Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storbritannien - Försvarsväsen - Författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*601
Storbritannien (Författning)
602
met, som ej ha självstyrelse, bestod 1932 av
föl i. fartyg:
Fartygsslag Antal
Slagskepp ...................... x15
:Slagkryssare ..................... 3
Sammanlagt
deplacement
i ton
555,050
.tlangartartyg .................... ö 115,350
Kryssare: a) med kanoner av
större kaliber än 15,5 cm.... 17 163,686
b) med kanoner av 15,5 cm el.
mindre kaliber ................... 36 170,665
.Flottiljledare och jagare ...... 164 184,370
U-båtar .......................... 64______61,126
Summa deplacement 1,250,247
xEnl. Londonfördraget 1930 skola 3 av dessa
utrangeras.
Härtill komma min- och depåfartyg,
kanonbåtar, övnings-, skol- och specialfartyg.
Personalens numerär utgjorde 1932: marinen och
marininfanteriet 94,921, därav 8,198 officerare och
ka-detter; flottans reserv 18,334; marinens reserv 3,927,
därav 801 officerare; marinens frivilliga reserv 7,429,
därav 664 officerare.
1932 funnos i självstyrda delar av brittiska
riket följ, antal örlogsfartyg:
Sammanlagt
Fartyg deplacement
i ton
Australien: 4 kryssare, 1 hangarfartyg,I „„„
6 jagare, 2 u-båtar, 3 »sloops»/ ’
Kanada: 4 jagare, 3 minsvepare ........ 5,408
Indien: 16 »sloops» och patrullbätar ... 1,171
Nya Zeeland: 2 kryssare, 1 skolfartyg 11,990
Flygväsendet bildar sedan 1917 ett
särskilt statsdepartement (Air ministry).
Flygstridskrafterna voro 1932 organiserade på
följ, sätt:
a) I hemlandet: till försvar av huvudstaden: 11
bombeskadrar (Wessex), 13 stridseskadrar
(Ux-bridge) och 13 bombeskadrar (London) ;
tillhörande inlandsdistriktet: 2 bombeskadrar samt 5
eskadrar jämte övningsförband för samverkan med
armén; tillhörande kustdistriktet: 4
sjöflygeskad-rar samt 1 bombeskader och 15 flygavd.,
ingående i örlogsflottans flygstridskrafter; flygskolor
i Cranwell och Halton.
b) Utanför hemlandet: Orienten (däri inbegripet
Transjordanien och Palestina) : 5 bombeskadrar
och 1 eskader för samverkan med armén; Irak:
4 bomb- och 1 sjöflygeskader; Indien: 4
bombeskadrar och 4 eskadrar för samverkan med
armén; Aden: 1 bombeskader; Medelhavet: 1
sjöflygeskader samt 8 flygavd., ingående i
örlogsflottans flygstridskrafter; Singapore: 1
bomb-och 1 sjöflygeskader; Flongkong: 3 flygavd.,
ingående i örlogsflottans flygstridskrafter.
Totala antalet flygplan uppgick 1931 till
■953, vartill kommo 481 flygplan i reserv. Av
nämnda antal voro stationerade: i hemlandet
569 jämte 279 i reserv, ombord på
örlogsfar-tyg 197 jämte 103 i reserv samt i övrigt
utanför hemlandet 187 jämte 99 i reserv.
Personalen på stat uppgår till: i hemlandet 22,815,
därav 2,340 officerare, och utanför hemlandet
7,391, därav 788 officerare. Reservpersonalen
uppgår till 12,474, därav 1,460 officerare.
Självstyrda stater i britt, riket ha följ,
flygstridskrafter (1932):
Australien: 2 blandade eskadrar och 1 flygskola;
personalnumerär: 940.
Indien: 116 flygplan jämte 80 i reserv.
Irländska fristaten: 24 flygplan.
Sydafrikanska unionen : 66 flygplan. ö—g.
