Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storbritannien - Historia - Litteraturanvisningar - Storbåt - Storcirkel - Storck, Herman Baagöe - Store (varulager) - Store (gardin) - Storeberg - Storebro - Storegga, Storeggja - Storehedinge - Stor-Elvdal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
615
S torb åt—S tor-El vdal
616
tiska förbindelsernas avbrytande 1927.
Epokgörande i imperiets historia blev
rikskonferensen 1926, då dominions tillerkändes en med
moderlandet jämlik ställning. Därigenom blev
konungen det enda sammanhållande bandet
i den federation av mer el. mindre jämbördiga
stater, vartill brittiska riket utvecklats (jfr
C omm o n w e a 1 t h).
1929 föll ministären Baldwin, följd av
en andra ministär MacDonald, som även
tog främst arbetslöshetsfrågan i sikte men
utan bättre resultat. MacDonald sökte också
få ett definitivt avtal i avrustningsfrågan
till stånd, hävdande, att S. vore berett att
nedrusta, om övriga makter i lika mån följde
dess exempel. På flottkonferensen i
London 1930 kom också en överenskommelse till
stånd mellan S., Förenta staterna och Japan
men däremot icke mellan de europeiska
makterna. Med Ryssland återupptogos de
diplomatiska förbindelserna. Ansträngningarna att få
till stånd en definitiv uppgörelse med det sedan
1922 självständiga Egypten togo sig uttryck i
ett 1929 framlagt förslag, vilket dock
förkastades 1930, sedan det visat sig omöjligt att
uppnå enighet i frågan om Sudans administration.
Ännu mera brännande har den indiska frågan
varit; trots upprepade förhandlingar om en
författningsreform är den ännu svävande. Vid
en konferens i London nov. 1930—jan. 1931
erkände emellertid MacDonald i princip
Indiens rätt till självstyrelse. Den försämrade
ekonomiska situationen väckte till liv den
gamla tanken om ett protektionistiskt
preferenssystem inom imperiet. Den ekonomiska
krisens skärpning 1931 ledde till att MacDonald
bildade en nationell samlingsregering (25 aug.),
i vilken ingingo 4 konservativa (däribland
Baldwin), 4 led. av arbetarpartiet och 2
liberala. En av den nya regeringens första
åtgärder var suspenderingen av guldmyntfoten.
I samband med regeringsskiftet sprängdes
arbetarpartiet, vars majoritet övergav
MacDonald. Det led vid nyvalen i okt. ett svårt
nederlag. För bekämpande av den ekonomiska
krisens verkningar har regeringen slagit in på
en strängt protektionistisk tullpolitik. Vid en
ekonomisk imperiekonferens i Ottawa 1932
etablerades ett system av intim ekonomisk
samverkan mellan imperiets olika delar med
ömsesidig preferens för imperiemedlemmarnas
industriprodukter. V. S-g. (R. Sv-m.)
Litteraturanvisningar. Geologi och
geografi: J. W. Evans och C. J. Stubblefield,
»Handbook of the geology of Great Britain» (1929);
»Victoria history of the counties of England»,
utg. av W. Page (1900 ff.); H. J. Mackinder,
»Britain and the british seas» (2:a uppl. 1907);
A. Morley Davies, »A geography of the british
isles» (1909); L. B. Cundall, »A human
geography of the british isles» (1920); »Great
Britain: essays in regional geography by
twenty-six authors» (2:a uppl. 1930; utg. av
A. G. Ogilvie; inl. av E. J. Russell); H.
Nel-son, »Wales. En geografisk skiss» (i Svensk
Geogr. Årsbok 1930). M.
Näringar: A. J. Herbertson, »Commercial
geography of the british isles» (2:a uppl. 1924);
A. Wilmore, »Industrial Britain» (1931); G.
D. H. Cole, »British trade and industry»
(1932); M. Fordham, »Britain’s trade and
agri-culture» (s. å.). — Undervisningsväsen: C.
Norwood, »The english education system»
(1928); C. Grant Robertson, »The british
uni-versities» (1930). — Tidningspress: L.
War-ren, »Journalism» (1931); S. Morison, »The
english newspaper» (1932). — Försvarsväsen:
L. Laird Clowes, »The royal navy» (7 bd, 1897
—1903); J. W. Fortescue, »History of the
british army» (13 bd, 1899—1930). — Författning
och förvaltning (se även
Parlamentarism, sp. 684—685): R. Muir, »How Britain
is governed» (1930; 3:e uppl. 1933); J. J.
Clarke, »The local government of the United
kingdom» (7 :e uppl. 1932). A. A-t; S. F.; G. L-t.
Historia: G. M. Trevelyan, »England under
queen Anne» (hittills 2 bd, 1930—32); W. II.
Lecky, »History of England in the eighteenth
century» (8 bd, 1878—90; »Englands historia
i adertonde århundradet», 1880—92); W. Hunt
och R. L. Poole, »The political history of
England», IX—XII (1905—09); »The Cambridge
history of the british empire» (hittills 4 bd,
1929—32); J. A. Williamson, »A short history
of british expansion» (2:a uppl., 2 bd, 1930);
det modernaste sammanfattande arbetet av
Englands historia är G. M. Trevelyan,
»History of England» (1926; »Englands historia»,
2 bd, 1931). V. S-g. (R. Sv-m.)
Storbåt, se Barkass och R o s
lagsskuta.
Storcirkel, mat., se Sfär.
Storck, Herman B a a g ö e, dansk
arkitekt (1839—1922), utbildad vid konstakad. i
Köpenhamn samt på studieresor. Efter
Ne-belongs död 1871 fullbordade S. Viborgs
domkyrkas restaurering. Han följde i detta och
liknande arbeten moderna principer. De
märkligaste av S:s nybyggnader äro Abel
Cathri-nes stiftelse (1886) och Soldenfeldtske
stiftelsen (1894), därnäst Landmandsbankens
huvudbyggnad och Hirschsprungs museum, samtliga
i Köpenhamn. E. L-k.
Store [stå], eng., varulager, magasin,
butik (särskilt varuhus, department store).
Store [står], fr., tunn gardin, som hänger
framför och täcker hela fönsterrutan.
Storeberg, säteri i Tådene socken,
Skaraborgs län, vid Vänern (Dalbosjön), v. om
Lidköping; 1,172 har, därav 433 har åker;
tax.-värde 571,300 kr. (1931). Tillhörde vid
medeltidens slut ätten Krumme, senare ätterna
Posse och Liljesparre, på 1700-talet Bonde och
Lilliehöök samt har sedan 1807 ärvts inom
släkten Kjellberg.
Storebro, mek. verkstad, gjuteri,
motorverkstad m. m. i Vimmerby landskommun, vid
fall av Stångån. Äges av S. bruks a.-b., gr.
1930, aktiekap. 240,000 kr., 80 arb.,
årstillv.-värde 400,000 kr. (råoljemotorer m. m.).
Anlädes som stångjärnsbruk (privilegierat 1728).
Storegga, S t o r e gg j a, den för fisket
viktiga branten mellan det grunda kusthavet
och djuphavet utanför Sunnmöre i v. Norge.
Storehedinge, stad på ö. Själland, Præstö
amt, på halvön Stevns; 2,442 inv. (1930). Har
en märklig romansk medeltidskyrka.
Stor-Elvdal, skogsherred i österdalen,
Hedmark fylke, Norge; 1,644,72 kvkm, 4,050 inv.
(1930). Betydande skogsbruk och goda
fjällbeten. Eldåhögda når 1,234 m. Vid Glommen
stationssamhället Koppang (586 inv.). Ax. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
