten, vid S:s
station på Grängesberg—Oxelösunds järnväg;
1,396 har, därav 249 har åker; tax.-värde
455,800 kr. (1931). Efter J. Silfverstierna, som
1638 sammanköpte flera gårdar, fick godset
namn. Det har senare tillhört släkterna
Dra-kenhielm, Lindhielm, De Besche (nästan hela
1700-talet), De Geer och d’Otrante (till 1920)
samt äges numera av a.-b. S.
Stjärnhopen ra Centauri.
Stjärnhop, en anhopning av stjärnor på
himlavalvet inom ett mindre område, särskilt
om de äro så grupperade och sammanträngda,
att redan av denna anledning skäl finnes för
antagande av ett inbördes fysiskt samband
dem emellan. Mest bekant av de för blotta
ögat synliga s. är Plejaderna (se d. o.). Vissa
s. te sig för blotta ögat som en ljus, molnig
fläck men upplösas redan av måttligt
förstorande kikare i stjärnor, t. ex. Krubban el.
Praesepe i Kräftans stjärnbild. De flesta s.
äro teleskopiska, d. v. s. osynliga för blotta
ögat. Än utgöra de en mer el. mindre
gles, mer el. mindre regelbunden anhopning
av en ej alltför stor mängd svaga stjärnor,
stundom med en ljusstarkare centralstjärna.
Än tränga sig stjärnorna åtm. skenbart tätare
tillsammans, medan deras antal växer och
formen blir regelbundnare. De i Vintergatan
belägna hoparna tillhöra i allm. den typ, som
kallas öppna s., varmed menas, att de även
i sina centrala delar kunna helt upplösas i
enskilda stjärnor. I motsats till dessa kunna
ställas de s. k. globular dusters el.
klotfor-miga s., som på en yta av några
kvadratminuter innehålla en oräknelig mängd svaga
stjärnor, företeende anblicken av ett lysande stoft,
tätare hopat, ju närmare man kommer det
vanl. töckenformiga mittpartiet. Ex. härpå
äro s. Messier 3 i Jakthundarna, Messier 13 i
Herkules, 47 Tucanae och a> Centauri (se bild).
En stor mängd s. finnes upptagen i John
Herschels »General catalogue of nebulæ and
dusters» (1864). En utvidgning därav är
Dreyers »New general catalogue» (1888). För
en del s. har man genom mikrometriska och
fotografiska mätningar bestämt det inbördes
läget av stjärnor, tillhörande dessa hopar, för
att få ett material för studiet av
rörelseförhållandena inom s.
Under det att de öppna hoparna tillhöra
Vintergatans allmänna stratum, äro de
klot-formiga hoparna snarast att betrakta som ett
slags satelliter till vårt stjärnsystem, vilka
i vissa fall befinna sig ända till över 100,000
ljusår från systemets centrum. Klotformiga
s. ha även iakttagits i de Magalhäesska
molnen, sannolikt även i Andromedanebulosan
samt i andra anagalaktiska nebulosor. B. L-d.
Stjärnhov [-hå’v], förr Nässelsta, gods i
Gryts socken, mell. Södermanland, vid sjön
Naten; 723 har, därav 239 har åker;
tax.-värde 389,200 kr. (1931). Har sedan 1500-talet
tillhört släkterna Stuart, Scheffel (adlad
Stier-nefelt), Ulfsparre, Grewesmühl m. fl.
Stjärnkammaren (eng. The star chamber),
fordom engelsk domstol, lydande direkt under
konungen. S., som trol. hade sitt namn efter
det med stjärnor målade taket i
sessionsrum-met, fick sin första instr. av Henrik VI 1453.
Under huset Tudor brukades s. i stort sett i
ordningens tjänst mot stormännens självsvåld
men blev under de första Stuartarna ett
redskap för despotismen. S. upphävdes 1641 av
»långa parlamentet». — Jfr E. R. Turner, »The
privy council», I (1927). (Å. S-n.)
Stjärnkarta, grafisk framställning av
stjärnors läge på himlen samt återgivande av deras
ljusstyrka. Sedan äldsta tider har man på
avbildningar av stjärnhimlen sammanfört
stjärnorna till grupper el. konstellationer.
Ptole-maios omtalar i »Almagest» 48
konstellationer. Den mest bekanta av äldre samlingar s.
utfördes av J. Bayer (se d. o.). Bland senare
s. märkas Argelanders »Uranometria nova»
(1843) samt Goulds »Uranometria Argentina»
(1879). Se f. ö. Fotografiska
himmelskartan och Stjärnkataloger. S. A-f.
Stjärnkataloger. Bestämning av stjärnornas
orter på himlen och förtecknandet av dessa
ha sedan äldsta tider varit ett av den
observerande astronomiens stora huvudproblem.
Resultaten av dylika bestämningar utgöra i
första hand fundament för kännedomen om
stjärnornas rörelser, dessutom utgöra s. ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
