Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
529
Stockholm (Näringar)
530
Antal fabriker Antal anställda [-Tillv.-värde-] {+Tillv.- värde+} mill. kr.
Livsmedelsindustri ........... 232 8,223 173,9
Metallindustri ............... 496 21,390 207,9
Pappers- och grafisk
industri ....................... 243 9,177 81,1
Textil- och
beklädnadsindustri .................... 104 2,184 44,6
Kemisk-teknisk industri ... 81 2,366 33,5
Kraft-, belysnings- och
vattenverk ...................... 3 2,421 43,4
Läder-, hår- och
gummi-varuindustri .................. 50 2,366 8,4
Träindustri ................... 88 1,265 12,3
Maskiner, apparater o. dyl. samt andra
produkter av metallindustri utgöra en betydande
andel av S:s export, och en avsevärd del
därav tillverkas av S:s industrier. De
förnämsta av dessa äro (inom parentes antal
anställda 1930—31): Telefon-a.-b. L. M. Ericsson
(jfr d. o.; 4,100), a.-b. Separator (jfr d. o.;
1,050) med a.-b. Pump-Separator (jfr d. o.;
410), J. & C. G. Bolinders mekaniska
verkstads a.-b. (jfr d. o., även i suppl.; 1,200),
General motors nordiska a.-b. (jfr d. o.; 650),
a.-b. Gerhard Ahréns mek. verkstad (620),
Sv. radio a.-b. (525), Luth & Roséns elektriska
a.-b. (jfr d. o.; 350), a.-b. Bröderna Hedlunds
mek. verkstad (320,, J. A. Wiklunds
maskin-och velocipedfabrik (410) och Velociped a.-b.
Lindblad (325).
Inom S :s industri märkas vidare bl. a.
konfektionsfabriken a.-b. Gunnar Collijn (550,
utom hemarb.), S:s bomullsspinneri och väveri
a.-b. (475), a.-b. Stockholms skofabrik (380),
Hallbergs guldsmeds a.-b. (325),
Guldsmeds-a.-b. i S. (350), a.-b. Albert Terberger
(strump-och trikåfabrik, 250), Paul U. Bergströms a.-b.
(konfektionsfabrik, 200), a.-b. Liljeholmens
stearinfabrik (jfr d. o.; 120). Inom
närings-och njutningsmedelsindustrien framträda a.-b.
Sv. tobaksmonopolet (se d. o.) med en fabrik
i S. (omkr. 1,500), a.-b. Stockholms
bryggerier (jfr d. o.; tills, omkr. 1,200),
Mjölkcentralen (Lantmännens mjölkförsäljningsförening
u. p. a.) med ett mejeri (omkr. 675), a.-b.
Förenade chokladfabrikerna (240) samt Svenska
sockerfabriks-a.-b. (se d. o.) med ett
raffinaderi i S. (omkr. 250). Hit kan även räknas
Kooperativa förbundets 1932 startade
glöd-lampsfabrik (omkr. 200). S. har även en stor
grafisk industri, dels tidningstryckerier, dels
tryckerier i samband med de talrika bok- och
tidskriftsförlagen. Ett flertal av de större
tryckerierna tillhör numera S. L. T.
(Sveriges litografiska tryckerier, jfr d. o.).
Som handelsstad är S. Sveriges största
importhamn, varemot dess export vida
överträffas av Göteborgs. Importen är vida större än
exporten, emedan S. numera huvudsaki. är att
betrakta som en »konsumtionshamn», vilket
innebär, att en mycket stor del av införseln
konsumeras inom staden. Införseln hade 1931
ett värde av 481 mill. kr., utförseln däremot
endast 152 mill. kr.
I äldre tider var S. en utpräglad
exporthamn, förnämligast för bergslagsbygdens
malm, järn och trä. Men även importen över
S. var betydande, och största delen av mell.
Sverige samt Norrland och Finland försågos
med utländska varor genom S:s förmedling.
