Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storbritannien - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
609
Storbritannien (Historia)
610
slag, som 1831 presenterades i underhuset av
John Russell. överhusets hårdnackade
motstånd bröts av konungens hot att framtvinga
ett bifall genom massutnämning av pärer och
den överhängande faran av en revolution.
Re-formbillen blev lag 7 juni 1832. De små
städernas representation inskränktes el. upphävdes.
De indragna platserna fördelades på
folkrika-re valkretsar, och rösträtten gjordes beroende
av en viss census. Under de följ, åren
fortsatte whigs det påbörjade reformarbetet. 1833
genomfördes en lag om negerslaveriets
avskaffande som en följd av Wilberforces
propaganda. 1834 reformerades fattigvården, 1835
kommunalförvaltningen.
Vilhelm IV efterträddes av sin brorsdotter
Viktoria (reg. 1837—1901), vid vars
tronbe-stigning personalunionen med Hannover löstes.
Det stigande missnöjet bland de lägre
klasserna, som icke berörts av 1832 års
parla-mentsreform, tog sig vid denna tid uttryck i
chartiströrelsen (se C h a r t i s m) med krav
på genomgripande författningsreformer. En
förening mot spannmålslagarna, avsedda att
till det engelska jordbrukets fromma hålla
brödpriserna uppe, bildades 1838 av R.
Cob-den, grundläggaren av Manchesterskolan, som
ivrade mot statens inblandning på det
ekonomiska området. 1846 fann sig sir Robert
Peel, som efter whigs’ fall 1841 bildat en
tory- el. som det nu började kallas
konservativ regering, nödsakad att genomdriva
spannmålshandelns frigivning.
Utrikespolitiskt hävdade S. sina koloniala intressen
genom att motarbeta Ryssland i Centralasien
och den av Frankrike understödde
Muhammed Ali i Egypten (se d. o., sp. 391) samt
genom ett krig mot Kina (se d. o., sp. 711).
Av epokgörande betydelse i de brittiska
koloniernas historia blev införandet av
självstyrelse i Kanada (se d. o., sp. 241) 1840. Under
1840-talet skedde ett närmande till
Frankrike, medan till följd av Rysslands
framträngande i Asien och dess hotfulla hållning
gentemot Turkiet motsättningen till denna
makt skärptes. Spänningen utlöstes 1853 i
Krimkriget (se d. o.), som icke inbragte S.
någon synnerlig ära och på ett slående sätt
blottade bristerna i dess härordning. Den
lama krigföringen, avslutad genom freden i
Paris 1856, föranledde bildandet av en
ministär Palmerston, 1850-talets ledande
statsman i England. Tack vare Palmerstons
energiska ingripande nedslogs 1857
seapoysuppro-ret i Indien (se d. o., sp. 527), som 1858 lades
direkt under kronan.
Självstyrelsegrundsatsens tillämpning i Australien, brittisk
besittning sedan 1700-talets senare del, bidrog
väsentligt till världsdelens raska ekonomiska
utveckling och till det brittiska väldets
befästande där. I de europeiska förvecklingarna på
1860-talet, polska upproret, kampen om
Sles-vig-Holstein, kriget mellan Preussen och
Österrike, intog S. en passiv ställning. Även i
det nordamerikanska inbördeskriget förhöll
det sig officiellt neutralt men tog i realiteten
ganska öppet parti för sydstaterna (jfr A 1
a-b amaf rågan).
På 1860-talet började den stora
tävlings-kampen mellan det konservativa partiets
främste man, Disraeli, och det liberalas, Glad-
stone (se dessa ord). Disraeli var den drivande
kraften i den 1866 bildade ministären Derby,
under vars regim föreningen av de brittiska
kolonierna i Nordamerika till en
förbunds-stat genomfördes (Dominion of Canada). Dess
största insats var 1867 års parlamentsreform,
som utsträckte rösträtten till varje
självför-sörjare med eget hushåll, dock endast i
städerna, varjämte ett stort antal platser i
underhuset överlämnades från de små till de
stora valkretsarna. Disraeli, som 1868 blivit
premiärminister, störtades redan s. å. av
Glad-stone. Folkundervisningen gjordes 1870
obligatorisk, och en grundlig arméreform
genomfördes. I förhållandet till utlandet gjorde
sig den försiktiga traditionella whigpolitiken
gällande, särskilt under fransk-tyska kriget.
1870—71. En omsvängning skedde, då
Disraeli 1874 ånyo blev premiärminister. De inre
frågorna trängdes å sido av en storslagen
utrikespolitik, åsyftande att hävda och befästa
det brittiska imperiets maktställning i direkt
opposition framför allt mot Ryssland. 1877
lät Disraeli drottningen antaga titeln
kejsarinna av Indien. Genom inköp av kedivens
aktier i Suezkanalen tryggade S. åt sig
väldet över denna. Indiens v. sida tryggades
genom krig med Afganistan (1878—80),
varigenom det ryska hotet mot Indien avvärjdes.
Rysslands försök att fullständigt krossa
Turkiets europeiska välde avvärjdes (1878)
genom Disraelis diplomatiska kampanj,
resulterande i Berlinkongressens »fred med ära»,
S:s förvärv av Cypern och Rysslands
förödmjukande. 1877 gav sig boerrepubliken
Trans-vaal motvilligt under S:s välde av
fruktan för suluernas krigarstat, vilken senare
1879 fullständigt krossades. Under ministär-n
Gladstone, bildad 1880, återfingo boerna,
som 1880 rest sig, sin självständighet (1881).
Motsättningen mellan S. och Frankrike, som
skärpts genom förvärvet av Suezaktierna och
på Berlinkongressen kommit till tydligt
uttryck, stegrades ytterligare, då Gladstone
1882 under Arabi paschas uppror lät
bombardera Alexandria och besätta Egypten.
Arabis resning följdes av Muhammed Ahmeds
vida fruktansvärdare uppror i Sudan, som
föranledde Gordons utsändande. Dennes
misslyckande och död var en motgång för de
brittiska vapnen, som betydligt sänkte S:s
prestige i Orienten och minskade den liberala
ministärens popularitet i hemlandet.
Gladstone själv var mest upptagen av de inre
reformproblemen. Under patriotisk samverkan
mellan liberalerna och det efter Disraelis död
(1881) av Salisbury ledda konservativa
partiet tillkom 1884—85 års stora valreform, som
fullständigt genomförde underhusets
ombildning i demokratisk anda genom
hushållsröst-rättens utsträckande till landsbygden och en
genomgripande omreglering av valkretsarna.
Samtidigt trädde den irländska frågan i
förgrunden (se I r 1 a n d, sp. 726—727). Den
konservativa ministären Salisbury (1885—86)
genomförde en viktig jordlag. Gladstone
bildade 1886 ånyo ministär och framlade s. å.
sin första home-rule-bill, som emellertid
förkastades av underhuset efter föregående
sprängning av det liberala partiet. Med stöd
av en ny liberal-unionistisk grupp bildades
XVIII. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
