Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stomberg, Andrew Adin - Stomhemman - Stomkarta - Stommätning - Stomp - Stomplan - Stonehenge - Stop - Stopforsarna - Stopp(hål)söm - Stoppningsmaterial - Stoppningsrätt, Stoppage in transitu - Stoppring - Stora Ararat, Stora Karlsö - Stora aspvedbocken - Stora Bjurum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
573
Stomhemman—Stora Bjurum
574
Stoxiehenge.
och har bl. a. skrivit »A history of Sweden»
(1931).
Stomhemman, åt prästerskapet i gamla
Sverige anslagna fastigheter, icke avsedda att
bebos av präst utan endast att lämna bidrag
till prästernas avlöning. Dylika s. k.
lönings-boställen förekomma i de forna danska
provinserna under åtskilliga andra benämningar,
ss. annexhemman, mensal-, predikstols-,
ka-nike- och altarhemman. De disponeras
numera såsom prästlöneboställen med de
inskränkningar, som bestå i att prästbostad
(prästgård) i undantagsfall anordnats å dem.
Jfr Prästlön. Schg.
Stomkarta, se Karta, sp. 466, och R
i-kets allmänna kartverk, sp. 815.
Stommätning, se Fältmätning.
Stomp (fr. estompe), spetsad rulle av skinn
(el. papper, bomull o. dyl.) i pennform, som
nyttjas vid teckning och pastellmålning för
utdrivning av färgen. E. L-k.
Stomplan, planläggning med avseende på
grunddragen för framtida ordnande och
bebyggande av sådant område i stad el.
stadslik-nande samhälle, som icke ingår i stadsplan
(se d. o.). S. avser i första hand reserverande
av mark för blivande huvudgator, torg,
parker o. a. allmänna platser; men även andra
områden för särskilda ändamål kunna i s.
reserveras samt förses med stomplan
e-bestämmelser ang. användningssätt och
bebyggande. Dessa kunna endast erhålla
generell avfattning och lämpa sig därför blott för
att nöjaktigt reglera sådana ytterområden,
där öppen och gles bebyggelse kan komma i
fråga. Jfr stadsplanelagen § 10 och
byggnadsstadgan §§ 30—32 och 35. G. Ldn.
Stonehenge [stäu’nhe’nd^], berömt
megalitmonument (se Megalitiska monument) i
eng. grevsk. Wiltshire, 12 km n. om
Salis-bury. Komplexet, som icke varit täckt, består
(se bild) av två stora kretsar av väldiga, resta
stenar. Den yttre kretsen, fullt 30 m i
genomskärning, är sluten och bildad av nära
5 m höga stenar, på vilka en rad långa,
horisontala, intill varandra stötande stenar vilat.
Den inre kretsen är öppen åt n. ö. och bildad
av fem par höga stenar; varje par har
upptill varit förenat genom en horisontal sten
och bildat en s. k. trilit (se Megalitiska
monument). Det mell. paret var högst;
det hade, utom överliggaren, en höjd av 6,50 m.
Det hela är omgivet av en grav. Invid den
innersta kretsen är en 4<eo m lång, flat sten
(»altaret») lagd. I omedelbar närhet av S.
finnas bronsåldersgravhögar, vilkas förekomst
på platsen torde vara betingad av
monumentet, vilket ävenledes tillskrives tiden omkr.
1700 f. Kr. Dess ändamål har oftast
tillskrivits solkulten, vilket icke synes hindra,
att det haft samband med dödskulten. —
Flera liknande monument finnas i England.
— Litt.: »S. to-day and yesterday» (1929;
officiell redogörelse). H. R-h.
Stop, gammalt svenskt rymdmått = Va
kanna = 1,3 liter.
Stopforsarna, de genom Mockfjärds
kraftverk (se d. o.) utbyggda forsarna i
Västerdalälven.
Stopp(hål)söm, se K o n s t s ö m n a d, sp.
1145, bild 12.
Stoppningsmaterial, till dynor, madrasser,
möbler etc., bör vara elastiskt, mjukt och ej
alltför sprött för att ej söndersmulas vid
tryck. Värdefullast till kuddar m. m. är
fjäderdun, särskilt av sjöfåglar. Även
s. k. s p r i t a d (från pennan el. stammen
befriad) fjäder samt ospritad begagnas till
sängkläder. Till madrasser, möbler etc.
brukas tagel, stundom uppblandat med nöthår.
Mindre värdefulla äro vegetabiliska s. Hit
höra k r o 11 s p 1 i n t (se d. o.) o. a.
fibermaterial, träull, växtdun (fröhår), dels
inhemskt, av Typha, Eriophorum, Salix m. fl.,
dels från tropiska växter, s. k. k a p o k av
Bombax, Oohroma m. fl., samt s. k.
växtsi 1 k e, av Asclepias, Beaumontia m. fl.,
vitmossa, havstång, halm m.m. G. S-n.*
Stoppningsrätt, Stoppage in t r a
n-s i t u (av eng. stoppage, hejdande, och lat. in
tra’nsitu, under forsling), säljares rätt att
vid köparens inträdda obestånd kvarhålla en
vara, som sålts på kredit men som, när
obeståndet inträffar, ännu är på väg till
köparen. Även om varan avsänts till köparen,
äger säljaren kvarhålla den, så länge den ännu
är på väg. Har åter varan kommit i
köparens besittning, kan den i allm. icke
återfordras. Om köparen erhållit konossement å
varan, medge de flesta länders lagar s., såvida
icke konossementet var löpande och överlåtits
till tredje man i god tro. Även enl. sv. rätt
är s. i sådan utsträckning erkänd. I. Afz.*
Stoppring, mek., se Axeltapp.
Stora Ararat, Stora Karlsö m. fl. ord, som
saknas på S, torde sökas på resp, huvudord,
Ararat, Karlsö o. s. v.
Stora aspvedbocken, zool., se
Långhor-n i n g a r, med bild 12 på plansch.
Stora Bjurum, en av Västergötlands äldsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