Numera har S. i detta avseende förlorat sin
dominerande ställning, men trots detta är
S:s handel fortfarande mycket livlig. Enl.
1920 års folkräkning var antalet yrkesutövare,
tillhörande handeln, för S. 56,788 och för hela
riket 217,720. På S. kommo alltså omkr. 26 %
av samtliga. Den sammanlagda inkomsten
var 277,715,810 kr., motsv. omkr. 32 % av
totalinkomsten för hela gruppen.
I S. finnas numera flera stora varuhus, ss.
a.-b. Nordiska kompaniet, Paul U. Bergströms
a.-b., a.-b. Centralvaruhuset,
Militär-ekipe-rings-aktiebolaget, Åhlén & Holm a.-b:s
varuhus, a.-b. Herm. Meeths och a.-b. Hyvén. Utom
varuhus och privata detaljaffärer märkes även
Konsumtionsföreningen i S., som 31 dec. 1932
hade 163 bröd-, 96 speceri- och 67
charkuteri-butiker med tills. 1,292 anställda i butikerna.
Banker och fondbörs. Riksbanken har
sitt huvudkontor i S. liksom postsparbanken
och sex affärsbanker, näml. a.-b. Sv.
handelsbanken, Stockholms enskilda bank, Stockholms
intecknings garanti a.-b., a.-b.
Jordbrukar-banken, a.-b. Kreditbanken och a.-b.
Diskontobanken. Av Sveriges återstående 24
affärsbanker ha 10 avd.-kontor i ä. Dessutom fin
nas i S. två sparbanker, Stockholms stads
sparbank och Stockholms läns sparbank. En
stor del av landets hypoteksinrättningar
samt huvudparten av landets bankirfirmor
och fondkommissionärer äro hemmahörande
i S. Likaså är en mycket stor del av landets
försäkringsverksamhet förlagd till S.
Omsättningen på S:s fondbörs visar, ehuru
mycket växlande år från år, en kraftig ökning
intill 1931. 1918 nådde omsättningen, pä
grund av då rådande abnorma förhållanden,
upp till 1,586 mill. kr., en siffra, som aldrig
senare tillnärmelsevis uppnåtts. 1921 sattes
bottenrekordet för 1920-talet med endast 162
mill. kr. 1931 var omsättningen 602 mill. kr.
Sjöfarten, förr besvärad av långa
vinteravbrott, fortgår nu med hjälp av kraftiga
isbrytare nästan obehindrat hela året om. Med
avseende på antalet ankommande och
avgående fartyg är S. en av världens mest
trafikerade hamnar. Detta beror framför allt på
S:s läge mellan Mälaren och östkustens
skärgård. Följ, siffror ange den inrikes sjöfarten
(hamnavgiftspliktiga) på S:s hamnområde 1913
och 1930, varvid dock endast fartyg om 10
ton och därutöver medräknats.
Ankomna fartyg : Avgångna fartyg:
antal ton antal ton
1913 ..... 43,325 2,572,200 44,139 3,065,655
1930 ..... 51,718 3,610,297 52,243 4,192,023
Den utrikes sjöfarten däremot har icke
samma relativa betydelse (se följ. tab.).
Ankomna fartyg : Avgångna fartyg :
antal ton antal ton
1913 ...... 2,355 1,210,100 1,599 727,338
1930 ...... 2,210 1,847,823 1,711 1,278,591
S:s handelsflotta utgjordes 1930 av 277
ångfartyg om 189,522 nettoton, 85 motorfartyg
om 110,270 nettoton och 13 segelfartyg om
1,002 nettoton. Sammanlagt utgjorde totala
antalet fartyg i S. 15,i % av rikets samtliga
fartyg och tonnaget 18,2 % av landets hela
handel stonnage.
Saltsjösidan av Södermalm upptages av
Stadsgårdshamnen, som huvudsaki. nyttjas
för in- och utrikes godstrafik. Stadshol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