Fasta försvaret. Då flottan är
huvudfaktorn i det engelska försvaret, har
huvudvikten vid det fasta försvaret lagts på
kustbefästningarna. Av landbefästningar
ha endast, omedelbart före och under
världs
kriget, utförts en del befästningar på
Londons s. och ö. fronter till förhindrande av
överrumpling genom landsatta truppstyrkor.
Dessa befästningar utgöras av starka fort vid
Sevenoaks, Redhill, Guildford, Dorking och
Aldershot med mellanliggande mindre verk
och batterier. — Kustbefästningar
finnas dels i anslutning till flottbaserna, dels
till skydd för viktigare städer, flottdepåer och
flodmynningar. Befästningar äro på östkusten
Forth till skydd för viken Firth of Forth
och den vid denna belägna flottbasen Rosyth,
Thamesbefästningarna till skydd för
inseg-lingen på denna flod samt för huvudstaden
och flottbasen Sheerness. Befästningarna
bestå av starka fort vid Thames’ mynning vid
Shoeburyness, Southend och Sheerness samt
talrika batterier längs floden upp till
Gra-vesend. På sydkusten ligger flottans
huvudbas Portsmouth med starka befästningar dels
på redden, dels på ön Wight samt på
landfronten, vidare flottans station i Devonport
(Plymouth) samt örlogshamnen innanför
Portland isle (se d. o.) med starka befästningar. På
västkusten ligger Milford haven vid Pembroke
i s. Wales, vilken tills, m. Queenstown vid Cork
på irländska kusten spärrar S:t
Georgskana-len. — Av andra klassens kustbefästningar
ligga på östkusten Cromarty för försvaret mot
Nordsjösidan av inloppet till Kaledoniska
kanalen, Aberdeen med befästningar även mot
landsidan, Tay för försvaret av inloppet till
Perth, Tyne för försvaret av Newcastle och
utloppet av floden Tyne, Tees och Hartlepool,
Humber för försvaret av städerna Hull och
Grimsby, Harwich för försvaret av floderna
Orwells och Stours gemensamma utlopp. På
sydkusten äro Dover med bas för u-båtar,
Folkestone, Newhaven, Falmouth samt
Scilly-öarna befästa. I s. Wales ligga Cardiff för
försvaret av Bristolkanalen samt Swansea.
På västkusten ligga Mersey för försvaret av
inloppet till Liverpool, Barrow-in-Furness samt
Clyde för försvaret av Clydeviken och
inloppet till Glasgow. På Irland ligga, förutom
ovannämnda Queenstown, Lough Swilly vid
Donegal i Ulster, Belfast till försvar av
staden med samma namn samt Berehaven till
försvar av flottbasen i Bantry bay i s. v.
Irland. På Orkney- och Shetlandsöarna finnas
befästningar, bl. a. vid det från världskriget
som flottans operationsbas bekanta Scapa
flow. Kanalöarna Guernsey, Alderney och
Jersey äro försedda med befästningar. —
Av befästa flottbaser i övrigt märkas inom
Europa Gibraltar och Malta samt i andra
delar av världen en mängd flottbaser, av vilka
de viktigaste äro: i Amerika Halifax i Nova
Scotia, Quebec i Kanada, Hamilton på
Ber-mudasöarna och Kingston på Jamaica; i
Asien Cypern, Port Said, Aden, Bombay,
Madras, Kalkutta, Colombo på Ceylon, det
viktiga Singapore, Hongkong i Kina, Rangoon
i Burma; i Afrika Jamestown på S:t Helena,
Freetown i Sierra Leone, Kapstaden,
Simons-town och East London i Cape of Good Hope,
Durban i Natal och Port Louis på Mauritius;
i Australien Sydney och Melbourne. L. af P.
Författning. S :s författning har vuxit fram
ur de förhållanden, som voro rådande under
medeltiden och icke i senare tider kodifierats
i någon skriven grundlag. Bland de viktigaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
