Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storbritannien - Förvaltning - Rättsväsen och rättskipning - Flagga - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Storbritannien (Rättsväsen och rättskipning—Historia)
605
Lokalförvaltning. England och Wales
äro uppdelade i 62 grevskap (counties; jfr
C o u n t y), Skottland i 33 och Nordirland i 6.
Kronan representeras i varje grevskap av en
lordlöjtnant (lord lieutenant), vars uppgift
numera huvudsaki. är av representativ natur.
Vidare finnes där en sheriff (se d. o.). Sedan
1888 års local government act för England
och Wales utövas den egentliga
lokalförvaltningen inom grevskapet av en folkvald
korporation, ett grevskapsråd (county council),
bestående till tre fjärdedelar av councillors,
valda på tre år, och en fjärdedel av
alder-men, valda av councillors på sex år.
Grevskaps-rådens uppgifter utvidgades betydligt 1029.
De svara för undervisning, vägväsen,
fattigvård, sjukvård etc. samt fastställa
grevskapets budget. Ledningen av grevskapets
polismakt tillkommer en kommitté, bestående av
lika antal medl. av grevskapsråden och
fredsdomare (om dessa se d. o. och nedan). Jfr
C o n s t a b 1 e. Grevskapen äro, med
undantag av grevskapet London, indelade i county
districts, vilka antingen äro stads- el.
landsbygdsdistrikt. Den lägsta administrativa
enheten är socknen (parish), som dock endast
inom landsbygdsdistrikten har någon
administrativ betydelse. 1 socknar med mer än 300
invånare utövas beslutanderätten av valda
fullmäktige, i de övriga av allmän
sockenstämma. De större städerna, 83 stycken
(county boroughs), bilda egna
förvaltningsområden. Deras borough councils utöva samma
befogenhet som grevskapsråden och äro
sammansatta ung. som dessa. Även i städer, som
ingå i grevskapen, finnas borough councils el.
town councils. Statsförvaltningens chef och
borough councils ordf, kallas mayor och väljes
på ett år av dettas medl. Om Londons
förvaltning se L o n d o n, sp. 165, om Skottlands
se Skottland, sp. 1168—69. G. H-n.
Rättsväsen och rättskipning. Det engelska
rättsväsendet är täml. invecklat och
svåröverskådligt; ingen systematiskt ordnad
lagkodi-fiering förekommer, utan rättsreglerna äro att
söka i en mängd särskilda stadganden
(sta-tute law) och prejudikat (common law och
equity). Ett av dess mest karakteristiska drag
är den folkliga medverkan, som av ålder
förekommit genom jury- och
fredsdomarinstitutionerna (se Jurydomstol och
Fredsdomare). — I första instans i brottmål döma
petty sessional courts (i smärre mål) och
courts of quarter sessions (sammanträda en
gång i kvartalet). Båda bestå vanl. av minst
2 fredsdomare. I de större städerna finnas
polisdomstolar. I civila mål döma county
courts (var och en under ledning av en
juridiskt bildad, avlönad domare). Åtskilliga
civila och kriminella mål skola dock behandlas
av Circuit el. assize courts. Dessa bestå av
utsända domare från Iligh court of justice (se
nedan), som besöka varje grevskap 2—4 ggr
per år. överdomstolen el. Supreme court of
judicature är delad i två avd., Iligh court of
justice och Court of appeal. Den förra arbetar
på tre sektioner: Chancery division med
lordkanslern som ordf., King’s (el. Queen’8) bench
division med lord chief justice of England som
ordf, samt Probate, divorce and admiralty
division. Från High court of justice kan man
vädja till Court of appeal och från denna i
606
vissa fall till överhuset (se även
Parlament 1 och Privy council). — Om
Skottlands rättsväsen se Skottland, sp.
1168. — I Nordirland (Ulster) upprättades
1920 en högsta domstol, Supreme court of
judicature of Northern Ireland, bestående av
två avd., Court of appeal in Northern Ireland
och Iligh court of justice in Northern
Ireland; från den förra kan i vissa fall direkt
vädjas till överhuset. G. H-n.
Flagga. S:s örlogs- och nationalflaggor
samt unionsflaggan (Union Jack) äro
avbildade på pl. vid art. Flagga.
Historia. Parlamentarismens
utveckling. Kolonialkrigens tid.
Efter föreningen 1707 av England och
Skottland (Se dessa ord, historia) till enhetsstaten
S. fortsattes kampen mot Ludvig XI V:s
Frankrike (se Spanska t ron följ dskri ge t) med
stor framgång, främst tack vare Marlboroughs
lysande fältherretalang. Men sedan tories
1710 kommit till makten och Marlborough
förlorat sitt inflytande, tog en fredsvänlig
riktning överhand. 1 freden i Utrecht 1713 gjorde
S. betydande landförvärv (Gibraltar, Menorca,
New Fouudland, Acadia och
Iludson-baylän-derna) och utgick ur kriget som en av Europas
erkända stormakter. 1 kraft av 1701 års Act
of settlement, som uteslöt Jakob ll:s
manliga arvingar från tronföljden i deras
egenskap av katoliker och näst efter drottning
Annas linje tillerkände kronan ät
avkomling-arna av Jakob l:s dotter Elisabet av Pfalz,
bestegs tronen vid Annas död 1714 av
Elisa-bets dotterson kurfursten av Hannover som
Georg 1 (reg. 1714—27), varigenom en till
1837 bestående engelsk-hannoveransk
personalunion inträdde. Sedan en jakobitisk
resning i Skottland 1715 (se J a k o b i t e r)
ned-slagits, såg sig Georg liksom efter honom
hans son Ceorg 11 (reg. 1727—60) tvungen
att stödja sig på whigs, vilkas fredsvänliga
politik, 1721—42 ledd av G. Walpole, i hög
grad bidrog till statsskickets utveckling i
friare riktning enl. den parlamentariska
principen, som nu under rivaliteten mellan de
båda partierna tories och whigs efter hand
tog fastare form. Utrikespolitiskt ägde f. ö.
ett närmande till Frankrike rum, som likväl
bröts, sedan S. invecklats i krig mot dess
bundsförvant Spanien 1739. S. indrogs därpå i
österrikiska tron följdskriget, varunder en av
Frankrike understödd ny jakobitisk resning
ägde rum i Skottland (se Karl Edvard,
sp. 406). Denna nedslogs 1746 med
fruktansvärd stränghet, varefter den uråldriga
skotska klanförfattningen i grund nedbröts.
Kriget, som var det första i den rad av
väldiga strider, varunder Frankrike och S.
kämpade om världsherraväldet, slöts genom
freden i Aachen 1748 utan landvinning för S.
Kampen uppblossade emellertid på nytt 1754,
sedan den oavgjorda frågan om den
nordamerikanska kontinentens öde drivit fram en
kris (jfr Amerikas förenta stater,
sp. 812). Denna kamp kom, sedan Georg II
förbundit sig med Preussen till försvar mot
Frankrike för sitt arvland Hannover, att
flyta samman med sjuåriga kriget (se d. o.),
vilket blev en av de ärorikaste episoderna i
S:s historia, främst tack vare den geniala
ledning, som William Pitt d. ä.,
premiärmi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
