Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stolpbod - Stolpe (heraldik) - Stolpe, Knut Hjalmar - Stolpiller - Stolsteg - Stolypin, Petr Arkadevitj - Stomachus - Stomatol - Stomatopoda - Stomberg, Anders Ewald - Stomberg, Andrew Adin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
571
Stolpe—Stomberg
572
Stolpbod. Malungs socken.
Stolpe, her., se Sköld, sp. 1269 och pl.
Stolpe, Knut Hjalmar, arkeolog och
etnograf (1841—1905), fil. dr i Uppsala 1872,
docent i nordisk arkeologi vid Lunds univ.
1873, 1900 föreståndare för Riksmuseets
etnografiska avd., 1903
intendent med professors
titel där. Gjorde
omfattande arkeologiska
undersökningar på
Björkö, på Karlsö (se
d. o.) och annorstädes,
som tjänat andra
forskare som förebilder,
deltog i fregatten
»Vanadis’» resa runt
jorden 1883—85 och
hemförde därifrån över
7,500 etnogr. föremål,
hann därvid också med
arkeologiska grävningar i Peru och på
Söder-havsöar samt resor i Japan och Indien. S.
var ej bara skaparen av Sveriges etnografiska
museum utan också banbrytaren för
etnografisk forskning i Sverige. Ilans särområde var
ornamentalforskningen, där han verkade
nyskapande genom den s. k. typologiska
metoden, en tillämpning av utvecklingsläran på
människohandens alster; han uppvisade
särskilt, att flertalet ornament torde ha
uppkommit genom förvanskning, stundom också
upplösning av bilder av naturföremål. S:s
fåtaliga skrifter stå knappast i rätt förhållande
till hans omfattande lärdom och stora
forskar-nit. Han utgav bl. a. »Studier i amerikansk
ornamentik» (1896) och
»UtveckMngsföreteel-ser i naturfolkens ornamentik» (i Ymer 1890
—91). Nämnda båda avh. i eng. övers.,
»Col-lected essays in ornamental art», jämte en
atlas (avbildningar av naturfolkens
konstföremål med text) utkommo 1927, med förord av
kuratorn vid Pitt Rivers museum i Oxford
II. Balfour. Postumt ha utgivits Hj. Stolpe
och G. Hallström, »Birka», I (1913), samt L.
Kolmodin, Hj. Stolpe och B. Schnittger, »Stora
Förvar», I (s. å.); på båda arbetena väntas
forts. Jfr minnesruna i Ymer 1905. Rbg.
Stolpiller, medikament, vilket införes genom
stolgångsöppningen i ändtarmen. S. beredes
vanl. av fett, efter vars smältning läkemedlet
verkar lokalt på tarmslemhinnan, t. ex.
sammandragande vid ändtarmkatarr (tannin),
retande till avföring (glycerin, tvål,
avförings-medel), smärtstillande (novokain), el. medför
allmän verkan efter uppsugning
(morfin, opium, belladonna m. m.). C. G. S.
Stolsteg, se Vagel.
Stolypin [staly’pin], Petr Arkadevitj,
rysk statsman (1862—1911). Undertryckte som
guvernör i Saratov i början på 1900-talet
hänsynslöst oroligheterna där och blev våren 1906
inrikesminister. Inom
regeringen främste
talesman för
bröstgäng-estaktik mot duman,
blev S. juli 1906
premiärminister. Om hans
hårdhänt reaktionära
politik och
upphävande av det gamla
mir-systemet se
Ryssland, sp. 1350—51.
Småningom rönte S.
opposition från
yttersta högern, utgången
från de hovkretsar,
som genom honom avlägsnats från makten.
Förgäves sökte han bryta udden av denna
opposition genom att orientera sig ytterligare mot
höger och bl. a. slå in på en
ultranationalis-tisk politik gentemot de icke-ryska folken i
riket; samtidigt lämnades han i sticket av
oktobristerna. 1911 mördades S.; attentatorn
Bagrov, f. d. anarkist, då medlem av politiska
polisen, troddes länge ha varit ett redskap för
S:s fiender bland ultras vid hovet. A. Kgn.
Sto’machus, anat., se Magsäcken.
Stomatol [ståmatäT] (av grek. st o’ma, mun,
och lat. o’leum, olja), antiseptiskt medel för
tändernas och munnens vård. En
huvudbeståndsdel skall vara t e r p i n o 1 (en
blandning av terpineol, Cio H18 O, terpinen m. fl.
terpener), en produkt ur terpentin. C. G. S.
Stomato’poda, ordn. bland kräftdjuren (se
d. o.) med kort ryggsköld och kraftig
bakkropp. I Medelhavet finnes gräshoppskräftan,
Squilla mantis, utrustad med kraftiga,
egendomligt formade gripextremiteter.
Stomberg, Anders Ewald, tidningsman
(f. 1876 16/s). Var medarb. i Göteborgs-Posten
1896—190> (redaktionssekr. från 1897) och
därefter i Svenska Dagbladet (notischef 1908
—11, redaktionssekr. 1911—18 och andre red.
1918—21). S. var chef för Åhlén &
Åkerlunds förlags-a.-b :s tidningsavd. 1922—23 och
därvid en tid red. för Vecko-Journalen. 1923
—28 var han huvudred, för Sydsvenska
Dagbladet Snällposten och 1928—31 för
Stockholms Dagblad. 1931 blev han chefred, för
Stockholms-Tidningen Stockholms Dagblad.
Stomberg, Andrew Adin,
svensk-amerikansk universitetslärare (f. 1871 29/3). S.,
som är född i Amerika av svenska föräldrar
men själv flera gånger vistats i Sverige,
studerade i Minnesota, Harvard och Leipzig, var
prof, i historia i Minnesota 1898—1907 och är
sedan 1907 prof, i nordiska språk vid
Minnesotas statsuniv. Han intar en bemärkt piats
i det svensk-amerikanska kultursamarbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
